USM Dag 2 Djurgårdshof - Göksten 26-14 (å en match till)

USM tuffar på och vi börjar dag två med att möta Göksten som kommer från Torshälla utanför Eskilstuna. Vi är uppe tidigt och det är inte alla spelare som är riktigt vakna. I alla fall inte till samling som är klockan 08.00 på söndagmorgonen då många gäspar sig igenom matchgenomgången. Men skulle det betyda att vi är otaggade? Knappast! Det kändes direkt i luften att vi ville mer idag än igår. Vi börjar i ett riktigt bra tempo och vårt spel går hem. Vi vill spela snabbt och vi spelar riktigt snabbt och utan tekniska fel. Rockaden mellan Maja och Wilma visade sig vara riktigt lyckosam. Maja tar det mesta och mer därtill och Wilma har en egen fest i matchen. Hon fångar alla bollar som kommer in och är riktigt på alerten och gör inga misstag utan sätter bollen tryggt varje gång. Vi har ganska snabbt ett bra grepp om händelserna och vi första timeouten leder vi med 7-1. Vi genomför första halvlek på ett strålande sätt och vi tar oss fram till halvtid med 13-7. I halvtidsvilan ser man inga gäspningar längre. Spelarna står och studsar och vill sätta igång andra halvan. Sagt och gjort, vi kör Bogdan och lyckas och vi kör Jugge och lyckas och vi kör Russin och lyckas och vi kontrar och gör mål. Det går helt enkelt ingen nöd på oss alls i den här matchen. Vi bogserar hem vinsten tämligen säkert och balanserat och vinner till slut med trygga 26-14. Bra genomförd match och vi är väldigt nöjda med vad vi åstadkommit mot Göksten. Andra matchen för dagen….?? Riktig skitmach mot ett taggat Hammarby har vi väldigt lite att sätta emot tyvärr. De är numret större än oss och åker ifrån oss efter halvtidsvilan. Luften går ur oss tyvärr och vi gör inte mycket efter vårt åttonde mål. Sån är sporten och det är väl det som är tjusningen. Vi njjuter av segern mot Göksten och försöker lära oss av misstagen mot Hammarby. Nästa helg är det serielunk och då får våra 05 spelare vara med igen. Bilden: Wilma Guiron som gör 10 mål från linjen i matchen mot Göksten. F-04/05/06 1kommentar

USM Match 1 - Djurgårdshof - Tyresö 18-25

USM äventyret drog igång idag och vi började mot Tyresö. De dispensspelare vi brukar ha i Blå laget fick inte vara med så vi förstärkte med starka krafter från Silver. Uppvärmning, lagpresentation och avkast. Eftersom det är andra året vi spelar USM så var många av våra spelare vana vid att blir presenterade, springa in och vinka till publiken. Jag gillar den inramningen, det ger känslan av att det är den nationella turnering det faktiskt är. Matchen är helt jämn i princip hela första halvlek. Det är en oerhört jämn kamp som pågår på banan och vi byter både målchanser och mål med varandra. Vi har lite svårt att få tag i dem i försvaret i början och de kan spela förbi oss. Vi läcker lite här och där men det gör å andra sidan Tyresö också och vi straffar dem på det när vi får läge. Vi kamperar ihop till halvtid och går till vila med underläge två mål, 11-13. Det är ett trött gäng som kommer till bänken. Men känslan är att vi absolut är med i matchen och att vi kan vinna matchen. Det är bara upp till oss själva. Andra halvlek och den jämna matchen fortsätter. 11-13 blir 11-14 för att sedan snabbt bli 12-14 och 13-14. Ni som läser det här ofta vet att vi brukar snacka om vargar och lamm. Men idag tror jag båda lagen hade båda rollerna. Eller snarare – det var två vargar som kämpade mot varandra. Det var hårda men ärliga tag och vi får några utvisningar som tär på oss och Tyresö kan skapa lite luckor i målprotokollet. Med tio minuter kvar leder Tyresö med två bollar 16-18. Tyresö gör 16-19, vi missar i läget efter och i nästa Tyresö anfall så får de straff och vi en utvisning. 16-20 i 32:a minuten och vi hämtar oss inte efter det. Det slutar 18-25 till Tyresö och det är ett gäng riktigt trötta spelare som möts i omklädningsrummet. Vi kan aldrig vara nöjda när vi förlorar men vi har skapat anfallsspel och försvarsspel somm vi har pratat om att vi ska göra. Vi snackar som ett handbollslag och spelar som ett handbollslag. Imorrn är det två nya matcher, då möter vi Göksten och Hammarby. Jag ser redan fram emot det, ny chans till vinster! Forza Hofvet! Bilden: Wilda, Ida, Anna, Louise, Dana och Wildas syrra :) F-04/05/06 1kommentar

