Referat: Brain - Bajen Fans

Nytt år och nya utmaningar… Utmaning nummer ett blev att över huvud taget ta sig ut till Lidingö i ett snorhalt, snöigt vinterlandskap där varje steg kändes som en personlig uppgörelse med tyngdlagen. Utmaning nummer två bestod i att lyckas böja sig fram för att snöra på sig grillorna, efter att jul- och nyårsmaten gjort sitt för att på bred front expandera midjemåttet. Jonas vaknade med ond hals och behövde ringa sig sjuk, men i övrigt skulle hela truppen dyka upp. Eller ja... skulle dyka upp. Ni som följt Bajen Fans Rinkbandy vet att sådana prognoser sällan slår in. Peter skickade ett sms i gruppen om att han var på väg men kunde bli sen. Bajen Fans Rinkbandy vill härmed framföra sitt djupaste deltagande till Peters anhöriga. För då han varken dök upp till match, hörde av sig ytterligare eller ens gav ett livstecken efteråt, så utgår vi från att han antingen ligger i koma eller kämpar för sitt liv? Alternativt att han klippte sitt andra rådjur för säsongen och fortfarande står och filéar det ute i skogen? Som tur var hade Martin Gilljam lämnat skutan och gått i land och var spelsugen, och dessutom kunde den tidigare inlånade Johnny Axelsson tänka sig att ställa upp igen. Starkt. Väldigt starkt. Motståndet för dagen var serieledarna och det obesegrade laget Brain. Ett lag som inte bara vinner matcher, utan gör det utan att verka behöva anstränga sig nämnvärt. I laget återfanns dessutom tidigare Djurgårds- och SHL-spelaren Mattias Guter. 20 mål på 5 matcher är inget man råkar göra av misstag. Lägg därtill vad som mycket väl kan vara det bästa försvarsspelet som någonsin skådats i en rinkbandyserie. Brain hade inför matchen släppt in fem mål på sju matcher varav Bajen Fans stod för tre redan i premiären. Som jämförelse har Clarksons Apostlar, näst bäst i klassen, släppt in 22 mål (Bajen Fans är trea på 27). Kort sammanfattat, det här var inte bara en nöt att knäcka, det var en fryst kokosnöt. Och inte fan gjorde vädret det lättare… När man hör namnet Lidingö tänker man oftast på rika föräldrar, dålig hygien och barn som äger sin andra Tesla innan de lärt sig att cykla. Men när det kommer till idrottsplats känns det mer som att man teleporteras till Östeuropa, tidigt 70-tal. Uterink. Lång promenad från omklädningsrum. Ett bås som saknar täckande gummimattor på vissa delar, vilket gjorde den ytan halare och mer lättåkt än själva isen för kvällen. Lägg till snöblandat regn och en lätt bris rakt in i själen, så förstår ni att detta inte riktigt var förutsättningar värdiga en seriefinal. Men som en vis man en gång sa: -”Är det match, så är det match. Är det inte match, då är det heller inte match!” Och nu var det match. Det var bara att stoppa en extra socka innanför suspensoaren, dra upp axlarna och försöka signalera krigsvilja. Underlaget var visserligen lika för båda lagen, men jag har spelat hockey sedan jag var sju år gammal och närmar mig nu 50-strecket. Detta kan ärligt talat vara den sämsta is jag någonsin spelat på. Tempot hade troligtvis blivit högre om samtliga spelare tvingats spela i stilettklackar och fisknätsstrumpor. Klackarna för fästet, nätstrumporna för publiken. Trots detta gjorde Bajen Fans vad man kunde. Inledningsvis är man med i matchen och skapar faktiskt en och annan chans. Bland annat tar sig Nordin fram från sin backposition, gör sin gubbe och får iväg ett avslut som, låt oss säga, inte kommer att visas på någon instruktionsvideo för skott-teknik. I övrigt försöker Bajen spela klokt, taktiskt och anpassat efter underlaget. Bollen ska rulla mellan spelare och linjer, men efter några minuter känns det som att den fastnar i isen av ren trots. Resultatet blir att båda lagen bjuder på enkla misstag i parti och minut. Johan räckte upp handen och erbjöd sig frivilligt att spela back. Ingen vet riktigt varför, men vad Johan vill, Johan får! Matchplanen var att låta Kenneth, Nordin, Johan och Gilljam sköta defensiven medan övriga skulle försöka gå på kontring. Problemet var bara att det knappt gick att slå längre passningar än tre meter, vilket effektivt tog död på även det vapnet. Johnny försökte ändå med några snygga uppåkningar och både Matte och Hagbo använde sin rinkbandyrutin i ett försök att luckra upp Brains försvar. Men hur man än bar sig åt slutade det i kollektiv frustration i sista momentet. Och som ett brev på posten kontrade Brain och Mattias Guter satte 1–0 till hemmalaget. Kort därefter dimper bollen ner i hörnet där Nordin tar sig dit. Planen är att slå långt på yta, men när bollen stannar upp och kontrollen blir därefter uppstår viss panik. Nordin försöker då spela bollen bakom eget mål via sargen till en avlastande spelare men även där stannar bollen upp. En Brain-spelare snappar upp misstaget, spelar in till djurgårdsjäveln och 2–0 är ett faktum. I periodvilan är man ändå relativt nöjda med försvarsspelet. Offensivt har dock inte mycket fungerat. Man försöker även få ordning på bytena. Ingen ska spela 2–3 minuter i lugnt tempo för att sedan byta exakt samtidigt som alla andra. Hagbo lyssnade och tog ett byte efter 30 sekunder i ett försök att få upp tempo och syresättning. Övriga fortsatte spela tills någon skrek, eller tills tre man plötsligt fick exakt samma tanke: "Nu åker jag och byter." Hällbom ville i alla fall visa att även han kan åka skridskor. Han tar bollen, trampar in i zon längs vänsterkanten, rundar sin försvarare och skär in framför mål. Keepern verkar bortgjord... men bollen vägrar gå in. Något som får Hällboms vinnarskalle (som vi älskar) att behöva ventilera. Det resulterar i ett återerövringsjobb som… ja, låt oss säga att det var kreativt tolkat regelverk. Vi alla, inklusive domaren, såg hur Hällbom levererade en slagkombination som mycket väl kunnat kvala in till ett UFC-bälte. Slag, slag, knä mot ryggslut och avslutande spark mot underben. Och detta kort efter att Matte redan fått vila två minuter för otillåten tackling. Hällbom själv förnekar allt och menar att han bara tappade balansen och att allt var helt ofrivilligt. Harkel. Nåväl. Kenneth stod som vanligt för minst en makalös benparad. Dessutom räddar han en boll nere vid stolproten som större delen av Brains spelare, inklusive domaren, dömer som mål. Kenneth är snabbt uppe och säger ifrån. Nordin instämmer. Domaren står först på sig men är sedan stor nog att fråga Brains avslutare. – Jag såg att den tog i stolpen och var vid stolproten. Men om keepern säger att den inte var inne, då får man lita på det. Snyggt. Respekt. Så sportsmannamässiga hade vi nog aldrig varit. Men det är lätt att vara ödmjuk i medgång, och när slutsignalen ljuder kan Brain inkassera sin åttonde raka seger. Den obesegrade sviten lever vidare. För Bajen Fans återstår att slicka såren, tina upp fötterna och börja ladda inför helgens spel i Bajen Fans Cup on Ice. Rinkbandy 15 jan 0kommentarer

Referat: Kulan - Bajen Fans

Så var det dags för årets sista match inför jul- och nyårsuppehållet. För motståndet stod Kulan, ett lag som huserade i den undre delen av tabellen och som under säsongen blandat och gett i sina prestationer. Bajen Fans hade så sent som fem timmar före avslag ett fullskaligt lag. Men när truppen väl satt samlad i omklädningsrummet hade två sena avhopp hunnit registreras. Några halvhjärtade försök gjordes att få in reserver i absolut sista stund, men man gav snabbt upp och konstaterade att årets första upplaga tyvärr innehåller ett par primadonnor som inte riktigt biter ihop, eller prioriterar rätt när det vankas match. Band of Brothers, se den! Matte Miista är en oerhört uppskattad och älskvärd lagkamrat, men det där med logik har aldrig varit hans starkaste gren. Han kastar en blick runt omklädningsrummet, när han släntrar in något sen som brukligt och frågar: – Är vi inte fler än så här? När han får beskedet att det endast blir en avbytare denna kväll lämnar hans respons fler frågetecken än utropstecken: – Vafan, då hade ju jag kunnat stannat hemma också! Hans medspelare klurar fortfarande på hur han tänkte där. Men nu var han ju på plats och ska därmed äras. Övriga tappra soldater var Kenneth, Nordin, Hällbom, Hagbo, Skog och Jonas. Trots manfallet var det ju inga minimalistiska suspar som