Anna Lindberg - Perfektionisten

Perfektionisten - Luftakrobatik under fem raka olympiska spel Hon dök upp första gången för den breda allmänheten vid OS i Atlanta 1996 när hon tog sig till final på 3-meterssvikten. Sedan dess har Anna Lindberg dykt upp ungefär vart fjärde år fram till 2012 när en imponerande karriär avslutades vid OS i London. Det skiljer 5.849 dagar mellan dom båda finalerna och närmare 300.000 träningshopp, dom allra flesta under tidiga morgnar på Strandbadet i Karlskoga dit hon till och med hade egen nyckel. Ett simhopp innebär knappa två sekunder i luften. Det är den tiden man har från att man lämnar svikten, når högsta höjden innan jordens dragningskraft gör allt för att slita kroppen ner mot vattnet i en accelererande hastighet av 9,8 meter i sekunden. Det är den tid man har på sig att göra sina volter och skruvar och hinna sträcka ut kroppen, inklusive vristerna, innan man bryter i vattenytan. När Anna tog emot journalisterna ett par dagar före försöken i Atlanta så var hon 14 år. Mycket fokus låg då på mamma Ulrika Knape-Lindberg som tagit både OS-guld och OS-silver. Anna låg tvåa efter både försök och final i Atlanta men slutade åtta. Med målmedveten träning och en perfektionism som visade sig på många sätt – t ex sättet att ställa badskor, lägga handduken eller formera ryggsäck och maskotar nedanför hopptornet – tog hon steg för steg mot att bli en etablerad världsstjärna. I stort sett hela tiden med mamma Ulrika vid sin sida. Vid bassängkanten satt Ulrika och studerade varje träningshopp och visade med armen och handen sträckt framför sig hur hoppet varit genom att vinkla handleden. På en direkt fråga om hur många träningshopp som var perfekta under ett år var svaret samma hand. Alltså en handfull… År 2000 i Sydney slutade Anna Lindberg femma i OS och framtiden så väldigt ljus ut. Det var då hon råkade ut för en cykelolycka, en otäck knäskada 2002, som höll på att ända karriären. Men med samma envishet som vanligt tog hon sig tillbaka och fanns med i Aten 2004, kanske hennes värsta minne i karriären. Hon var otröstlig efter att ha missat att ta sig vidare från försöken när hon slutade på 19:e plats. Men det hann bli ytterligare två OS. Och i takt med att åren gick så blev Anna Lindberg just Anna Lindberg och inte Anna Lindberg, Ulrika Knapes och Mathz Lindbergs dotter. Efter sjätteplatsen vid Peking-OS 2008 tvekade hon om sin framtid. Men efter att ha blivit mamma så bestämde hon sig för en sista satsning mot London 2012 där hon blev tia. Sjutton år i den absoluta världseliten i en sport där mäktiga länder som Kina, Ryssland, USA och Kanada satsar hårt är stort! Mats Dahlberg Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 59, år 2016 FAKTA Anna Lindberg Född 16 november 1981 i Karlskoga. Erhöll Nerikes Allehandas Guldklocka 1997 och 2006. Avslutade sin aktiva karriär 2012. Klubbar: Karlskoga SHK, Bofors SHK. Meriter OS Atlanta 1996 – 8:a Sydney 2000 – 5:a Aten 2004 – 19:e Peking 2008 – 6:a London 2012 – 10:a Meriter VM 1998 - 4:a 3m 2001 - 5.a 3m 2003 - 6:a 1 m 2005 - 4:a 1m, 4:a 3m 2007 - 4:a 1m, 4:a 3m, 5:a Syncro Meriter EM 1997 – Brons 3m 2000 – Brons 3m 2006 – Guld 1m och 3m 2010 – Silver 1m, 2008 – Guld 1m 2011 – Guld 3m och Brons 1m 2012 – Guld 1m och 3m Svenska Mästerskap 73 st Digitala Museet

