Seger på Österängen!

Efter Liverpools förlust i Champions Leaguefinalen för mindre än ett dygn sedan kände vi nu trycket utifrån på oss i Funbo. Den enda som ändå tycktes lämna pressen hemma var vår målvakt Viktor som var rätt självsäker på att det inte gick att vara sämre än Loris Karius. En efter en klev in i omklädningsrummet och det var ideliga kära återseende spelarna emellan. Efter förlusten senast, mot nu serieledarna IK Rex, dök historien om Decca Reccords upp hos mig. De blev kontaktade av en viss Brian Epstein 1962 som hade sett till att ett band som kallade sig för The Beatles fick komma in och provspela en timme, men bossarna på skivbolaget var inte särskilt imponerade av vad de hörde. ”Guitar groups are on the way out, Mr Epstein”, och ”The Beatles have no future in show business”, sa de. Med det sagt så kände jag lite att vi stod vid ett vägskäl. Skulle vi återigen vara ett lag som tog lite för lätt på poängtapp och förluster eller ville vi verkligen vara ett lag som alltid vill gå för tre poäng och unna oss att må dåligt efter en eventuell förlust? Efter min genomgång kändes det som om vi alla var överens om vilken väg vi skulle ta! Matchens första 10 minuter var ett enda stort ställningskrigande, som det brukar vara. Både vi och Vesta försökte att spela med tålamod och hitta hålen i mitten för att snabbt komma till anfall. Vi börjar mer och mer hitta våra roller och det resulterar i flertalet målchanser för vår del, inte minst i den 19:e minuten när Axelsson frispelar en löpande Erik i djupet som prickskjuter rakt på målvakten. Vi använder båda kanterna och hittar bra kombinationer och har flera bra avslut som borde ha resulterat i något mål men dessvärre går vi ofta på kraft i avsluten i stället för att placera bollen. Vesta sticker upp i någon enstaka chans under den första halvleken men helt klart går den på poäng till oss. I halvtidsvilan är vi ganska nöjda med hur matchen har gestaltat sig och vi känner oss rätt så lugna. Vi tar upp lite småsaker och vi är alla överens om de justeringar som behövs göra inför andra halvlek. Domaren blåser och det tar endast 30 sekunder innan Abdullah får en fin pass av Benji ut på sin kant som han förvaltar på allra bästa sätt. 1-0 till oss! Vad som sedan händer är lite av en gåta. Vi faller ihop, helt och hållet. Vesta börjar nu dirigera matchen precis som de vill och vi följer deras pipa helt ut. Frustrationen att inte få tag i bollen börjar nu synas men vi håller oss trots det ändå rätt så lugna. Vesta kämpar till sig hörna efter hörna och det börjar kännas lite jobbigt. Domaren blåser av för en välförtjänt vattenpaus på grund av värmen och det ska vi nog vara rätt så glada över. Vi tar tillfället i akt och tar upp grunderna i det spel vi vill spela och när det är dags igen så ser det mycket bättre ut. De sista 15 minuterna känner jag igen oss och vi börjar rulla bollen lite mer och skapar ytterligare några farliga chanser. Domaren blåser av och vi kan sätta in ytterligare 3 poäng på Funbo kontot! Idag skulle jag vilja ge lite extra beröm till hela backlinjen som genomförde strålande 90 minuter. Även dagens bänk gav mersmak på mycket mer. Har man lyxen att som tränare ha en bänk som är glada för de som får chansen att starta, de imponeras och blir glada av lagkamratens dragning eller brytning samt har ett leende på läpparna, då har man kommit en lång bit på vägen i min bok. Nu tar vi sats mot en ny vecka med träning tisdag och sedan kröna den med bortamatch mot VP på söndag. /Christofer Funbo IF 5kommentarer

Äntligen dax för match

Nu på torsdag 24/5 tar Funbo IF emot IK Rex hemma på Vargspårets IP Avspark kl 19:00. Funbo kommer laddade med en skön bortavinst från senaste matchen mot Wattholma och IK Rex har med sig full pott i bagaget. Det bäddar för en härlig tillställning. Kom ner och heja fram Vargarna till vinst och 3 nya pinnar Funbo IF 0kommentarer