ställde upp. Nytt för kvällen, utöver motståndet, var även domaruppsättningen. Dick hade begärt semester efter förra veckans klinch (nej då, det var faktiskt planerat redan innan resultatet) och Ola Wållringer tog hans plats. Det har diskuterats en hel del kring den skandalmatchen i veckan, och även om samtliga parter inte är helt överens råder inga olustiga känslor eller agg jämte varandra. Dick har varit en klippa i samtliga matcher och hellre friat än fällt vilket lett till ett roligt spel. Vem som hade rätt kring resultatet senast vet endast Gud, det vill säga Nordin, så ja… Bajen Fans borde vunnit. Men vi är alla vänner och Dick önskas en god jul och ett gott nytt år av Bajen Fans. Matchen trevar i gång och trots den skrala truppen uppvisar Bajen ett tydligt spelmässigt övertag redan från första bolltouch. Samtliga spelare ska dock ha beröm för att man inte anföll med huvudet under armen som brukligt. Det var ett mer sparsamt och återhållsamt Bajen ikväll, där man misstänker att ett extra öga hölls på pulsmätarna pga bristen av avbytare. Det tog faktiskt oroväckande lång tid innan nollan spräcktes, men att det skulle bli Bajen som gjorde det kändes både rättvist och logiskt. Även om den med det mest begränsade idrottsögat hade kunnat lista ut vilket lag som var bäst, så hölls siffrorna nere och Kenneth fick stå för några ingripanden han också. Det hela påminde om en någorlunda jämn pingismatch där J-O möter en junior som gör sitt livs insats, fram till dess att J-O bestämmer sig för att han lekt klart. För plötsligt lades bollen upp för en smash som inte gick att missa och junioren, förlåt Kulan, fick hämta ut bollen ur nätmaskorna för andra gången i matchen. Här tar dock matchen en lite märklig vändning. Hagbo anser sig ha blivit skallad(?) och är redo att kasta handskarna för att avgöra vilken tupp som är starkast i ladan. Detta resulterar i att Hagbo får placera sin välsvarvade bakdel i utvisningsbåset för misconduct, efter att även ha knuffat till domare Ola som försökte lugna ner situationen. Bajen dödar utvisningen som om det vore en dans på logen, men spelet utvecklas därefter till några onödigt griniga situationer med efterslängar och svordomar från grönvitt håll. Ola blåser i pipan, kallar till sig lagkapten Nordin och levererar följande: – Ni är det överlägset värsta laget jag sett under hela säsongen, kanske även under förra. Om ni inte skärper till er kommer jag skriva rapport till förbundet. Få ordning på dina grabbar nu Micke, det här beteendet är inte okej! Efter 34 år inom rinkbandyn (jag fyllde 47 i går, U do the math) vågar jag med bestämdhet hävda att detta var en kraftigt överdriven beskrivning. Min gissning är att förra veckans referat delats flitigt inom domarkåren och att Kulans underlägsenhet ville hjälpas på traven. Det kändes nästan som att man ville statuera ett exempel. Visst fanns det intensitet och några situationer som kunde diskuteras, men att kalla det överdrivet fult köper jag inte. Hur som helst samlade Nordin gruppen och budskapet var glasklart: -Nu är det skärpning från alla! Ta tacklingen och bit ihop, ta hakningen och kör vidare och inte ett ord till domaren! Och vilken skillnad det blev. När fokuset riktades fullt ut mot spelet var det som att bevittna ett helt nytt lag. När Hällbom sätter dit 3–0 är det ren och skär hockeyromantik. Den ryska superfemman i sin glansperiod. Fetisov till Kasatonov, Kasatonov vidare centralt till Krutov som släpper på en touch ut på kanten till Makarov, Larionov drar isär och när bollen spelas in i slottet stormar Krutov… förlåt, Hällbom fram och stöter in den bakom en chanslös keeper. Skippa Pornhub på måndagar, kom till Zinken. Det här var idrottsporr på högsta nivå. Kenneth ville inte vara sämre. Innan domaren blåser för periodvila bjuder han på en fotparad som inte ens Vladislav Tretiak hade kunnat matcha. Hur han lyckades rädda det skottet är en lika stor gåta som Matte Miistas tidigare citat. I båset under periodvilan så skiter man fullständigt i taktiska detaljer och fokuserar enbart på att påminna varandra om att inte gnälla