Vi är Ysby - alla andra kan gå hem!

Veckan på Ysby idrottsplats har präglats av intensiv matchträning och minst lika intensiva valdebatter. Klart är att om Ysby BK skulle fått ensamrätt på att rösta i valet så hade Ebba Busch Thor av något besynnerligt skäl fått minst 88% av folkets röster.

Inför söndagens viktigaste händelse – sexpoängsmatchen mot Vapnö – saknades Johlin, kapten Olsen och ett koppel andra lirare. Vi brydde oss inte nämnvärt om detta och ställde upp en god elva med Ivarsson på mitten, Rushd i offensiv roll, tränarparet på mittbacken och stekhete Kalle Karlsson på topp. Höstens spelare Abdullah al Almoodi lirade som vanligt sorglöst på vänsterkanten. Abdullah som är Ysby förste spelare från fotbollsnationen Jemen är en nyckelspelare för YBK och stod även idag för ett strålande spel. Tyvärr för LFK, HBK, och Genevad/Veinge så har Abdullah skrivit på ett tolvårskontrakt med Ysby så alla försöka att värva är lika menlösa som att försöka få Gustav Fridolin att svara på en fråga.

Matchen inleddes med att underlagstippade Ysby BK satte full fart framåt. Kalle Karlsson hade fullständig lekstuga och tillsammans med Massad och Almoodi snurrade han upp hemmaförsvaret gång på gång. Och målen bara trillade in. Kalle gjorde mål, Kasper gjorde mål och så Kalle igen. Hipp happ så hade YBK ledningen med 3-0. Vapnö fattade aldrig vad som hände och såg chockade ut. Kalle var dock inte nöjd. Löpte som en gasell på savannen och mötte boll på högerkanten. Helt ensam mot fyra spelare satte han fart. Dribblade och lurade bort en efter en. Vek inåt från höger. Abdullah vrålade efter en passning. ”Skit i det du” tänkte Kalle och drog till med vänsterdojan. Bollen seglade in i krysset och 4-0 ackompanjerades av Kalle som något icke ödmjukt vrålade ”så fucking lätt”!

Nu slutade Ysby att spela. Hybrisen var total. Från att likt Ebba dominera i debatter föll vi ner i ett spel på lika låg nivå som ett SD – troll på twitter. Två snabba kassar bakom Dennis och YBK fick panik. Ingen ville ta ansvar och Kalle såg sitt hattrick tappa i betydelse när övriga svartklädda uppträdde lika förvirrat som Jimmy Åkesson i klimatdebatten. Abdullah tog saken i egna händer och bröt framåt i mitten. Lurade siste försvarare och blev fälld. Straff såklart. Tränare Karlsson tog även denna match hand om straffen och satte 5-2 till Ysby. Som en kniv i en bonde och en spik i en kista. Matchen över.

Andra halvlek blev en transportsträcka. Lika ointressant som att lyssna på högläsning ur Jane Austens romaner. Vi försökte spela rutinerat och lite sparsamt. Det gick sådär. Pålsson hoppade in på topp och var aktiv. Försökte nicka in en kasse och störde motståndarna. Kalle fick en spark på pungen och fick bryta och det mest uppseendeväckande som skedde under halvleken var Jimmy Ivarssons fall. Jimmy som i vanliga fall har små ettriga löpsteg och en låg tyngdpunkt fick bollen på mittlinjen med ryggen mot motståndets mål. Han pressades tillbaka. Och nedåt. Motståndaren tryckte likt en bäver i en damm på, mot Ivarssons rygg. Och Ivarsson krökte rygg. Sprang kutryggat med två centimeter korta steg. Tassade sedan stressat likt Quasimodo med bollen och avslutade sekvensen krypandes framåt. Axelsson hånade och domaren valde obegripligt nog att påkalla fördelsregeln samtidigt som en döende Ivarsson liggandes ned, grävde ut bollen över linjen.

Matchen blåstes av och vi firade avmätt en stabil seger. Kalle hade ont i pungen och pep igång segersången. Bosse vek ihop de av Vapnö lånade matchstrumporna och Filip Svensson lindade sitt ömma knä.
Vi begav oss hemåt mot valvakan. Ivarsson tog feminism på allvar och stöttade sin dotters fotbollsträning, Kalle googlade bilder på Ebba Busch Thor, Abdullah undrade varför han inte fick rösta och Axelsson snodde en kvarglömd tröja samtidigt som han bestämde sig för att absolut inte rösta på samma parti som aktivisten Pålsson.
9 poäng på tre matcher. Skit i valet. Fotboll förenar och Ysby är på gång. Vi är vackrast, snällast och roligast. Vi är Ysby. Alla andra kan gå hem!

Tomas Karlsson Utespelare