Seriesegern i hamn, (igen..)

Hönö/Björkö - Qviding FiF 3-0 Även sista matchen i serien avlöpte med vinst för Hönö/Björkö,, vi går åter igen obesegrade genom högsta Gbg-serien... Ref komma pronto.. ;) Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

Vänskaplig tävlingsmatch

Älvängens IK - Hönö/Björkö 2 - 3 Sol, lite höstkulen vind, en härlig nylagd konstgräsplan och en samling goa människor. Kan en lördag bli mycket bättre? Tror inte det. Att det här skulle bli en prestigekamp utan dess like står klart när man ser tjejerna i båda lagen komma fullt koncentrerad till uppvärmningen (som visserligen föregicks av lite "Gangnam Style" - åtminstone i H/B:s omklädningsrum). Vi luftar alla tjejer som inte är sjuka eller bortresta. Till årets svåraste match kommer vi tyvärr utan vår Super Goalie, Tami, som är i Deutschland i en vecka, men med två andra Super Goalies, Johanna & Fille. Det ska sägas direkt - både Johanna & Fille gör en grym insats idag. Att ställa sig i mål, när man har tränat minimalt på det är inte det enklaste man kan ge sig på. Återkommer mer till just målvaktsinsatsen lite senare. Matchen börjar bra för vår del. Vi trycker på i Älvisarnas del av planen, spelar vårt spel och låter inte deras målfarliga mitfältare och anfallare vända upp med boll. Med lite tur hade vi kunnat petat in någon boll redan innan Tilda får en passning rättvänd, vänder in i banan och slår ett markskott otagbart vid stolpen. 1-0 och en go känsla inför fortsättningen. Men efter 9-10 minuter händer något. Vi tappar lite initiativ, blir stillastående och alldeles för försiktiga i försvarsspelet, näst intill mjäkiga. Jag tror, vilket jag också fått bekräftat från vittnesmål från tjejerna efteråt, att det berodde på att man inte vill gå för hårt åt kompisarna i ÄIK. Istället för att gå på kropp, som vi brukar göra, så backar vi undan och petar, och det håller inte mot så superduktiga spelare som Älvängen har. Nu är jag förmodligen ute på tunn is igen, men jag tror att det var Maja Tvilling som fick tag i djupledsbollen, tog några snabba kliv genom vår backlinje och tryckte dit kvitteringen. Säkert, effektivt och inget att göra för Johanna. Dessförinnan hade Johanna räddat åtminstone två frilägen (ett med benparad) och dessutom agerat säkert vid hörnor och frisparkar. Stundtals ser det dock riktigt bra ut. Vi har ett snabbt passningsspel, vänder kant effektivt och blandar kortpassning med krossar. Vi ska minnas också att Älvängen är det betydligt tuffaste motståndet vi har i gruppen - de gör det svårt för oss och gör det bra. En stund in i första halvleken kommer en hörna (eller var det frispark?). Efter lite kalabik där bollen studsar som vattenmolekyler i en gryta med kokande makaroner så hamnar bollen till slut framför Tildis fötter igen och 2-1 är ett faktum. Efter ledningsmålet så känns det som vi får lite arbetsro och kan trycka på för ytterligare mål framåt. Innan halvleken är slut kommer dock en kvittering. Jag var extremt kissenödig hela första (och andra halvlek) och det kan vara en starkt bidragande orsak till att jag inte kommer ihåg hur Älvängens kvitteringsmål gick till, men det var helt säkert välförtjänt. I halvtid pratar vi om att vi måste komma tillbaka till vårt spel igen. Tjejerna uttrycker att de inte vet vad som gäller i försvarsspelet och det märker vi från tränarhåll också. Tveksamhet, 60% istället för 100 och lite bekväm attityd kommer man inte långt med mot ett lag som ÄIK. Därför förklarar Jogge att det är inte svårare än att vi går tillbaka till vårt grundspel i försvaret - ingen hönsgård, inget pet och definitivt inga vända ryggar mot spelet. Vårt spel - 180 720 12. Efter paus blir det väldigt mycket ett ställningskrig. Chanser finns åt båda håll. Våra kommer oftast på kombinationer, men där vi inte riktigt lyckas komma till bra avslutslägen. Åt andra hållet släpper vi vääääääääldigt många hörnor (var det 274 stycken?) och frisparkar, som blir farliga målchanser varje gång med de höger- och vänsterfötter som finns hos Älvisarna. När vi som bäst står och tänker att det skulle vara skönt om matchen slutar 2-2, eftersom det nog speglar matchen totalt sett, så kommer vi i en kontring där bollen går som på ett snöre in i mitten, ut på kanten, tillbaka snett inåt bakåt och sedan i sidled till en fristående Tilda som inte gör något misstag utan sätter bollen stensäkert vid stolpen igen. Några minuter senare blåser domaren av och vi har fått en rejäl genomkörare av våra Älvis-kompisar. Spelmässigt var det definitivt en av de bästa 99-matcherna jag sett i serien i år. Två spelande lag som även defensivt gör en bra insats (även om andra halvlek var bättre för vår del på det planet). Efteråt käkar vi pizza ihop innan det bär av till damlandskamp (Sverige-Holland), som även den slutar med glädje efter att Asllani petat in vinstmålet. Stort TACK till Älvängen för ert goa motstånd, gästfriheten och för att ni är så härliga tjejer, ledare och föräldrar! Det känns alltid lite speciellt att få träffa er och ni betyder mycket för oss allihop! Särskilt kul att få träffa dig, Ragge, igen! Du är en kämpe, och vi håller alla tummar som finns för att du snart ska vara tillbaka i full form! TACK också alla föräldrar som hjälpte till att skjutsa fram och tillbaka mellan Älvängen, Gamla Ullevi och färjan! Särskilt tack till Johan och Mariana som såg till att vi hade full täckning på Ullevi också! Ni är guld värda allihop! Nu tar vi en träning på Björkö imorgon och där hoppas vi kunna presentera en överraskning och nyhet för tjejerna. Dyk upp imorgon så får ni se... :-) Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

