Sagan om en vinst för Barrikaden

En saga brukar börja med "Det var en gång". Därför är det väl på sin rätt att även den här berättelsen får den episka starten. För det var så här... Det var en gång en lördag, 13 maj 2023 för att vara exakt. När solen valde att ge ifrån sig de starkaste strålarna hittills på våren och en av tre flaggstångar på Gullviksborgs IP, Gullan, var smyckad med en vindsliten Malmö stad-flagga. Tidigt i ottan, samling 09.30, ramlade en efter en vinröd spelare in i omklädningsrum fyra. Snabbt spred sig infon om att det var 9-manna som gällde på förfrågan av motståndarna och Minna Skans konade upp en plan lika snabbt som Kajsa hittade play-knappen på högtalaren. Snart ljöd musik och solkräm efter solkräm plockades fram. Under tiden Shakira sjöng sanningens ord om att höfterna inte ljuger ramlade till slut vår eminenta burvaktare in vid 10-snåret som vanligt väldressad i kostym. Ungefär samma tid anlände vår coach Fridén med ett följe då hon tagit det oplanerade ansvaret vid busshållplatsen att guida våra långväga gäster från Lund, Teknologkårens IF LTH. Vill ni veta mer om matchen? Ah okej, här är startelvan: Alice – Elsa, Olsson, Kajsa, – Charlie, Julia, Håkan, Ellinor – Malin Eminenta bänken som alla spelade: Felicia S, Emma, Fanny N, Liedman och Eva * fotnot, tyvärr spökade ett lår för Hannah så hon kom inte till start men bidrog till högsta pepkvalité på bänken matchen igenom. Nu fortsätter sagan. Tack vare Elin slog självserveringen av kaffe upp dörrarna för de 25-30 åskådare som beslutat sig för att ramla in till vår öppna planlösning för lite förmiddagsfotboll. Vid räkning av publik ställdes frågor som, ska vi räkna med hundar, bebisar och cyklar? Första halvleken av matchen dominerade Barrikaden. Det var mest vinrött som rörde boll och anfallen var farliga. Det som kan sägas är att samtliga offensiva spelare i truppen hade vid något tillfälle i matchen avslut/försökt till avslut på mål. Några nära mål-avslut den här sagoberättaren minns från första halvlek är dock när Malin får ett bra halvvolley skott där målvakten tyvärr var med på banan. När Barrikaden gör ett sådant där mönsteranfall så att håren på armarna reser sig, från backlinjen till mitten ut till kanten in i mitten igen upp på mötande anfallare och sen ett snabbt instick mellan deras backlinje där en knuff i ryggen stod i vägen för Fanny N och målet. Även Eva hade kunnat trycka in 1-0 redan i första halvlek om bara inte huvudet bad henne att dribbla istället för att skjuta. Men Teknologkåren var inte utan chanser, de hade fina krossbollar från kant till kant matchen igenom, dock hade våra backar en otrolig koll på den strategin dagen till ära och bemästrade attackförsöken ypperligt. I paus sökte sig Barrikaden till den enda skugga Gullan erbjöd, bakom avbytarbåsen. Nyckelordet för oss alla blev "tålamod" och att fortsätta våga tro på att målen skulle komma. Sen brottades vi och domaren blåste igång matchen igen. Inledningsvis var det gästerna som fick luft och drev på spelet. Men det var inget Barrikaden gillade så hemmalaget såg till att ändra den trenden efter bara några minuter, tillbaka till vinrött övertag. Anfallen haglade och snart skulle väl ändå deras duktiga målvakt knäckas? Jodå, Julia fick bollen fint på vänsterkanten, dribblade läckert fram några meter och måttade ett lågt inlägg snett inåt bakåt. Ett inlägg där Malin får till en perfekt skarv till Liedman som lugnt och enkelt placerar bollen lågt och perfekt i vänstra hörnet, 1-0 till Barrikaden i 66:e minuten! Direkt efter det förlösande vackra målet blåste domaren av för cooling break (värmen var så pass att till och med gräset var fuktigt). I den pausen tog en av tre tränare (Fridén) det modiga beslutet att ändra formationen till 3-3-2. En formation som skulle bära frukt relativt snabbt. För i 75:e minuten efter en konstig sekvens på vänster långsida fick Barrikaden en frispark. Detta efter att motståndare tagit upp bollen med händerna för att kasta inkast (bollen var verkligen över den konade linjen men det tyckte inte domaren). Istället blev det då hemmalagets boll och Olsson slog en perfekt boll som damp ner bakom deras backlinje. Vem älskar sådana bollar att sticka mellan på om inte allas våran Liedman som tittade upp och passade snett inåt till en fri Eva framför mål som i sin tur vände upp och mottade ett skott som kunde varit med i ett flipperspel innan den turligt nog studsade in i mål. 2-0 till Barrikaden! Resten av matchen kantas av våra anfall, kanske lite mer avslappnade i kombination med att Teknologkåren får en energikick. Alice i målet fick två farliga chanser mot sig i slutminutrarna men löser de både tack vare spänst och en räddande ängel i form av Elsa. Sista som händer i matchen är en hörna för gästerna som bara inte vill gå in i mål trots tre farliga försök, butiken var stängd och Barrikaden höll nollan igen. Och som vi gjorde det! Så här säger coach Gustav om matchen från sidlinjen: "Barrikaderna visar verkligen vilken kraft det finns i ett sammansvetsat lag. Spelarna tar uppoffrande löpningar för varandra, krigar och är tuffa i duellerna, spelar sig fram till många bra avslutslägen, och till slut ger det välförtjänt utdelning." Och hör och häpna vi har statistik trots att Bengt är på semester: Avslut total: 14 / 6 Avslut på mål: 10 / 3 Hörnor: 2 / 3 Bollinnehav: 60% / 40% (hyfsad gissning) Offsides: 0 / 2 Gula kort: 0 / 1 Mvh En spelare som skrivit alldeles för långt Ps. Fridh tog fina fina bilder från matchen som ni kan kika på här Senior Damer 0kommentarer

