Serieseger!

RIG Umeå IBF är stolta seriesegrare i division 1 Norra, säsongen 08/09. Det hela blev dock riktigt spännande tillslut och seriesegern bärgades först med 1 minut och 24 sekunder kvar av matchen då Lina kvitterade till 6-6 på pass av Emelie. Glädjen var stor då slutsignalen för den ordinarie matchtiden ljöd. Härligt att få se sådana glädjescener. Att vi sedan förlorade i sudden gjorde mindre då en poäng räckte för serieseger. Mycket tyngre kändes det att Emilia tvingades kliva av matchen efter ännu en knäskada. Vi håller alla tummarna för att det "bara" är nått ledband som är skadad och inte ett korsband.

Vi tar väl det hela från början. Vi kom till spel med fem backar och tre kedjor. Sofia och Magda var inte tillgängliga för spel. Palle stod i mål och Josefin var reserv. Inför matchen pratade vi om att "snacka" på banan och bänken samt ta vara på våra kontingar. Vi pratade även om att vara täta i A-zon.
Vet inte vad det var? Kanske hade vi lite svårt att tända till då det i veckan blivit klart att vi inte skulle kvala till elitserien vid serieseger eller så var det bara så att IKSU Ungdom var så bra som spelet såg ut i första perioden. Vi hade svårt att få tryck i deras zon och hade svårt att komma ur vår egen. IKSU U var bättre än oss i första perioden och ledde rättvist. 3-0 till dem var dock lite väl stora siffror då vi trots allt skapat en del lägen.

Inför andra perioden pratade vi om att spela bollen snabbare och "snacka" mer på banan. Erika tvingades kliva av inför andra perioden så vi stuvade om lite i laget. Vi var helt klart hetare i andra perioden. Kanske lite väl heta ibland då vi gick bort oss i försvarszon ett par gånger och IKSU U gjorde både 4-0 och 5-0. Vi tog timeout för att lunga ner oss lite. I samband med detta drabbades också Emilia av sin skada och vi gick ner på två femmor. Vi fick ett mycket viktigt reduceringsmål genom Josefin minuten senare och nu tog vi över matchen. Tyvärr utökade IKSU U sin ledning i slutet av andra genom ett slumpskott som letade sig in. Just då kändes det verkligen som om det inte var vår dag då vi trots fint spel hade otroligt svårt att få utdelning.

I sista pausen sa jag bara att vi skulle gå ut och ha roligt. Då utbrast JG att hon kände sig lycklig och att hon hade riktigt kul på plan. Vi fokuserade på JG´s härliga känsla när vi gick ut till den tredje perioden. Det verkade vara det rätta för oss. Julia och Josefin gjorde var sitt mål de två första bytena och vi hade tagit upp jakten på allvar. Efter det fortsatte vi vårt fina spel dock utan att få utdelning. Tolv minuter in på perioden hittade dock Jennie en lucka i IKSU Ungdoms försvarsmur och reducerade till 6-4. Vi fortsatte jakten och när Josefin gjorde sitt tredje mål för matchen, fjorton minuter in på matchen var det nervöst i båda båsen. Vi plockade målvakten med två minuter kvar och när matchuret stod på 18:24 kvitterade Lina till 6-6.

Det var en ganska speciell känsla att se efter slutsignalen i sudden när IKSU Ungdom petat i en retur hur båda laget hade segerhögar av glädje. Vi för serieseger och IKSU Ungdom för matchvinst. Sett till hela matchen hade nog en mållös sudden varit rättvis. IKSU Ungdom var bättre än oss första halvan av matchen medan vi var bättre än dem den andra halvan.

Samtliga ska ha beröm efter den upphämtning vi gjorde. Palle gjorde fina räddningar i mål och hade otur på ett flertal IKSU Ungdom mål, Jossie peppade Palle från sidan under hela matchen. JG ska ha beröm för sin härliga inställning och fina spel, Empa för sitt slit med att spela innebandy med IKSU Ungdomsspelare som klistermärke på sig, Hilma för sitt lugna spel, Amanda för sitt stabila och tuffa försvarsspel och Lina för sin vilja att hjälpa laget till vinst (extra kul att hon fick göra kvitteringen). Framåt ska Jennie ha beröm för sitt slit över hela banan, Ida för sitt engagemang och fina passningsspel, Josse för sin löpvilja och sina iskalla avslut, Julia för sitt lugna spel och förmåga att hålla bollen i anfallszon, Natalie för sina löpningar och fina defensiva jobb, Sandra för sitt kämpa och slit närkamperna och Matilda ska ha beröm för att hon bemästrade att spela i ovana roller och flera kedjor. Erika och Emilia kämpade och slet även de så länge som de var med. Magda och Sofia ska ha beröm för att de hjälpa mig med att hålla koll på statistiken. Sist med inte minst ska Barbro ha beröm för sitt lugn och kunnande när det gäller de sjuka och skadade spelarna.

Nu väntar en vecka av egen träning innan det är dags för årets stora höjdpunkt, Junior SM i Hudiksvall. Det ska verkligen bli hur kul som helst.

/Coach