Mälarhöjden - Djurgårdens IF (2-1) (4-1) 8-2

Dagen ända till slutsignalen i denna match kändes som om vi skulle vinna och äntligen skulle det vända, det kändes som om vi hade en god chans men Mälarhöjden ville något helt annat. Dom gjorde det svårt för oss på alla paln och var klart bättre på allt, spelet, anfallet, försvaret, viljan och intensiteten. De gick in med rätt inställning att de skulle bara vinna och det gjorde dom med bravur. Vi försökte men det ville sig inte vi stod mest stilla, tittade på när de rullade upp den ena chansen efter den andra. Det vi tränar på våra träningar försvinner liksom i tomma intet, blir liksom bortblåst och glömt. Grunderna försvinner och rädslan att förlora blir större än viljan att vinna, vi blir ängsliga och rädda för att göra det rätta och enkla. Ja / vi vet att vi kan göra allting mycket bättre för det finns där någonstans och det gäller nu bara att ta fram det. 8-2 är lite för stora siffror men det blir lätt så att baklängesmålen kommer då man lätt tappar fokus när missarna kommer. Vi har 3 matcher kvar, riktiga derbymatcher mot Hammarby, AIK och Brommapojkarna. Nu gäller det att vi mobiliserar oss och kommer på träningarna för att göra det bästa vi kan för att visa att vi är riktigt bra lag. Vi skall kriga ända in i kaklet, det kommer göra ont att möta oss. Vi ger aldrig upp, Kärlek, respekt alltid oavsett.
Sjung för gamla Djurgården även om det ibland går snett. Grabbar vi tror på er för Ni är ett helt underbart gäng Ni är så jävla bäst hälsar vi tränare

Bosse Nilsson