Det var bom, bom, bom - det var Bohus bataljon...

Hönö/Björkö - Torslanda IK 11 - 1 ... hette en gammal slagdänga som Elof Ahrle, den glade gamängen, lanserade 1949. Det är mycket referenser till det militära märker jag nu och det kanske inte är helt optimalt, men jag kan inte låta bli. Likheten består i det strukturerade spelet och att varje tjej gör sitt jobb för laget som helhet. Ovanpå det så tar vi till storkanonen titt som tätt och helt enkelt pepprar motståndarmålet. Idag var båda lagen lite decimerade. Vi hade Ivars, Bryngel, Alex och Sally (?) borta i olika förkylnings-/febertendenser och Johanna fick problem med knät på gårdagens träning. Vickan testade några minuter, men fick snart gå av eftersom lårkakan/sträckningen inte ville ge med sig. Dessutom hade vi Ida och Stella lite småskadade på bänken. Så med 1 frisk avbytare och 3 lite halvfriska, så kom vi överens med motståndarna och domarna att köra 4x15 minuter för att få lite extra vila. Spelmässigt började första kvarten lite trevande. Visserligen inledde vi som vanligt med ett ledningsmål ganska direkt på avspark, men det var också mycket tjong och lite stress i passningsspelet. Adressen på passen blev alltför ofta fel och vi glömde ta den där extra halvsekunden för att leverera till rätt mottagare. Avsluten blev också lite tama och kom ibland i fel lägen. Andra kvarten lyfter vi passningsspelet en nivå. Högre procent till rätt mottagare, men också väldigt mycket tjongspel. Med vinden emot oss i de första kvartarna så gynnade det oss inte alls att vi föll in i Torslandas spel med "långa bollar på Benedikta". På ett av de enda riktiga anfallen som TIK hade denna första halva av matchen så får de iväg ett långskott som söker sig in i bortre burgaveln. Efter det följer en kort period av lite passivt spel. Vi hjälper inte riktigt bollhållaren, utan tvingar henne till svåra pass eller rensningar. Efter lite uppsträckning så börjar dock passningsspelet att flyta på igen. Vi flyttar boll mycket bättre under slutdelen av andra kvarten och kommer runt på kanterna gång efter gång. Ett av dessa anfall resulterar i ett avslut av Fille som visserligen går rätt på målvakten, men hon går även på returen och trycker in den helt välförtjänt. Tredje och fjärde kvarten är ur min (jag vet inte om Jagge håller med) synvinkel en 8,5 på en 10-gradig skala. Orken kanske börjar ta ut sin rätt och vi har dessutom medvinden i ryggen. Med alla faktorer på vår sida så maler vi bara på med passningsspelet, de snabba rycken och säkra avslut. I princip trillar det in ett mål var tredje minut just av den anledningen att vi jobbar för varandra, som ett lag, i speluppbyggnad och i försvarsspel. Wiseman, som tog Vickans plats idag, gjorde ett fantastiskt arbete, liksom den övriga backlinjen med Ida, Ebba och Torger. Julle och Emma kompletterar varandra fantastiskt bra på mittfältet och våra kantlöpare gör ett kanonjobb idag för att springa sönder TIK:s försvar. Djupledslöpningarna och utmaningar 1 mot 1 står Tilda, Elinjho, Emma, Fille, Andborn och Stella för på ett alldeles fantastiskt sätt! Och Tami, stensäker därbak och faktiskt ytterligare ett speluppläggningsalternativ, eftersom vi kan vända spelet med hjälp av henne, när hon är så fantastiskt duktig på fötterna! Helt enkelt ett komplett lag! Eftersom vi har en del skavanker och sjukdomar i laget skippar vi träningen på måndag. Istället laddar vi för en lite tuffare träning på onsdag och sedan är det seriefinal, lördagsmys och landskamp Sverige-Holland mot och med våra Älvis-kompisar på lördag. Ytterligare en rolig vecka i Hönö/Björkös historia! Imorgon är det Talangträning för de som har visat intresse. Skulle ni få förhinder - meddela antingen mig eller Janne så snart som möjligt. Tiden är 13:30 på Kviberg och Hönö-borna satsar iaf på 12:20-färjan. Njut av solen, så ses vi imorgon eller på onsdag! Tjejer - ni är väl värda alla uppmuntringar och kramar ni kan få av de närmast sörjande. Ni tar varje match/uppgift på allvar och vi upplever att det finns en riktigt go känsla i laget. Lysande! Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