Årets första vinst för AIF Barrikaden

Idag har jag tänkt övergå till vad jag uppfattar som de benämningar/smeknamn de brukar ha. Hoppas jag inte missförstått något. Matchen spelades som 9-manna vilket Helsingkrona bestämt sig för i samtliga matcher och man inte kan neka till om man får reda på det senast 48 timmar före match. Startelva: Alice – Kajsa, Olsson (Josefin), Elsa – Otto, Yrsa, Ellinor – Håkan – Malin Övriga spelare var: Fridh som spelade högerback knappt halva matchen, Nora som spelade sista 22 som vänsterback, Skans som spelade några minuter på topp men hela andra halvlek som högermittfältare (?), Julia som spelade central mittfältare och senare i positionen framför tremannamittfältet, Andrea som spelade vänstermittfältare knappt halva matchen och Hannah som kom in efter en halvtimme som anfallare där jag tror att hon spelade om inte hela så i alla fall större delen av den resterande matchtiden. Hoppas jag inte missat alltför mycket av de många byten det oundvikligen blir om alla ska få något så när mycket speltid och man samtidigt har hela 6 avbytare på grund av att man spelar 9-manna Till en början bör väl sägas att spelet försvårades mycket av en väldigt kraftig vind. Man såg nästan från första minuten att vi var det klart bästa laget och spelet fördes nästan konstant på deras planhalva. Så t.ex. rörde Alice bollen första gången efter hela 33 minuter. Rätt länge befarade man att det skulle bli lite som andra halvlek mot Svedala med svårt att få ut något av spelövertaget. Skillnaderna var att vi spelmässigt var än mer överlägsna än då och att vi kom till färre avslut nu men med genomsnittligt bättre kvalité. Det skulle dock dröja till den 27:e min innan vi var riktigt nära att göra ett ledningsmål men då var det verkligen nära när Ellinor fick till ett stenhårt skott som tog klockrent i stolpen. Bara tre minuter efteråt kom dock det där efterlängtade ledningsmålet på ett fint långskott av Olsson och nu lossnade det och vi hade flera skapliga chanser, den bästa när också Andrea i den 41:a min drog till med ett rätt hårt långskott som såg ut att kunna gå in under ribban men där deras målvakt trots sin relativa korthet lyckades få några fingrar på den och tippa den över målet. Kanske blev vi lite övermodiga mot slutet av halvleken för hemjobbet och det defensiva ansvaret på mittfältet blev allt lojare så att backlinjen lämnades att reda ut det lilla, men mot slutet lite mer, som Helsingkrona hade i anfallsväg. Det kunde också straffat sig. I den 44:e min kom en av deras spelare helt ren med Alice som dock enkelt räddade det inte alltför bra avslutet. Ett baklängesmål där hade känts lika snopet som oförtjänt sett till hur spelet sett ut. Om vår första halvlek bortsett från en viss ineffektivitet var bra så var vår andra än bättre, ja väldigt bra. Spelfördelningen/bollinnehavet var precis som i första, det vill säga en förkrossande överlägsenhet för oss men spelet var lite kreativare. Vi var också nära att öka på till 2-0 redan efter 3 minuter men Andreas långskott gick i stolpen. Trots fina kombinationer som i ett par fall ledde till bra avslutslägen och många hörnor skulle det dröja innan vårt andra mål kom. Trots vår solklara dominans var det efterlängtat eftersom man sett massor av matcher där en bekväm överlägsenhet kan leda till en viss omedveten nonchalans som ger motståndarna möjlighet att reducera eller som här kvittera en ledning. Men så blev det inte här. Helsingkrona skapade inte minsta lilla farlighet. Nåväl, när det andra målet kom blev det proppen ur och förutom de tre mål vi gjorde hade vi flera ytterligare chanser och stundtals lite lekstuga i form av fina dribblingar och fint passningsspel. I den 78:e min var det Kajsa som helt frispelad enkelt satte 2-0. I den 85:e min var det Julia som efter pass från Kajsa (?) gjorde 3-0 och i den 88:e fastställde Julia, som bara blev bättre ju längre matchen varade och på slutet var otroligt bra, också slutresultatet 4-0 efter pass från Malin. Statistik: Hörnor: 6-2 Avslut på mål: 13-1 Avslut utanför: 8-2 Dagens besvikelse var publiktillströmningen. Den var ytterst liten när matchen började och den ström av folk som brukar tillkomma i en jämn takt första kvarten (varför så många brukar komma för sent fattar jag inte) men den uteblev nästan helt och exklusive egna spelare som inte spelade för dagen kom publiksiffran nätt och jämnt upp i tvåsiffrigt, Extra synd när väl segermarginalen måste ha varit den största på de drygt 4 år som förflutit sedan det här nyuppståndna damlaget bildades. /Bengt Senior Damer 0kommentarer