Agneta Andersson - Vinnarskallen

Vinnarskallen - Vår medaljmässigt största olympier på damsidan. En olympier med idrottslig tyngd och hög kändisfaktor. Guld-Agneta erövrade 3 guld, 2 silver och 2 brons i mjölksyrastålbad i fem olympiader. I Seoul 1988 var hon svensk fanbärare. Agneta är Sveriges mest framgångsrika kvinnliga olympier genom tiderna. Så kommer det säkert att förbli under överskådlig tid. I hennes andra Olympiad, Los Angeles 1984, bar talang och alla målmedvetna träningstimmar frukt. - Jag paddlade hem segern i K-1 och vi vann i K-2 och tog ett silver i K-4. Hon har beskrivit upplevelsen att bestiga prispallen som en stund av lättnad som övergår i ett stort lyckorus. Lättnad därför att det allt överskuggande målet är nått. Det tredje guldet erövrat i K-2 tillsammans med Susanne Gunnarsson i Atalanta 1996 är en bedrift på flera plan. Agneta och Susanne hade från att ha varit kompisar utvecklat en stark antipati som kvällspressen frossade i. - Vi var två° oerhört målmedvetna tjejer med mycket starka viljor, det var inte så konstigt om det skar sig i relationen ibland. Men vi ville verkligen vinna båda två°. Lägg därtill ett brons i K-4 samma OS. Agneta och Susanne tilldelades 1996 Svenska Dagbladets bragdguld för årets bästa svenska idrottsprestation. Året därpå°, 1997, fick Agneta motta Victoriastipendiet. Hon tillhör också° det fåtal svenskar som livs levande måste förhålla sig till sig själv som staty. År 2009 invigdes den norska konstnären Unni Brekkes porträttlika bronsstaty vid Näset i Karlskoga. En hyllning från kommunen. - En stor ära. Jag är mycket stolt över det. Jag vet vilken bild som konstnären använt som inspiration. Jag minns precis hur det kändes i det ögonblicket när bilden togs. Det är mycket bra gjort att få med det i en bronsstaty. Konst och verklighet sammanfaller. Agneta verkar vältränad och är lika laddad med energi som statyn. Dixie Ericson Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 59, år 2016 FAKTA Agneta Andersson Född 25 april 1961, avled 8 oktober 2023, i Karlskoga. Sveriges mest framgångsrika kvinnliga olympier. Deltog i fem olympiska spel och tog tre guld, två silver och två brons. Erhöll Svenska Dagbladets bragdmedalj tillsammans med Susanne Gunnarsson 1996. Fick Victoriastipendiet 1997. Erhöll NA:s Guldklocka 1981, 1984 och 1996. Klubb: Bofors Kanotklubb Meriter OS 1980 Moskva: 5:a K-2 500 m 6:a K-1 500 m 1984 Los Angeles: 1:a K-1 500 m 1:a K-2 500 m 2:a K-4 500 m 1988 Seoul: 6:a K-2 500 m 6:a K-2 500 m 8:a K-1 500 m 1992 Barcelona: 2:a K-2 500 m 3:a K-4 500 m 1996 Atlanta: 1:a K-2 500 m 3:a K-4 500 m Lagkamrater K-2: Anna Olsson och Susanne Gunnarsson; K-4: Anna Olsson, Susanne Rosenqvist, Maria Haglund och Ingela Ericsson Meriter VM 1981 2:a K-2 500 m 3:a K-1 500 m 3:a K-4 500 m 1982 2:a K-1 500 m 3:a K-2 500 m 1983 3:a K-2 500 m 1985 3:a K-1 500 m 1987 3:a K-1 500 m 1991 3:a K-2 500 m 1993 1:a K-2 500 m 2:a K-4 500 m Digitala Museet

