Hönö/Björkö F-99 blickar framåt...!!

Tisdagen 7 januari startar träningarna igen efter ett välförtjänt kort uppehåll för skinka, klappar och godis.. Vi har redan haft två frivilliga träningar där ni visade prov på utveckling även under juldagarna,,, makalöst... Strax innan Jul så spelade vi tre snabba cuper med 2 Guld och en suddenförl med oss hem, nu är alla laddade för det roligaste fotbollsåret någonsin 2014... Det stundar nästan direkt Futsal-DM matcher som leder till RM och ända till SM om vi har lite flyt och jobbar hårt. Träningarna kör vi på konstgräset och många spännande träningsmatcher är redan inbokade,, följ kalendern varje vecka så hittar Du matcherna där. Vi lägger även ut vår grovplanering strax här på hemsidan så alla kan få en bra framförhållning över året.. 2014 kommer verkligen att bli fullt av spännande resor, möten och matcher,, Distriktslagsverksamhet, Gothia Cup och lärorika damturneringar är bara några av de saker Ni får uppleva under året... Sedan har vi ju vår spännande resa till Spanien att se fram emot till hösten också,, fantastiskt kul blir det.. Väl mött alla spelare inför 2014, och även eventuella nya, motiverade spelare som skulle kunna tycka att det vore kul att hänga med oss... Nu kör vi.... Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

Hönö/Björkö önskar en God Jul till alla..!!

En riktigt härlig Julhelg önskar Hönö/Björkö F-99 till alla supporters, domare, motståndare och annat löst folk..... Vi ses snart igen på en plan nära Er.... Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

Proud to be a Hono/Bjorko:er!!!