Några ord om matchen mot BK Höllviken

Startelvan: Alice – Nora, Kajsa, Felicia, Saga – Emma, Ekdahl, Julia, Charlie – Eva,Liedman Bänken (alla spelade och som de spelade): Skans, Malin, Fanny, Fridh, Otto 1 maj ställde vi oss inte i tåget utan packade in oss i bilar för match mot BK Höllviken. I omklädningsrummet innan pratade vi om att verkligen se till att mana på varandra till att våga avsluta, att peppa varandra oavsett avslutets utgång, att prata mycket och hålla ihop lagdelarna. Vi anade att motståndarna, med division 3-spel i bagaget från förra året, skulle gå hårt och snabbt fram. Men när vi entrade Höllvikens IP:s fina gräsmatta, den slår verkligen Gullan (Gullviksborgs IP) med hästlängder, var det som att samtliga barrikader på plats hade bestämt sig för att verkligen ställa upp till kamp – och som vi gjorde det. Redan i den första kvarten av första halvlek var det Barrikaden som dirigerade spelet med fina uppspel, djupledsbollar och avslut. Sen kom dagens värdar succesivt in i matchen och tog över spelet en stund innan vi kom tillbaka igen. Det ska inte hymlas, Höllviken hade chanser, men eftersom vi jobbade så finemang med lagdelarna och våra backar storspelade tillsammans med Alice i mål så stod sig 0-0 i paus. I halvtidsvilan beslöt vi oss för att det bara var att fortsätta ånga på, att fortsätta med den lekfyllda fotbollen vi skapade i första. Andra halvlek kom Höllviken ut med högre energi och snabbt spel. Vi brukar ha lite svårt att få igång laget efter paus, men inte idag, vi matchade deras tempo fantastiskt (kanske var det för att vi brottades i paus, ja ni läste rätt, som energi låg kvar?). Fanny bjöd på en tunnel och ropade "olé", mittlåset bjöd på delikatesser och anfallarna pressade på bra på deras målvakt. I 53:e minuten la Ekdahl en fin långboll som damp ner perfekt bakom deras backlinje där Skans var först på bollen med en liten lobb. Skans fintade sen en spelare nere vid kortsidan innan hon dängde till med ett bestämt avslut i bortre. Bänken fick fnatt, spelarna på plan lika så och vår lilla skara medresta supportrar jublade, 0-1 till Barrikaden. Ledningsyran fick dock inte hålla i sig så länge, för bara fyra minuter senare kvitterade Höllviken med ett otroligt välplacerat skott. Skulle de vända det nu? Var Barrikadens dag över? Oron skulle ha kunnat infinna sig men än en gång – inte idag. Resterande av matchen fortsatte vi kriga på och hade farliga avslut. Exempelvis hade Emma ett bra skott på mål och Eva sköt strax utanför. Trots missarna hurrade alla barrikader så pass mycket att de glömde av att motståndarna satt igång spelet igen, otroligt gulligt men också nervöst för våra coacher haha. När domaren till slut blåste av matchen i 93:e minuten var det glädjeskrik från oss. En till pinne plockad till tabellen och vilket spel vi fick till! Eftersom inte Bengt var med har det här referatet ingen statistik på exakt hur många avslut vi gjorde. Inte heller finns det statistik på exakta antalet hörnor. Men en sak är säker, Höllviken hade en del hörnor – vi hade inga. Coach Johans ord om matchen: Vi gör en mycket bra match! Spelar ett organiserat och samlat försvarsspel där hela laget deltar och bidrar, vilket är en av våra styrkor. Det tillsammans med flera riktigt bra räddningar av Alice gör att vi håller nollan i första halvlek. I andra flyttar Höllviken fram positionerna, något som dock leder till att vi skapar fler och farligare chanser och sammantaget känns det som att vi är närmre vinstmålet. Extra roligt att se goda stämningen i laget, något som verkligen genomsyrar hela matchen för vår del. Mvh En spelare Ps. Här hittar ni bilder från några av säsongens matcher hittills Senior Damer 0kommentarer

Visa fler nyheter