mer. Samtliga är rörande överens om detta. När andra perioden drar i gång är det klasskillnad från start till mål. Hällbom och Jonas är magiska i målskyttet. Johan har dragit på sig blåstället och sliter över hela planen på ett sätt vi inte sett tidigare. Matte Miista håller på att växa ut till seriens bästa vänsterback, högerbacken är redan given och omöjlig att peta (gissa vem). Och så har vi Hagbo som, när han inte vill slåss, uppvisar seriens kanske brantaste utvecklingskurva. Beslutsfattandet kan bli bättre, som tex när han som sista man driver boll rakt upp centralt i egen zon. Det finns två, kanske tre enkla passningsalternativ, men han väljer i stället att tunnla den pressande forwarden och fortsätta bolltransporten. Miss där och han hade suttit resten av säsongen på kvisten. Nu hyllas han i stället som rinkbandysveriges Touré. Vilken scouting av sportchefen, och vilken förädling av talang på så kort tid. Och Kenneth är en Titan i målet, till med när Nordin får ett felskär och det uppstår ett friläge till Kulan så räddar han med hjälp av stolpen. Matchens spelare är dock given, Hällbom! En gigant bland giganter med fem mål framåt och i stort sett noll bakåt. Men hela laget ska ha en enorm eloge för spelet och inställning ikväll. Det var återigen kul att spela rinkbandy! Tyvärr lyckades man inte hjälpa Kenneth att hålla nollan hela vägen, men det får han leva med. Slutsiffrorna skrivs till 1–10 och Bajen Fans går till jul- och nyårsuppehåll som serie tvåa. Publik 0 Rinkbandy 16 dec 2025 0kommentarer

Referat: SKANDAL SKANDAL EN DOMARSKANDAL!!!

Den 8/12 är en dag som kommer gå till historien som en av rinkbandy-Sveriges största domarskandaler… Hällbom fick lämna återbud efter att ha spenderat timmar på akuten med dottern, som råkat ut för en befarad och sedermera bekräftad lunginflammation. Vi skickar all värme och omtänksamhet och hoppas att hon snart är på fötter igen. Frasse hade ingen bekräftad lunginflammation, men var ändå inte helt kry. I samråd med det sportsliga fysiologiska teamet beslutades därför att även han skulle vila denna match. Och om det var någon match man skulle vila, så var det just denna. För plötsligt verkar det som att ringarna på vattnet börjat att föröka sig. Kanske var det Hebrants gästspel senast som lockat nya intressenter? För Gilljam (med två L) önskade nytt förtroende i ytterligare en match och fick det. Felix Nyman ville dra på sig tröjan igen, och dessutom fanns en debutant som ville skriva in sig i historieböckerna: Carl ”Calle” Lindberg. Känd som ursprungsfadern till podden Bajen Idag och en ständig tyckare och bidragare till det grönvita emblemet. I övrigt var alla övriga stjärnor på plats… Matchen kommer inte beskrivas i alltför detaljerade ordalag när det gäller individuella prestationer. Fokus kommer i stället hamna på domarinsatsen och efterspelet som fått hela rinkbandy-Sverige att undra om Korpen är riggat och korrupt. Men med det sagt kan man fråga sig om Bajen Fans valde att spela utan skridskoskenor eller inställning ikväll? Det var nämligen en usel insats från början till slut. Visst fanns glimtar av briljans och målchanser, men sett till hur mycket man släppte till bakåt är det snudd på oförskämt mot Kenneth att ens prata om anfallsspel och enstaka uppspel. Bajen Fans kom till spel med tre roterande backar och två fullskaliga kedjor. På pappret en perfekt balans. Utfallet blev dock något helt annat. Backarna verkade inte veta om de spelade höger- eller vänsterback och allt som oftast hamnade de på samma ytor, vilket lämnade främre eller bortre stolpen omarkerad gång efter annan. Clarkson’s Apostlar fick därmed ta returer på sina egna returer tills Kenneth inte längre kunde mota bollarna. I anfallsspelet såg det stundtals bra ut, för att direkt i nästa byte vara helt oorganiserat. Det defensiva hemjobbet från forwards var återigen slentrianmässigt. Det var tydligen skönare att glida på en skridsko mot båset och signalera personligt byte än att jobba som en terrier för att stoppa motståndarnas kontringar. (Däremot ska Peter ha enorm eloge för ett hemjobb som bevisade