På kryssning med slagskeppet HBÖ F99...

Hönö/Björkö - Hisingsbacka FC 7-0 Hjuviks AIK F98 - Hönö/Björkö 2-6 Vi skriver söndagen den 2 september och hösten börjar göra sig påmind på allvar. Naturen börjar dra ner på tempot och förbereda sig för dvala. Men nej, inte riktigt allt... Den delen av naturen som stavas "Hönö/Björkö:s F99-tjejer" tar sats mot nya mål och förbereder sig för en supersöndag. Söndagen börjar dock lite smått kaosartad när domaren inte behagar dyka upp på Heinövallen. Ett mobilsamtal senare så kan vi konstatera att han missat att han ska döma denna dag och vi får fundera ut en plan B. Den stavas Jesper, som har den stora vänligheten att gå in och agera domare, och gör dagens goda gärning så att matchen blir av. Stort TACK, Jesper! En gruppkram är du värd! När matchen sedan ska till att sätta igång så får vi påpekande från motståndarna att vi har för många spelare med i truppen. En snabb titt i reglementet visar att vi bara får ha 14 spelare med vilket gör att vi tvingas banta ner vår laguppställning med ett par spelare. Andborn är redan hostig innan match, Salome har ont i ett knä och kan inte spela. Och i övrigt går vi på träningsnärvaro för de senaste månaderna för att försöka hitta någon princip att gå efter. Tråkig början på matchen och särskilt för Ida och Ivars som inte får delta... Om vi går över till den roliga delen istället, spelet, så börjar det i full 180 för vår del. Vi sätter fart från början, precis som vi kommit överens om innan match. Till en början kommer skotten från lite väl långt håll och i närheten av målvaktens position, men ju längre halvleken lider så kommer vi närmare och gör avsluten giftigare. Efter halva halvleken har vi tagit ledningen med ett par-tre baljor. Sedan kommer det ett par onödiga offside-löpningar, men trycket fortsätter mot svartingarnas mål. I halvlek har vi en ledning på fyra mål och inte någon större farlighet mot vårt eget. Det som dyker upp tar Tami och backlinjen stensäkert hand om. I halvlek pratar vi bara om att mata på. Tyvärr blir andra halvlek lite avslagen, ungefär som en kall Pepsi Max som har stått ute på köksbänken en hel natt... (påminner mig om att jag snart måste gå ner och ställa in Pepsi-flaskan i kylen igen). Vi hittar några riktigt läckra passningsvägar och gör vårt jobb hela halvleken ut, men den där extra skärpan är givetvis svår att få till när man leder med 5-6 bollar. Till slut blir det 7 framåt och det är imponerande att vi nu spelat 2 timmar F99-fotboll, utan att ha varit riktigt nära att släppa in något mål bakåt. Hisingsbacka hade någon hörna som Tami och försvarare lyckades avstyra efter lite kalabalik. Men både Tami och backarna agerar så moget och säkert i varje läge, så man hinner aldrig bli orolig. Otroligt kul att se... På grund av domarfadäsen innan match är vi lite sena till nästa äventyr. Fort ner med pastasalladen eller valfri snabbmat i magsäcken, ta kryssningsfartyget Ada till andra stranden och så på det igen. Denna gång var det dags för 11-tjejafotboll och motståndet stod Hjuviks AIK:s duktiga F98:or för. De spelar i högsta F98-serien i Göteborg