Vassunda - Djurgårdshof 19-15

Förra årets Vassunda var ett av topplagen i serien. AIK, Västerås/Irsta och Vassunda var seriens suveräner. Vi gjorde samma resa Stockholm-Knivsta då och blev ordentligt avpenslade i den matchen. Men nu är det nytt år och nya förutsättningar – vi har växt inför årets säsong….ordentligt…. Matchen börjar i ett hiskeligt tempo. Vi byter chanser med varandra och efter blott några minuter hade vi haft avslut på varje sida flertalet gånger. Dock utan att något av laget kunnat sätta bollen. Vi försöker följa vår gameplan som bygger på att vi spelar snabbt. Kanske till och med för snabbt. Men det är rätt väg och den väg vi vill gå även om det ser ut som om vi slarvar med avsluten så är det precis det vi sagt och skörden av slitet kommer komma absolut, men kanske inte just i början av den här matchen. Vassunda är lite vassare än vi i början och det dröjer till 3-0 till Vassunda och fyra och en halv minut innan Corre kan sätta första målet. Det är alltid lika skönt att få hål på den där nollan – i varje match. Det dröjer dessvärre till efter utbildningstimeouten innan vi gör nästa mål. Då har Vassunda knallat iväg till 6-1. Men NU vaknar Hofvet. Vi stänger till bakåt och börjar få hål på dem framåt. Speciellt våra kantspelare firar triumfer. Det spelar ingen roll hur liten vinkel det är eller hur liten lucka målvakten lämnar. Elloise, Dana och Corre hittar rätt hela tiden. Vi har riktig vittring på dem nu och det är VI som är vargarna som jagar, de har blivit lammen. Vi har ställningarna 7-7, 8-8 och 9-9 innan vi går till halvtid med underläge ett mål, 10-9. Det finns en fara med att börja jaga och vara nöjd med det man åstadkommit fram till halvtidsvilan. I halvtid kan man få känslan att matchen är slut – men den är ju inte det. Det är en halva kvar att spela om! Vassunda kommer tillbaka piggast efter halvtidsvilan helt klart. 10-9 blir 11, 12 och 13-9, innan vi vaknar igen. Vassundas nummer 8 river stora sår i vårt försvar och det blir lite lugnar när vi lägger spetsen i 5-1 lite till höger mot henne. Men det är en ruskigt bra spelare den där tjejen. Vi väcker vargen i oss igen och börjar jaga. Elsa stänker dit några sköna bollar och vi har kontakt igen. Vid läget 18-15 har vi en kontring som vi inte får till som vi vill, ett mål där och lite stress hade vi kunnat närma oss ännu mer. Tyvärr blir det inte så utan de får en straff i momentet efter och fastställer slutresultatet 19-15. Man ska aldrig vara nöjd med en förlust, och det är vi inte idag. Det finns dock en hel del ljuspunkter att ta med sig hem ifrån Knivsta. Vi har en enormt stark lagkänsla, vi tar med oss det vi tränar på och försöker göra det på match. Vi gör till exempel en ”Russin” som öppnar upp enorma hål i deras försvar. Vi kontrar även om frukterna av det inte syns just idag. Vi har tendenser till att börja försvara som ett lag där vi hjälper varandra i sidled och väljer rätt spelare i försvarsmomenten. Jag är inte nöjd men kan trots ”onöjdheten” se att vi utvecklas riktigt bra – och fort går det också….! Bilden: Jolin, Sofia, Wilda, Elsa, Maja (som var en veritabel vägg i målet idag) och Corre F-04/05/06 3kommentarer