Här sitter jag nu på söndagskvällen med en lussebulle och ett glas julmust på skrivbordet. Helgen har minst sagt varit händelserik och ni som är insta-vän med mig har sett bildbevis på hur jag och min medresenär slocknade på färjan hem (har fortfarande inte lyckats luska ut vem som tog kortet...) från Lundbystrand. Det känns som det var ett par veckor sedan helgen började, eller att de två senaste dygnen haft 48 timmar vardera. Först en reflektion som inte alls har med saken och göra, men som jag upptäckt nu efter att jag passerat 40-strecket: Jag tycker väldigt bra om ärliga människor som säger precis vad de tycker! Det kan ha att göra med att jag är gift med precis en sådan person, men jag har märkt att jag mer och mer börjar omge mig med den typen av människor, eller så är det så att vi börjar våga säga rakt ut vad vi tycker och tänker. Under helgen har det varit mycket ärlighet i de samtal där jag varit involverad, i och utanför Lundbystrandshallen. Men det här ska ju givetvis handla om tjejernas fotboll..... Och där satt jag nästan två minuter med fingrarna fastfrusna över tangentbordet. Vad finns kvar att säga? Vilka ord kan man använda för att beskriva det som tjejerna presterar? Hur ska man förmedla de känslor som bubblar inombords när man under 6 matcher inte en enda gång behöver ropa ut någon order, mer än "BYTE!"? Det är obeskrivligt. Och när man sedan nästan efter varje match konfronteras med motståndartränare eller ledare från andra lag som inte ens är med i vår klass (P99-tränare, P00-tränare m.fl.) och de lovordar Ert spel och är djupt imponerade över hur ni använder rörelse, passningar och fantasi för att förflytta bollen från punkt A till punkt B (som oftast befinner sig bakom mållinjen) på det vackraste och effektivaste sättet man kan tänka sig. Det är bara att skryta: Ni var helt outstanding i OLKA-cupen i helgen tjejer! Ingen var i närheten av att matcha er! Jag önskar att jag skulle kunna paketera några tjog av filmsekvenser från matcherna igår och idag i en liten äggkartong, förvara dem i ett skrin på vinden, vårda dem ömt och plocka fram kartongen igen på ålderns höst när man behöver pigga upp tillvaron. Det var ren och skär njutning! Och återigen: ALLA bidrar och lyfter sig! Vi gör egentligen inte en enda dålig match på hela turneringen! Första matchen mot Lundby/Warta blir lite knackig för att vi går in med 110% energi och vill så oerhört mycket och sedan vill inte bolluslingen in. Frustrationen börjar krypa på, men pressar ändå in ett vinstmål. Resten av matcherna är en enda lång stigande formkurva... Torslanda gör vi tre mål på och Azalea fem. Men det som imponerar mest är just rörelsen, fantasin och tanken bakom varje moment. Lägg därtill en fart i agerandet som ingen kan matcha så förstår ni att det blir jobbigt att vara motståndare... Ibland blev man nästan lite förlägen (men ändå stolt) att vara ledare för det här gänget. Det finns vissa sekvenser som etsar sig fast i minnet och som kommer ha en alldeles särskild plats i den lilla äggkartongen på vinden: - Hildas precisa och kraftfulla utkast är en sådan sak. De sitter som en smäck på fötterna på vår anfallare gång på gång och skapar målchans på ett par sekunder. Och när det krävs så är hon där på utrusningarna. Orädd och klockren framför fötterna på de motståndare som lyckas slinka förbi vårt försvar. - Ida som i matchen mot Torslanda, när Jagge med dämpad falsett (hur nu det går till) ropar vid kanten: "Spela enkelt, spela enkelt", drar en stenhård och precis 15-meterspassning med höger innerskruv, mittemellan 3 motståndare, och bollen landar perfekt på en fristående Lisa (?). Njutning! Och ovanpå det ett supersäkert försvarsspel - vad stod det för siffra i vår kolumn på resultattavlan, efter varje gång du kom ut och bytte, Ida? - Julles oerhört vackra, lugna och alltigenom värdiga försvars- och passningsspel, som är en starkt bidragande faktor till att vi inte släpper in mer än ett mål på 1,5 timmes futsal-/inomhusspel. Makalöst! - Emmas hårda, fysiska och energiskapande spel på kanten som både stoppar motståndare effektivt, men också ger momentum till våra anfall. Emma visar vad hjärta betyder i fotboll! I slutspelet kommer också skönheten i spelet fram. På mindre än två minuter i kvarten så räknar jag till 5 klacksparkar, som dessutom till 4/5-delar går hem. - Stella, som verkligen har lyft sig enormt i teknik och passningstempo under de senaste månaderna, slår chippar över motståndarben och är med i anfallsvåg efter anfallsvåg som sköljer över motståndarna. Lägg därtill ett hemjobb som gör att hon ligger precis rätt i den där passningsbanan som motståndarna söker i uppspelen, så är hon en dyrgrip i futsalspelet. - Och Andborn och Elinjoh... Vad säger man? Kraft, tempo, teknik och fantasi, allt i ett litet rött paket med vita snören. Andborn håller riktigt hög klass i den här turneringen! Ena sekunden ger hon understöd till vår balansspelare när det behövs, när spelet vänder så är hon först upp i anfall och beredd att avsluta. Enorm arbetskapacitet! Och Elinjoh som under de senaste två cuperna spelat på alla positioner och VARJE gång ger intrycket av att hon gjort det här hela sitt liv (och det har hon ju nästan gjort också...). Tuff, orädd och en teknik som kan få varje försvarsspelare att önska att det mitt under en en-mot-en-situation kommer en streakare inspringande på plan. Grejen är att jag tror att inte ens det skulle få Elinjoh ur balans... - Och sen ovanpå det Lisa och Tilda. De kombinationer som de två tjejerna (understödda av Andborn, Elinjoh, Stella och Emma) visade prov på i slutskedet av kvartsfinalen mot Näset skulle jag vilja se om något 99-lag i vår närhet, regionalt och nationellt, kan matcha. Det är en fart, frenesi och finess (the 3 fabolous F:s), som ger gåshud. LYCKA! 26-1 totalt i målskillnad och 17-1 under slutspelsmatcherna. Och då ska man ändå veta att flera av motståndarna verkligen HAR ett grundspel, men de får inte en chans att bygga upp det. Det är som när en sådan där fräknig liten skitunge sticker ner en stor träpinne i ett bålgeting-bo och rör om rejält en tryckande varm dag där åskmolnen hänger vid horisonten. Om inte möjligheten finns att fly fältet så är det bara att låta getingarna sticka om och om och om och om igen, så får man badda såren med salubrin efteråt... Nu kan vi snart fira jul igen, precis som 2012 som regerande OLKA-cupmästare. Och jag vill återigen poängtera hur STOLT jag är som tränare/ledare idag. Som Pia Sundhage sa i en intervju med David Hellenius ikväll: "Ensam är jag ganska medioker, men i grupp är jag oslagbar!". I "Team Hono/Bjorko F99" så är det sannerligen så att man känner sig oslagbar. VI GÖR VARANDRA BRA! Peace, love och god nattsömn tillönskas ni alla, både Hönö/Björkö-believers, -agnostics och -atheists där ute! Vi finns och vi kommer bli ÄNNU bättre 2014! KJAAAAAM! Hönö/Björkö Dam A-lag 1kommentar