och ska jag vara ärlig (och det har min mamma sagt att man ska vara), så var jag lite orolig för hur tjejerna skulle orka. Med en timmes match i benen och en tung lunch i magen är det inte det enklaste att bara någon timme senare gå in och göra en toppinsats mot ett år äldre motstånd. Men tjejerna överträffar förväntningarna igen. De spelar med en kämparglöd och en inställning som det är svårt att hitta motstycke till. Hjuvik har ett moget passningsspel och visar att de har en snabbhet som vi stundtals har väldigt svårt att hantera. Men vi rullar också boll bra och när vi väl får lägen (ofta i djupled och på yta) så visar vi en grym effektivitet. Vi tar ledningen med 3-0 innan det kommer en reducering sekunderna innan domaren ska blåsa av. Tyvärr är det kanske enda gången i halvleken där vi slappnar av lite för mycket och petar efter bollen istället för att använda kropp. Många tjejer är trötta, med all rätt. Stella har fått en boll i huvudet och ligger däckad. Resten krigar på och i halvlek snackar vi om att bara fortsätta spela för varandra och som ett lag. Andra halvlek börjar därför i samma anda som första. Vi tuggar på i vårt anfallsspel, använder hela plan från syd till norr och öst till väst. 11-tjejaspelet sitter där som en fastbränd ansikts-peeling på en Östermalmstant. Efter att ha petat in ett par bollar till så är resten av matchen mest en transportsträcka. Tami får göra en kanonräddning på ett skott som är på väg upp i krysset, och Hjuvik har som sagt ett par riktigt snabba kontringsspelare som rinner igenom på kanten några gånger. Ett betydligt roligare och tuffare motstånd att möta än det vi är vana vid i Sanktan-serien! Efter matchen, som slutar 6-2 i vår favör, så kör vi en straffläggning, som våra tjejer saknade all tillstymmelse till motivation för. Men straffar blir det och jag får ändå säga att det är den mest avslappnade straffläggningen jag sett någonsin. Tjejerna jublar oavsett om det blir mål eller inte och jag har fortfarande inte hört någon som med säkerhet vet hur det gick... Ni har gjort en kanonsöndag, tjejer! Ni har visat att ni orkat och klarat av även denna utmaning. Var stolta! Som belöning så drar vi in träningen imorgon, måndag. Vi tycker att ni gjort er förtjänta av en vilodag efter denna mastodontdag. Istället kör vi onsdag och fredag istället. Nästa vecka bär också en match på Björkö mot Torslanda (lördag) i sitt sköte. Och sedan är det talangträning på söndag. Fotboll, fotboll, fotboll... Skriv också gärna in 15 september i era kalendrar. Förutom att vi spelar mot Älvisarna på förmiddagen i Älvängen så hade vi tänkt kolla svenska damerna spöa skiten ur Holland på Gamla Ullevi på eftermiddagen. Förhoppningsvis kan vi göra det som en grej ihop med Älvängen-tjejerna, men det återkommer vi till. Ha en riktigt go helg! Och TACK alla ni runt om laget och tjejerna som gör detta möjligt dag efter dag, vecka efter vecka! Utan er support, skjutsning, matpakke-lagning och muntra tillrop skulle det inte gå. Tack för att ni står ur med våra infall och nycker! Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

Visa fler nyheter