Torgny Mogren - Festfixaren

Festfixaren - Skapade glädjekaos på Lugnet. Hälleforssonen Torgny Mogren var under åren runt 1990 en av världens mest framgångsrika skidåkare med ett OS- och fyra VM-guld. Men frågan är om inte hans andra raka VM-guld på femmilen "hemma" i Falun 1993 tar priset? - De två VM-gulden på femmilen är mina största framgångar och svåra att rangordna, tycker Torgny själv. - Men det är klart att VM-guldet på hemmaplan som kom i elfte timmen är ett av de starkaste minnena under min långa karriär, fortsätter han. - Hela VM i Falun hade varit tungt för oss svenskar. Inför det sista loppet stod vi helt utan medalj, vilket var ett riktigt fiasko. Då fick jag äntligen till det i den mest prestigefyllda sträckan av alla. När Torgny körde in på upploppet på Lugnets Skidstadion, gjorde den knappast skäl för sitt namn. - Stämningen var helt euforisk. Tiotusentals människor skrek rakt ut och hejade på mig fram till jag passerade mållinjen. Den känslan slår allt annat jag upplevt inom skidåkningen, även om mitt första VM-guld på 50 km 1991, då jag äntligen fick slå Gunde Svan i ett mästerskap, självklart också tillhör topparna. Vad är du mest stolt över? - Att jag lyckats med min dröm att bli världens bästa skidåkare. Och det i en tid när det fanns så många stora skidstjärnor. En av dem var ju skidkungen Gunde Svan, en annan klubbkamraten Thomas Wassberg i Åsarna. - Ja, det var tuff konkurrens i laget på den tiden och självklart sporrades jag av det. Jag kunde dessutom ta efter en del av deras träning som jag kände passade för att jag skulle bli bättre. Under uppväxten i Hällefors testade Torgny en massa olika idrotter. Så småningom blev det skidåkning för hela slanten. När han fyllt 16 flyttade han till Järpen för att gå på skidgymnasiet. Men han fortsatte att tävla för Hällefors SK. - Efter ett år blev det klubbyte. Jag hade fått mycket hjälp av Åsarnas ledare vid tävlingar under första året, så bytet till Åsarna blev naturligt. När SM avgjordes Ånnaboda 1986 tog Torgny tog en imponerande trippel. -Ja, det var stort att vinna alla tre distanserna och skriva in sig i historieböckerna. Nio individuella guld och nio i stafett blev ändå Torgnys SM-facit under karriären. Din styrka? - Det var tekniken och att jag kunde åka fort i uppförsbackarna. Svagheten var stakningen som jag aldrig blev riktigt vass i. Men när fristilen kom in i bilden så var jag väldigt stark på platta banor, där min förmåga att använda olika växlar för bästa fart var en styrka, även i uppförspartier. Så med den fria stilen blev jag en mer komplett skidåkare. Efter OS 1998 la Torgny tävlingsskidorna på hyllan. Då hade han en längre tid haft ryggproblem och dragits med köldastma/ansträningsastma. - Det var ett jobbigt beslut att ta. Viljan för hård träning och att tävla fanns kvar, men kroppen sa ifrån. Istället blev han en uppskattad expert hos Radiosporten. - Jag blev Assar Rönnlunds arvtagare 2003. Och jag fortsätter väl tills de ber mig sluta för att jag blivit gammal och gaggig, säger Torgny som fortfarande har kontakt med sina barndomstrakter. Ett fritidshus finns vid Saxhyttan, där han varvar ner och fyller på energidepåerna. 58-årige Mogren genomgick i mars år 2021 en omfattande hjärtoperation. – Idag mår jag ganska bra, men orkar inte så mycket. Man börjar bli gammal, det kan vara det också, tillägger han. Håkan Bågenvik Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 72, år 2022. FAKTA Torgny Mogren Född 26 juli 1963 i Hällefors. Erhöll Jerringpriset 1993, Svenska Dagbladets guldmedalj 1993 samt Victoriapriset 1993. Moderklubb: Hällefors SK. Övriga klubbar Åsarna IK. Aktiva år: 1983–1998. Meriter: Ett OS-guld, fyra VM-guld, tre VM-silver, två VM-brons, 13 segrar i Världscupen, nio individuella SM-guld, 9 SM-guld i stafett för Åsarna. Digitala Museet