att man kan, om man vill.) När laget väl var nere i egen zon var försvarsspelet helt utan markering och präglat av bolltittande, vilket resulterade i farliga avslut helt utan press. Målmässigt var matchen som en boxningsmatch från början till slut. Clarksons Apostlar tar ledningen, Bajen kvitterar, Clarkson’s utökar, Bajen kvitterar. Så såg det ut stora delar av matchen. Calle visade sig vara som en spårhund när det gällde att hitta rena ytor i offensiv zon, men när det kom till avsluten påminde han mer om en tandlös kobra: mycket väsen, men inget bett… Vid ställningen 3–3 får Bajen Fans en straff som Hagbo iskallt lägger mellan benen på keepern. För första gången i matchen är Bajen nu i ledning. Kort därefter ökas ledningen ytterligare, och man börjar tänka att matchen nu kan spelas av. Men icke… Maskineriet som tidigare hackat väljer plötsligt att lägga av helt. Man låter motståndarna styra och ställa trots att deras taktik var glasklar, antingen en lång boll på deras forward som låg och fiskade vid mål, eller så gav man bollen till deras inlånade spelare ”Stevens”, som stod för 95% av deras mål. Det hade varit tämligen enkelt att försvara emot, men fokus, koncentration, vilja och positionsspel var uppenbarligen inte prioriterat hos de grönvita. Om det inte är spel med boll, så är det inte så kul. Till en minst sagt vansinnig kaptens förtret stod det nu 6–6 på tavlan och slutvisslan närmade sig med stormsteg. Men Bajen gör det som man kanske inte var värda, eller förtjänade. Felix Nyman sätter dit sitt andra mål för kvällen och skriver siffrorna till 7–6-mål med mindre än en minut kvar. De sista sekunderna går åt till att spela av matchen med ett minst sagt grisigt tidsfördröjande. Men allt för en seger… Dick sätter pipan i munnen och den femte raka segern är, eller åtminstone skulle vara, ett faktum. Och det är här korruptionen och osportsligheten visar sitt fula tryne. När lagen ställer upp för att tacka varandra frågar Clarkson’s spelare domare Dick: ”Blev det 6–6?”. Dick svarar: ”Ja, 6–6!”. De grönvita skrattar först, i tron att Dick skämtar. Men han är säker i sin bedömning att slutresultatet är just 6–6. Clarkson’s Apostlar börjar skratta lite extra brett när Bajenspelarna inser att Dick inte skämtat och irritationen växer. Clarksons spelare räknar sina mål och kommer fram till sex stycken. När Bajen räknar sina målskyttar får man ihop sju, vilket även var det resultat alla i grönt och vitt, samt publik, uppfattat. Om en eller två spelare räknat fel må vara hänt, men när ett helt lag är överens och alla individuella målprotokoll, oberoende av varandra, landar på sju… då vet man att det är lurendrejeri. Eller nej, korruption! En olustig stämning uppstår på isen och Dick tvingas till slut sätta ner foten. När det lugnat sig något åker han över till lagkapten Nordin för ett lugnande snack. Nordin förklarar att det är mänskligt att fela och i detta fall är Dick just mänsklig, dvs felande. Dick står på sig och säger att han är 100 % säker på att han gjort en notering i blocket vid varje mål. Nordin kontrar: -Kan det varit så att du glömde notera målet i samband med straffen då målet inte uppkom i samband med spel och således gav lite andra rutiner? Dick stelnar till, blir tyst en stund och säger att… -ja... fan... så kan det kanske ha varit!? Han säger samtidigt att han inte kan ändra resultatet i efterhand, men medger att det är fullt möjligt att detta var fallet. Besvikelsen är enorm i det grönvita lägret, men samtidigt kan man inte kölhala någon som visar ånger och ber om ursäkt, om än indirekt. Men när idrottshistorien skrivs om 100 år så kommer man prata om Guds hand (Maradona), Det fjärde bytet (Jonas Kling) och Rånet på Zinken. Med detta resultat kan seriesegern bli svår att nå. Men spelar man som ikväll ska man vara glada om man ens hamnar på övre halvan. Men gladast av alla ska nog Dick och Clarksons Apostlar vara att Hällbom hade allt sitt fokus på dottern. Annars hade nog ”Dråpförsök på Zinken” kunnat varit löpet på diverse kvällstidningar idag. Rinkbandy 9 dec 2025 0kommentarer

Visa fler nyheter