Äntligen seriepremiär och vi landar i steget – men hårt

Oerhört kul att få vara en del av Hofvetdagen och vara matchen innan huvudmatchen. Vi ställdes mot Skånela 2. Skånela 1 visste vi vann högsta serien förra året och vad skulle vi få möta? Ett rent lag 2 eller en blandning. Man kan säga att det var en lite lätt utspädd variant av lag 1. Alltså svårast möjliga motstånd i premiären. Vi mönstrar 14 spelare och är riktigt ruskigt taggade inför avkast. Vi börjar med att spela helt jämt med seriesuveränen från högstaligan och ligger blott något mål under i höjd med första timeouten. Det känns väldigt bra och vi har en målvakt (Sofia) som tar mycket mer än man kan begära. Våra tekniska fel är i princip bortblåsta och vi ser väldigt bra ut. Vi tappar greppet lite på dem men är inte långt efter ändå när vi kommer fram till halvtidsvilan. Ställningen är då 7-12 till Skånela. I halvtid så pratar vi om att hålla oss till planen som är att köra våra egna spel, att försöka få våra nior i läge och jobba stenhårt för varandra i försvaret. Det är nu vi ser skillnaden mellan Skånelas första lag och oss. Vi orkar inte stå emot utan blir bortsprungna och Skånela tar ALLA lägen trots att vi spelar på eller över gränsen i försvaret. Vi har de varningar och utvisningar vi vill ha så vår nivå är det inte fel på. Men att möta ett lag som värvar regionens toppspelare på 14 åringars nivå är för svårt för oss. Det slutar med ett ganska stort glapp mellan oss, 11-31. De har i princip stängt ner våra niometers spelare där bara Amelie och Lina gör varsitt mål. Våra kant och linjespelare däremot levererar med det vi vill att de ska göra. Men vänta, det är några ljuspunkter trots allt i matchen. Vi har snackat så mycket om att kontra och jobbar med det på träningarna och när vi faktiskt kontrar så är det en makalöst härlig scen. Dana är högst upp efter att ha tjuvat och det är DÄR vi vill vara, varje sekvens i matchen. Så det kommer komma framöver. Jag hoppas ingen hänger läpp för premiärförlusten, det är lite som om någon verkligen ville ge oss på nöten genom att servera Skånelas första lag i säsongens första match. Vi studsar tillbaka, var lugna för det. Nu har vi betat av det värsta, det är bara lättare matcher framöver. (Bilden: En bild från när säsogen startade för oss, en månad sedan knappt på Gotland på lägret) F-04/05/06 2kommentarer

Spånga - Djurgårdshof 23-17 (Träningsmatch 6 Blått lag)