Ett LAG av individuellt skickliga spelare

För tredje året på raken tog vi oss upp till Alingsås för att spela Holmalunds Tjejcup. Det här året kom vi i krypfart eftersom Herr Bore hade behagat ösa snöslask på en kall vägbana under natten och morgontimmarna. Alla kom dock lyckligt välbehållna till hallen, men väl där så visade det sig att två lag dragit sig ur, vår 4-lagsgrupp hade blivit en 6-lagsgrupp och vi skulle spela vår första match 20 minuter tidigare än beräknat. Lite stressigt blev det allt... Efter snabb uppvärmning och peptalk så var det dags för Skövde KIK i första matchen. Målen sprang snabbt iväg och till slut stod vi som vinnare med 7-2 efter stundtals snygga kombinationer, men också flera individuellt snygga insatser. Andra matchen gick mot gula tjejer i Skultorp. Den matchen startar också i ett högt tempo och Skultorp-målet, som för dagen är ett par meter bredare än "normala" futsalmål, får vittjas ett flertal gånger. Till slut skriver vi 6-0 till oss. I tredje matchen så dyker det så upp en välbekanting, Qviding FIF. Om jag ska vara ärlig så minns jag inte hur målen trillar in här (vi konstaterade efteråt att vi borde ha en kamera på varje match), men jag tror det var jämnt första minuterna (stod det 1-1?) innan våra mål började trilla in i rask följd. Sista minuterna tappar vi i ett par kontringar och vågar inte gå fram, utan låter QFIF-tjejerna avlossa kanoner från halvlångt håll. Sedan kommer det som vi visste på förhand skulle bli det tuffaste motståndet, QBIK. Tekniska, passningsskickliga tjejer från Karlstad som varit långt framme i Gothia och som vi mötte i en bronsmatch i Panaxia Cup för ett par år sedan. Här tar vi ledningen efter bara 15 sekunder på ett vackert anfall direkt på avspel. Måste varit lite chockartat för Värmlandstösera... Efter det böljar spelet fram och tillbaka. Vi har ett par riktigt bra chanser att utöka, men istället kommer QBIK i ett snyggt anfall där de sätter kvitteringen. När matchen står och väger så tappar vi våra yttrar högt upp i ett anfall och det straffar sig direkt i en sån här match. QBIK tar ledningen och när vi sedan pressar på för en kvittering hinner de också öka på innan slutsignalen går. Sista matchen handlar om andraplatsen i gruppen. Holmalunds tjejer står för motståndet och de har ett par snabba, intensiva anfallare som vi får se upp med. Vi plockar åt oss en ledning, Holmalund kvitterar och sedan gör vi ett litet ryck igen som vi håller ända in i mål. 4-3 till slut och kvarten går därför mot Qviding. Spionrapporterna från QFIF:s matchgenomgång gör gällande att de taggar ordentligt och vilka spelare de siktar in sig på. När domaren tutar i sin tombolatuta så börjar det först lite trevande. Så småningom lossnar spelet mer och mer och vi pillar in vårt obligatoriska ledningsmål. Qviding visar dock att de vill vara med i matchen och bjuder på bra motstånd. Överhuvudtaget är de här futsal-matcherna inte ett dugg lika de vi spelar i Futsal-DM (eller ens i Crawford). Det tacklas till höger och vänster, liggande spel tillåts och boll som ligger stilla eller 4-sekundersregeln är det inte så noga med. Men det är bara att lära sig vad som är OK och det gör vi ju längre turneringen går. Åter till matchen. Qviding bjuder som sagt på bra motstånd, men vi är i det offensiva spelet strået vassare. Lisa får en ordentlig tryckare i ryggen, men hämtar sig igen. Tilda hamnar också i en tuff närkamp. Tyvärr hämtar hon inte sig lika bra efter den, utan får en klassisk lårkaka som ska vilas bort. Resten