Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Angelstads IF
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Angelstads IF.
Angelstads IF
Följ oss för uppdateringar
Vi planerar att under vintern presentera några av våra profiler i föreningen. Syftet är att presentera bredden i Angelstads IF genom att både minnas tillbaka och blicka framåt. Varje vecka får vi möta en ny profil.
Först ut i raden är målvaktslegenden Emil Danielsson som snart firar 25 år i föreningen.
Nuvarande roll i föreningen?
Just nu tränar jag barnen i åldrarna 4-6år ihop med Johan Gunnarsson & Andreas Johansson.
Hur kom du med i föreningen och när?
Jag kom till föreningen runt 1996, när mina föräldrar satte mig i pojklaget.
Har du haft andra roller i AIF tidigare?
Jag har varit spelare & målvakt i Angelstad i samtliga lag, från junior till senior. Min första tränare var doktor(?) Hans-Börje Andersen.
Eftersom 90-kullen var väldigt stor så hade vi ett eget lag och inget kombinationslag vid något tillfälle. Samtliga i skolklassen testade på fotboll någon säsong – och det var en riktigt fin tid. Därefter har jag haft tränare som Micke ”Henka” Henrysson, Johan ”Läppen” Krantzén, Calle Salomonsson, Lasse ”Slinga” Corell, Nevres Zahirovic, Ramadan Bajrami & nu sist Steven Binks.
Dessvärre förstörde jag ligamenten i höger fotled 2015, körde rehab i 1 år, innan höger axel förstördes försäsongen 2018. Efter rehab av axeln 6 månader så gjorde jag comeback som utespelare i b-laget – men pajade då istället höger fotled och bestämde mig för att lägga handskarna på hyllan.
Bästa AIF minnena?
Utan tvekan säsongen 2016 när vi kvalade upp till division 5, för första gången i klubbens historia. Mellan grundserie & kvalspel åkte vi till Kos, Grekland – för att svetsa samma laget än mer. Robert Soos spelade elgitarr i hemmapremiären mot Moheda & avancemanget säkrades borta mot Reftele där Nshan var fantastisk i anfallet!
Cupen i Värnamo med pojklaget runt 2003-2004(?) – ledda av Micke Henrysson & Conny Åkesson var även den ett minne där vi tog medalj. Max Persson skruvade in en hörna.
Vad tror du är föreningens viktigaste uppdrag i framtiden?
Fortsätta att vara så öppna för alla olika människor & spelare. Alla är välkomna – högt som lågt oavsett om man spelat lite, mycket eller kanske inte alls tidigare. Eldsjälar i bygden är även det otroligt viktigt, vilket vi varit bortskämda med – ingen nämnd ingen glömd.
Otroligt positivt att även damlaget kommit igång på nytt – men viktigt vi hjälps åt att ragga upp fler som vill spela fotboll.
Sammantaget är detta nycklar för att fortsätta vara ”världens bästa lilla förening!”
Tack Emil!
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera