Information forskningsprojektet Älgarnas Foder och Hälsa

Hej! Med detta email vill jag ge er en uppdatering från forskningsprojektet Älgarnas Foder och Hälsa i Södra Sverige, vilket genomförs i samarbete med Projekt Sydälg. Ni som får det här brevet är ÄSO-ordförande eller har på annat vis har varit inblandade i vår provinsamling. Ni får gärna sprida detta vidare till jaktlagen. Runt om i södra Sverige har jägare samlat prover från inte mindre än 530 älgar, vilket var långt fler än vad jag och mina kollegor vågat hoppas på! Dessutom har kvaliteten på proverna varit fantastiskt hög, vilket vi är väldigt imponerade av. Detta unika material ska vi använda för att svara på de stora frågorna: Hur påverkas älgarnas hälsa av deras diet och näringsintag? Kan älgpopulationernas hälsa förklaras av landskapets fodertillgång, foderkvalité eller förekomst av annat klövvilt? Och vilka praktiska lärdomar kan vi dra av detta när det gäller vilt- och skogsskötseln? Detta är ett projekt som genomförs i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), och det är finansierat av Naturvårdsverket och Stiftelsen Södra. Växjö Norras jaktkrets (Kronoberg ÄFO 7) är ett av sju områden som innefattats i provinsamlingen*. Växjö Norra är som bekant också del av SLUs långvariga satsning Projekt Sydälg, och jag kombinerade min provinsamling med Sydälgs basinsamling under vintern 2014/15. I Växjö Norra ombads jaktlagen att samla in vomprover som tillägg till Sydälgs önskelista om vikt, käke och eventuellt livmoder, medan i de fem studieområdena som inte innefattas av Sydälg bad vi även om njure, mjälte, pälsprov och avföringsprov. Käkarna har vi inte bara använt till åldersbedömning utan även till uppskattning av benmärgsfettet. Under vintern reste jag runt och hämtade proverna till labbet, och vi (Jonas Malmsten och jag) arbetade då med en gång med käkarna och livmödrarna, så dessa resultat är klara redan. Under våren började jobbet med att identifiera växterna som älgarna hade i sina vommar, ett tidsödande jobb som kommer att fortsätta in på våren 2016. Nu efter sommaren har vi också påbörjat de kemiska analyserna av vomprovernas näringsinnehåll. Medan detta labbarbete fortgår hela hösten ska vi också titta på förekomsten av parasiter och sjukdomar av olika slag, genom att använda päls- och avföringsprover, liksom mjältarna. När allt detta är klart, någon gång i början av nästa år kanske, ja då kan jag börja undersöka hur resultaten kan kopplas till landskapets resurser och skötsel. Några preliminära resultat: När vi jämför slaktvikterna på de provtagna älgarna från de sju studieområdena så ser vi vissa skillnader. Västra Götaland ÄFO 6 har jämförelsevis de högsta kalvvikterna medan Västervik Södra har de lägsta. Kalvarna från Växjö Norras jaktkrets ligger lite högre (medelslaktvikt 60kg) än projektets medelsnitt (58kg) vilket i sig är förvånandsvärt lågt kan man tycka. Även fjolingarnas och kornas slaktvikter i Växjö Norra ligger lite högre än vardera medelsnitt för alla sju studieområdena, medan tjurarnas vikter är inte skiljer sig från medelvärdet. Dock har jag ännu inte analyserat dessa data i relation till åldrar och fälldatum. Ingen av de provtagna individerna från Växjö Norra hade ett kritiskt lågt värde på benmärgsfettet (om en älg har mindre än 20% fett i benmärgen är de i ett kritiskt tillstånd). Nu återstår att analysera hur dessa mönster förhåller sig till landskapets fodertillgångar och skötsel, vilket är själva syftet med insamlingen. När det gäller resultat angående specifika vikter, åldrar och reproduktion så kommer ni snart att får det via Projekt Sydälg som del av den vanliga årsrapporten. *De sju studieområdena är Västra Götaland ÄFO 6, Jönköping ÄFO 6, Kronoberg ÄFO 7, Skåne Nordöstra ÄFO, Västervik Södra ÄFO, Sörmland ÄFO 3, samt Växjö Södra jaktkrets. Totalt innefattar studien mer än 1 million hektar. Slutligen, för att tydliggöra: insamlingen av vomprover var en engångsföreteelse och ska inte upprepas den kommande jaktsäsongen. Inte heller Projekt Sydälgs basinsamling kommer att genomföras i år. Stort tack till alla er som har bidragit! Med vänliga hälsningar, Annika Annika M. Felton, Assoc. Prof. Southern Swedish Forest Research Center Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) P.O. Box 49 SE-230 53 Alnarp, Sweden Ph: +46-(0)40-415177; +46-(0)73-8454793 Web: http://www.slu.se/sv/fakulteter/s/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-sydsvensk-skogsvetenskap/personal/annika/ ASA Älgskötselområde 0kommentarer

Vad gäller Otjänlig älg :Källa LST Kronoberg

När en fälld älg visas vara otjänlig, det vill säga köttet går inte att äta av olika anledningar, måste älgen bli besiktad och få ett beslut från Länsstyrelsen att älgen klassas om otjänlig och att fällavgift inte ska betalas för älgen. En besiktning görs av veterinär, polis eller person utsedd av Länsstyrelsen. Den 1 oktober 2015 beslutade Länsstyrelsen att vissa personer har behörighet att intyga om otjänlig älg. Detta innebär att det blir enklare för jaktlagen att få ut någon som kan intyga om en älg är otjänlig, det finns fler personer än polis och veterinär att kontakta. Det som gäller nu är att så fort en älg rapporteras in som otjänlig ska ett intyg skickas in till Länsstyrelsen som bekräftar att älgen är otjänlig, oavsett om det är en polis, veterinär eller person utsedd av Länsstyrelsen som tittat på älgen och skrivit under intyget. Intyget som ska fyllas i ligger i rutan till höger, även en lathund som beskriver hur det hela går till. En otjänlig älg avräknas alltid från tilldelningen. Har ett licensområde fått ett beslut om en otjänlig älg så krävs det ett nytt tilldelningsbeslut från Länssstyrelsen för att de ska få fälla en ny älg. OBS! Länsstyrelsen måste fatta ett beslut om älgen är otjänlig eller inte och därmed om fällavgift ska betalas eller inte. Ett intyg om otjänlighet är alltså inte samma sak som att älgen automatiskt klassas som otjänlig. Dessa älgar klassas inte som otjänliga i detta sammanhang: Älgar som före skottet bedöms som sjuka/ skadade – JF 40b Trafikälgar Undernärda älgar som i övrigt mår bra Älgar där otjänligheten orsakats av påskjutning Älgar där otjänligheten orsakats av felaktigt tillvaratagande Länk till Länsstyrelsen Kronoberg ASA Älgskötselområde 0kommentarer

Stormöte om älgar i syd

Jägare och intresserad allmänhet inbjudes härmed till informations- och diskussionsmöte om älgforskning i södra Sverige. Älgforskningen i södra Sverige (Södermanland, Kronoberg, Öland) redovisas och projektens framtid kommer att diskuteras. Sex olika forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt deltar på mötet. Datum & Tid: 20 oktober 2015, kl. 19.00. Plats: Hotell Skansen, Färjestaden, Öland Arrangörer: Länsstyrelsen i Kalmar län, Jägareförbundet Kalmar län, SVA, SLU, och Mörbylånga älgskötselområde. Ingen anmälan behövs och inträdet är fritt. Välkomna! ASA Älgskötselområde 0kommentarer

Visa fler nyheter