av turneringen missade hon därför. Stella började också må illa under slutspelet och plötsligt hade vi ett par, tre spelare konvalescenta. Semin går mot JAFC, ett nykomponerat gäng med välkända tjejer. På förhand visste vi att ett lag som bestod av de bästa tjejerna från Älvängen och Kärra skulle bli en svår nöt att knäcka, särskilt som vi kom från en fysiskt tuff match och de vilat under 5 timmar. Men vi startar i ett rasande tempo och tar också ledningen hyfsat snabbt. En stor del av matchen blir ett ställningskrig där JAFC ställer upp sig i en box, vi spelar runt och letar öppningar och sedan satsar de svarta tjejerna på kontringar. Här vill jag också passa på att berömma Målis-Hilda! Ju längre turneringen lider så kommer hon mer och mer in i spelet och i semin är hon en sån där gigant som hon kan vara i vissa matcher. Hon räddar frilägen på löpande band, när vi tappar markeringen, och hon kommer ut rätt i vinkel gång på gång. En klippa helt enkelt! Elinjoh gör också ett hästejobb på en ovan position (balansspelare längst bak) - kan inte tro att hon lirat något annat! Och i anfallsspelet är vi som sagt nära att avgöra gång på gång, men matchen står efter full tid 1-1 och förlängning tar vid. 3 mot 3 är det som gäller och det är alltid svårt att komma in i hur det spelet ska spelas. Vi är så nära att i första minuten få ett kanonläge efter en kombination med smör på. Istället blir det en hoppelistudschans där JAFC (var det Maja?) drar iväg ett skott som styrs ut mot en fristående svart tjej som får panga in den i öppet mål. En heroisk insats i en match som kunde gått hur som helst. Trötta och ledsna tjejer ska på några minuter så ladda om för en bronsmatch mot Frisco, och här kommer dagens insats av LAGET Hönö/Björkö. Vi har skador, vi har hängande huvuden, men på en given signal så är det som tjejerna sluter sig samman och säger att vi ska ta med oss ett positivt slutminne från den här cupen när vi åker hem. Och vilken matchstart de gör. Målen springer iväg i början på matchen och vi sticker iväg till en 7-1-ledning som efter lite avtrubbat spel i slutet blir till 7-3. Många olika målskyttar och ett lagspel som jag faktiskt inte trodde tjejerna skulle vara kapabla till, efter semibesvikelsen. Enda smolken i glädjebägaren är den ögonskada som drabbar Vicky med några minuter kvar. Vicky hänger med och stöttar laget vid sidan och inför tredje-prismatchen vill vi ge henne ett litet bevis på tacksamhet och hon drar på sig matchkläderna som hon gömt i väskan. Som vanligt går hon in och kör sitt hänsynslösa Vickan-spel och i en situation där hon håller på att bli målskytt får hon en riktig pärla (stenhård boll) upp i ansiktet, och vi är ett tag oroliga för både hjärnskakning och whiplash. Vi väntar fortfarande på besked från Östra, men håller alla tummar. Som sammanfattning: Jag är FANTASTISKT stolt över ert spel idag tjejer! Det kändes som ni hade det skoj oavsett resultat. Mot tuffa motståndare så går vi in och visar att vi är ett lag som vill spela rolig, offensiv fotboll. Till alla som säger att Hönö/Björkö bara består av individualister vill jag efter den här turneringen säga som dansken: Hold din kæft! Alldeles oavsett uppställning kan vi spela ett snabbt, vackert och effektivt spel och slå vilken motståndare som helst! TACK alla tjejer som kämpade och slet för varandra idag och TACK alla föräldrar som trotsade snömoset och stöttade dem! Och snart är det jul också... Frälsaren är på väg! Hönö/Björkö Dam A-lag 0kommentarer

Visa fler nyheter