Vargarna tog första vinsten

Wattholma - Funbo (2-3) Det var med lätta steg jag tog sikte mot bortalagets bås. En stor grön och hyfsat jämn matta låg framför mig, solen värmde, myggen lyste med sin frånvaro och alla hade hittat fram till Wattholma i tid. Eller i stort sett alla. Tanken som plötsligt slår mig är: hur många svordomar har egentligen denna plan fått utstå och för att inte prata om hur många spottloskor den har fått ta emot under årens lopp? Jag kände mig nöjd med genomgången. Det samlade intrycket var att ikväll är det tre poäng som gäller och inget annat. Såg den positiva nervositeten hos flera spelare men framförallt såg jag att fokuset var rätt och spelsuget låg på topp. När Danne satte på en klassiker med Modern Talking kunde inte ens den annars så svårflörtade Elis sluta le. Matchen började i ett högt tempo där båda lagen försökte sätta sig i respekt. Många närkamper som kanske inte alltid var regelmässigt korrekta. Där borde domaren kanske vid flera tillfällen använt sin pipa för att visa vilken nivå ribban låg på för kvällen. Redan efter sju minuter lyckades Emil ge oss ledningen men vi fortsatte att trampa på. Vi vann många första och andra bollar över hela planen och spelade med ett tålamod som vi inte gjort på väldigt länge inklusive förra årets säsong. Två eller tre mål till skulle vi nog haft med oss in i halvtidsvilan men deras målvakt gjorde ett flertal tv-räddningar när vi kom i våg efter våg med bra målchanser. Wattholma lyckas skaka fram några enstaka anfall men många avslut togs från kanten eller på distans, helt enligt planen, utan att glömma bort Viktor i mål som återigen stod för en mycket stabil insats. Domaren blåser av första halvlek och vi känner oss nöjda i stort. Självklart finns det saker som kan bli bättre men vi tar ändå med oss de positiva bitarna och fokuserar på hur vi ligger i understödet samt hur vi ska utnyttja mitten mer för att byta kant oftare och snabbare. Med två skadade på bänken och den ryggsäck vi har med oss från de två föregående matcherna är jag orolig för att vi återigen börja gå på knäna konditionsmässigt efter 55-60 min. Domaren blåser igång andra halvlek och Wattholma sätter tonen direkt med ett mycket enklare och rakare spel. Bolltempot är betydligt högre och vi hinner/orkar inte riktigt dit in i situationerna. I den 50:e minuten lyckas Erik trycka dit tvåan, kanske inte helt rättvist men det kom väldigt lägligt för oss. Närkampsspelet trappas nu upp ett par snäpp och det börjar snackas lite väl mycket mellan lagen. Wattholma fortsätter trycka på och lyckas i den 55:e minuten kvittera in 1-2. Jag ser nu att vi börjar ha det riktigt svårt i positionsspel och försöker påpeka att vi måste ligga närmare varandra. Munhuggen fortsätter och som en skänk från ovan drar hemmalaget på sig tre röda kort för snack inom en 15 minutersperiod. Vi rullar upp chans på chans under matchens sista fas men träffar stolpar och allt mellan himmel och jord. I den 89:e minuten trycker Erik in sitt andra mål för kvällen och segern kändes säker. I anfallet efter avspark lyckas Wattholma sätta in ytterliggare ett mål bakom Viktor men segern är aldrig hotad utan domaren blåser sen av matchen. En mycket bra laginsats blev en rättvis vinst till oss och tre poäng sitter nu säkert på Funbokontot. Ett extra plus ger jag till Piff och Puff, eller Josef och Josef som löste uppgiften på ett mycket bra sätt på mitten. Kul också att se 02:an Victor vara så totalt respektlöst och bara gå in och köra. Vi ses väl på torsdag 24/5 på Vargspåret? Då gästas vi av serietrean IK Rex som har full pott så här långt. /Christofer Funbo IF 3kommentarer

Visa fler nyheter