Ny chans för blått lag idag. Spånga som känns lite mer mänskliga än Lidingö stod för motståndet. En på inget sätt lätt motståndare men vi ville ha revansch för gårdagen då inget stämde. Det kändes mer taggat idag än igår. Spånga är ett bra lag som vi haft svårt med genom åren. Vi har både vunnit och förlorat men jag tror att vi ligger på minus om man räknar de senaste åren. Ingen gratismatch med andra ord. Vi kommer igång snabbt och är med bra. Våra kombinationer fungerar hyggligt och vi kommer med hygglig fart i anfallet. Vi har ett bra grepp om matchen och leder med 7-5 i höjd med första timeouten. Vi är hyggligt nöjda med anfallet och också hyggligt nöjda med försvaret men vi når inte vår högsta potential ändå. Vi HAR en växel till att lägga i om vi vill. Den kommer inte idag tyvärr. Vi går till halvtidsvila med ett helt jämt hyggligt resultat - 9-9. Vi snackar om hur viktigt det är att vi jobbar för och med varandra i försvaret. Vi vill släppa hyggligheten i andra halvlek och växla ut till vår fulla potential. Vi måste ha fötterna igång och röra oss i sidled. Så fort motståndaren får oss ur balans är de förbi och utan en medspelare i den situationen som hjälper oss så blir det baklängesmål. Andra halvlek börjar och vi är följs åt i protokollet till 11-11, det är ingen fara och konstig nog är känslan att vi kan ta den här matchen. Men då har vi en svacka och vi låter Spånga dra ifrån till 15-11. Det försprånget håller sig ganska mycket matchen igenom. Vi pratar massor om försvaret och jag kan nästan höra alla polletter som trillar ner hos våra spelare när Nellie och Vendela samarbetar i försvaret och vi får levande bevis på vad samarbete i försvaret betyder – de två stänger en situation så tydligt att det borda ha spelats in och hängts ut på museum - om det fanns ett museum för perfekt försvarsspel i handboll. (Förvisso ett museum jag själv gärna skulle besöka;-) ) Nåväl, vi har inte förmågan att vända tillbaka matchen den här gången. Men vi har Spånga i serien och de kommer få det svårare då än vad det blev idag. När röken lagt sig och alla minuter spelats står det 23-17 till Spånga och det är kanske två tre bollar för mycket eftersom vi släpper lite på tyglarna i slutet. Det spelar mindre roll. Nu är sista träningsmatchen avklarad. Nästa helg är det seriepremiär och det här laget har aldrig kommit till spel så här väl förberedda. Vi har redan sex matcher i ryggsäcken, vi har redan satt igång diskussionerna om försvaret och hur vi ska skapa bättre anfall. Vi har kombinationer och jag räknar till 5-6 spel vi kan sätta igång. Jag ser verkligen fram emot den där seriepremiären. Det är dessutom Hofvets födelsedag (nåja, den 21/9 är det egentligen) men vi firar en dag i förskott bara för att vi kan. Hjorthagen är bokad från 9 – 19 och det är bara Djurgårdshofslag på banan hela tiden. En fest bara det! Bilden: Försvarsspel och mycket snack och snabba fötter..... F-04/05/06 2kommentarer

Lidingö - Djurgårdshof 25-5 (Träningsmatch 5 Blått lag)

Vi mötte Lidingö i våras och visst förlorade vi men då hade vi precis spelat en match innan och marginalerna var den gången 5-6 bollar. Vi åkte ut till Gångsätrahallen på Lidingö med ett hyggligt självförtroende ändå. Vår uppvärmning går som tåget. Vi följer våra rutiner och det är bra att värma på någorlunda samma sätta varje gång. Vi såg heta ut på förhand. Men – verkligheten är det som gäller och när matchen väl sätter igång så blir vi lite ställda. Lidingö spelar i ett ruskigt högt tempo. Vi blir straffade ganska ordentligt direkt från start. Så fort vi avslutar i anfallsläget så kör Lidingö på och springer igenom medan vi lunkar hemåt. Vår målvakt för dagen gör mycket mer än man kan begära. Men att möte anfallare som kommer i fart och hoppar från sex meter….som målvakt gåt det bara att sprattla till och hoppas bollen träffar dig – vilket den gör några gånger. Men det räcker inte. Vid första timeouten står det redan 4-0 till Lidingö och det är mest tack vare Maja som vi håller siffrorna i schack. Nästkommande 10 minuter är inget undantag från de första. Vi försöker spela 3-2-1 försvar men vi är för stillastående – det går alldeles för fort för oss. Vi har ju i år bestämt oss för att vi ska spela en snabb handboll och vi kunde idag se att det är en matchvinnande väg. Vi måste gå tillbaka till ritbordet och träna mer fart. MYCKET mer fart. Vi går till halvtidsvila när det står 11-1 och matchen är io princip redan avgjord. Andra halvlek och vi går ner på ”sexnoll” försvar vilket betyder att samtliga sex spelare står på sexmeterslinjen. Det ser bättre ut nu. De får inte gratisluckorna och vi hjälper Maja mer. Det är flera sekvenser när Maja faktiskt räddar bollarna men vi står och sover på returen. Bättring med det nu tjejer. Vi kör på så gott det går men resultattavlan får påverka oss och trots att vi försöker få tjejerna att inte bry sig om resultatet utan njuta av matchen och känna på hur det är att möta ett bra lag så blir det lite uppgivet och det är inte konstigt. Det slutar 25 – 5 efter att Jolin får trycka en boll i sista sekunden. Man får sura efter en förlust, men inte för länge. Vi gjorde vad vi kunde mot ett lag som spelare i ett högre tempo än oss. Vi tillät dem att få matchen dit de ville och det straffade oss. Men skam den som ger sig. Vi har fått två lektioner den här upptakten. Dels när vi mötte killarna i Visby där de verkligen sprang ifrån oss men också Lidingös 06:or. Det är vår akilleshäl och det ska vi göra till vår fördel. Tillbaka till träningshallarna och träna på fart. Vad vi inte behöver träna på är laganda. Det är en fröjd att stå bredvid de här tjejerna under match där man hör hur de pumpar in självförtroende i varandra och jublar för varje grej som går bra – SAMTIDIGT som man hör att alla vill spela och vara på planen, där är vi 100% liksom alla andra dagar det här gänget spelar match. DET är värde det Bilden: Målgörarna och målvkat - Jolin, Dana, Maja och Lina F-04/05/06 2kommentarer

Djurgårdshof - Bålsta 15-14 (Träningsmatch 4 Blått lag)

Lite sjukdomsdrabbade kom vi till Hjorthagshallen. Men kort om folk kommer vi inte vara i år, det här gänget är fullt av hungriga spelare! Vi mönstrar fyra avbytare. Med lite fix och trix fick vi till både matchstart och sekretariat och uppvärmning. Vi börjar väldigt svagt. Vi sätter inte bollarna och vi täpper inte till bakåt och efter bara fem minuter ligger vi under med 0-4! Trots den skeva starten kändes det ändå inte som om vi skulle tappa matchen. Vi repar oss betydligt efter att vi äntligen får hål på nollan och tar oss sakta men säkert upp till 4-4 vi till och med har en boll upp vid första timeouten då vi har 5-4, mycket också tack vare VIlmas fina målvaktsspel. Nu rullar det på betydligt bättre. Vi visar självförtroende och kör den ena kombinationen efter den andra och avslutar på alla positioner. Vi trycker på bra och framme vid halvtid leder vi med 7-5. Mums! Inte mycket att klaga på i halvtid, vi vill som alltid ha mer fart på spelarnas fötter och att vi ska vara rörliga och kreativa. Alla spelare nickar när och håller med. Sagt och gjort. Nu visar vi för första gången i år vad vi kan. Vi gör mål i nästan varje anfall och Sofia som står andra halvan av matchen stänger i princip igen målet. Försvaret gör också en prickfri insats med snabba fötter och beslutsamma insatser. Jag kunde inte låta bli att stå och småle. Vi går från 7-5 till 11-6 och har i princip redan dödat matchen. Men där och då kommer en time out och jag tror att våra tjejer tycker att matchen redan är klar. Vi tillåter Bålsta att komma ifatt oss. Vi hamnar återigen i ett slutsekundsdrama där vi till slut kan hålla undan och vinna med 15-14. Det var lite märkligt att komma till omklädningsrummet efter en vinst och det är lite hängande huven. Jag tror det var att vi tappade så att Bålsta kom ifatt, vi var mycket bättre än dem. Men jag säger som jag sa i omklädningsrummet. En vinst är en vinst - oavsett hur den ser ut! En riktigt bra dag för våra tjejer och för oss alla runt laget! - - - - - - - - - - - Rapporterar också från den andra matchen och återger vad Kristian berättat: GT Söder - Djurgårdshof 14-5 (Träningsmatch 3 - Silverlaget) Läget 6-5 i halvtid efter att ha lett med 3-0 och 5-4. Piggt anfallsspel i början med "Corona" och växlar som GT sedan listade ut. GT Söder spelade ett högt försvar i andra och då föll vi ihop litegrann. På det hela en bra match! (Bilden: En matchboll....jag glömde ta bilder så ni får nöja er med en bild på matchbollen, sorry!) F-04/05/06 0kommentarer

Visa fler nyheter