Stig Blomqvist - Mäster

Mäster - Svårslagen rattvirtuos i rallyskogen. Stig Blomqvist är inte de stora ordens man. När han öppnar munnen kommer det ofta nåt närkingskt knastrande i stil med "de ä bara att gasa på". Medan många andra idrottsmän snackar låter Stig resultaten och gaspedalen tala. Det där med att framhäva sig själv har liksom aldrig varit hans grej. Ändå är Stig en ikon i motorsportkretsar världen över. Det är inte för inte som han fått smeknamnet Mäster. - Jag kunde, och kan fortfarande, kliva in i vilken bil som helst och ha full kontroll efter några testrundor. Det är få förunnat, säger han. Stig har en medfödd bilkontroll men så fick han också känna på bilratten för första gången som treåring när han stod i farbror Folke Blomqvists knä och styrde en Fiat 600. Att pappa Lennart var bilskollärare gjorde förstås inte saken sämre. Redan i rallydebuten i Storfors 1964 blev Stig tvåa, med pappa Lennart som kartläsare. Sen har det rullat på i över 50 år. 69 år gammal vann Stig i november 2015, för första gången, det klassiska Safarirallyt som brukar benämnas som världens tuffaste rallytävling. Den korta nyhetsartikeln på na.se delades över 3500 gånger och blev - som det numera heter i den digitala världen - en viral succé trots att Stig inte ens uttalade sig om sin seger. Förmodligen tyckte han inte att det var så mycket att orda om. Världsmästare Stig vann Svenska rallyt hela sju gånger på 40 starter och höjdpunkten i karriären är givetvis VM-guldet 1984 som försteförare hos Audi. Stig tog fem segrar det året och hade redan avgjort VM när två tävlingar återstod. Endast två svenska förare har lyckats lägga beslag på världsmästartiteln, Björn Waldegård var den förste 1979. Det var packat med folk på Stortorget, och julhandeln stannade upp, när folk gick man ur huse för att gratulera stadens världsmästare på fyra hjul. Stig åkte kortege genom Örebro ackompanjerad av marschmusik och bilarna fick köra med millimeterprecision för att komma fram utan att köra på någon. En baggis för Stig Blomqvist om han fått bravera med sina världsmästartalanger. Lennart Hyland intervjuade Stig och rattvirtuosen fick den här gången använda sina flinka händer till att skriva autografer i massor upptryckt mot en rallybil. Landshövding Elvy Olsson gav bilkungen en rejäl kram och sammanfattade globetrottern Blomqvists popularitet kanske allra bäst: - Kära Stig, vad roligt att du är här och det är ingen diva som kommer hem till oss. Henrik Brändh Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 59, år 2016 FAKTA Stig Blomgvist Född 29 juli 1946 i Örebro. Erhöll Nerikes Allehandas Guldklocka 1955. Stall: Saab, Lancia, Talbot, Audi, Ford, Opel, Peugeot, Volkswagen, Nissan, Mitsubishi, Subaru och Skoda. Meriter i urval Segrar i Svenska Rallyt – 1971, 1972, 1973, 1977, 1979, 1982, 1984. Segrar i RAC-rallyt 1971 och 1983. SM-guld i rally 1971, 1973, 1974, 1975, 1976, 1978, 1980, 1982, 1994. SM-guld i rallycross 1983. SM-guld i backtävling 1982, 1983, 1987, 1988, 1989, 1993. VM-guld i rally 1984. Segrar i Race of Champions 1989, 1990. Svensk mästare i standardvagnsracing 1990. Första VM-tävling Svenska rallyt 1973 sista VM-tävling Svenska rallyt 2006. Digitala Museet

Rune Åhrling - Kanonskytten

Kanonskytten - Världsklass när ÖSK-handbollen var bäst i landet. Han utstrålade kraft, optimism och ägde en otrolig segervilja. Rune Åhrling var som ledande målskytt och ledargestalt i landslaget och i Örebro SK en given rubrikernas man under storhetstiden. I mitten av 50-talet var Rune en av världens bästa handbollsspelare med VM-guldet 1958 som höjdpunkten. När Sverige utklassade Tjeckoslovakien med 22-12 i VM-finalen den 8 mars i Berlin, bidrog Rune till triumfen med fyra mål och blev bäste svenske målskytt under turneringen med 23 fullträffar. Själv höll Rune en landskamp mot Tjeckoslovakien 1956, då han gjorde tolv mål, som sitt livs match. Bronsmatchen i VM 1961, då Sverige slog värdnationen Västtyskland, ansåg han vara den roligaste upplevelsen som spelare. Det slog till och med ut VM-guldet. Det var härliga idrottstider i Örebro på 50-talet. Det gick lämmeltåg av folk, först till bandy på Eyravallen och sedan till handboll i Idrottshuset. Alla gick på handboll för att se Rune. Han var enorm, ingen annan kunde sätta fart som han. Han var stor och stark och kunde tänja sig i trängda lägen. "Rune-kedjan" med Lindqvist, Åhrling och Bruce var en attraktion i Idrottshuset som hade en snittpublik på över 2 000 åskådare. 1956 vann ÖSK allsvenskan för första gången och han satte skytterekord i högsta serien med 112 mål. För Rune fanns inga hinder. När han bröt högerarmen i en match så började han omedelbart att träna upp sin vänster. Genom armbrottet missade Rune VM-guldet 1954, men blev motståndarnas skräck i ännu högre grad när han kunde ladda med vänstern också. Rune spelade 57 landskamper. Fyra gånger vann han allsvenska skytteligan. I svartvita tröjan spelade Rune 220 matcher och gjorde 1 045 mål. Rune föddes i Örebro, men växte upp i Uppsala. Han var duktig friidrottare i yngre år med DM-titlar på korta häcken, i fem- och tiokamp. Han sprang 100 meter på 11,2. Handbollskarriären inleddes i Uppsala IF. Till Örebro kom Rune 1944. Han var 19 år och spelade först för Start. Två år senare gick han över till ÖSK som var på väg att bygga det storlag som tog tre allsvenska seriesegrar och ett ute-SM under det glada 50-talet. 1948 tog ÖSK steget upp i högsta serien efter kvalseger över Sandviken. Andra allsvenska segern säkrades efter en oförglömlig avslutningsmatch i Idrottshuset 1957. Rune var i kanonform och satte individuellt allsvenskt målrekord med 17 fullträffar. ÖSK vann med 34-15 och tog guldet. 1962 åkte ÖSK ur allsvenskan. Rune var 36 år men still going strong som trea i skytteligan. Det var början till slutet för ÖSK-handbollen som sedan lades ner. Rune tyckte själv att han var född till handbollsspelare. Men han var ingen artist eller elegant. Han levde på sin fysik, snabbhet och skottstyrka. Krister Linner Artikeln tidigare publicerad i Idrottsarvet Nr 59, år 2016 FAKTA Rune Åhrling Född 31 oktober 1925, avled 3 mars 1997 i Örebro. Utsågs 1956 till världens bästa handbollsspelare. Fick samma år Nerikes Allehandas guldplakett. Aktiv som spelare i Örebro 1944–1965. Sköt både med höger och vänster arm. Klubbar: Uppsala IF, Start, Örebro SK Matcher för ÖSK: 220 Mål för ÖSK: 1 063 , vann skytteligan i allsvenskan fyra gånger Svensk mästare med ÖSK fyra gånger, tre inomhus och ett utomhus Landskamper för Sverige: 57 Världsmästare 1958, bronsmedaljör i VM 1961 Övrigt Sex DM-titlar i friidrott, fem- och tiokamp, 1948–1950 Vann skytteligan 1958–59 med 143 fullträffar på 18 matcher, alltså ett snitt på 7,94 mål per match. Sköt 17 mål i en och samma match (mot Kristianstad) Digitala Museet

Visa fler nyheter