2011
Tränaren ska summera säsongen och de 6 åren i Vaiks representations lag.

Årets säsong var väl lite upp till bevis för vårt lag! Flera års topplaceringar och ett kanon första år i div4. Då var det flera olyckskorpar som kraxade att vi skulle få det svårt.
Vi tappar flera duktiga spelare till andra klubbar samt trotjänare som Pollack o Linus slutade. Ett andra år är alltid svårast och speciellt efter ett sådan säsong som 2010.

Träningsmatcherna gav blandad kompott och det kändes lite skakigt inför serien. Vi startar serien med tre borta matcher, och herregud vilka matcher. 1-14 i målskillnad och 0 poäng. Hemresan efter Forssa matchen ville jag bara gräva ner mig, jag pratar med några killar och menar på allvar hoppa av. Dels för resultaten dels för andra händelser kring mig.
Jag får då ett telefonsamtal från en i laget som säger ordagrant, Mats det finns bara en som kan vända detta tillsammans med oss och det är du. Sluta inte.
Det var vändpunkten för mig och som en Hollywood film vinner vi nästa och vändningen är ett faktum.
Säsongen 2011 om man jämför den med 2010 var topparna lika bra med dalarna var djupare i år. Serien kändes mer jämn i år och alla kunde slå alla. Det var bara Forssa som gjorde en helgjuten höst säsong.
Vi gör en mycket bra andra säsong i div4. Med lite av den turen vi hade under 2010 hade vi kunnat aspirera på kval o vinstplats. Men jag känner, kanske var vi inte lika bra förberedd inför säsongen som tidigare och där är själva grundproblemet. Om man nu kan tycker det är ett problem att bli 3:a i div4.
Nej vi gjorde det mycket bra och kan vara stolta att vi satt Vansbro på Dalarnas fotbollskarta igen. Som ett av bästa 10 i distriktet!

Jag tackar för mig efter 6år som tränare för Vaiks herrar.
Jag har fått trivts som fisken i vattnet och har fått hålla på med det jag tycker mycket om. Jag hoppas att laget o spelare fortsätter sin utveckling som fotbollsspelare och människa. Det är en lagsport på seniornivå och viktigaste är att vinna. Då kommer allt annat med!
Jag hoppas att de flesta är nöjda med mig och resultaten. Som ledare kan du aldrig vara älskad av alla. Jag känner att fotbollen för andra gången i karriären gett mig tillfälle att lära känna en grupp människor vilket gjort att jag fått en hel del nya vänner för livet.
Jag önskar styrelse, spelare och ledare lycka till i framtiden. Jag dyker säkert upp någonstans för aktiv och engagerad kommer jag alltid att vara.

Några ord.

”Egentligen kan man inte beskriva en människa, men man kan beskriva vilket intryck hon har gjort på en”

”Hemligheten bakom framgång ligger inte i att göra sitt jobb, utan att upptäcka den som är lämplig att göra det”

Tack för mig och lycka till, se nedanför vilka år vi haft! / demon


Match vunn oav. Förl. Målski. +/- Poäng

2011 div 4 3.e plats
22 11 5 6 34-28 6 38

2010 div 4 2.a plats
22 14 5 3 41-25 16 47
Kval till div3 3-1 hemma mot Ljusne, 1-1 borta mot Skutskär, förlust borta 1-3 Brynäs.

2009 div 5 1:a plats
18 15 2 1 73-19 54 47

2008 div 5 2.a plats
18 12 3 3 51-18 33 39
Kval till div 4 2-2 borta förlust hemma 1-2 mot Dalkurd.

2007 div 5 2.a plats
22 17 2 3 59-17 42 53
Kval till div 4 0-0 hemma förlust borta 0-2 mot Falun.

2006 div 5 5.e plats
18 9 1 8 39-35 4 28

Alla 6år.
120 78 18 24 297-142 155 252


Antal träningar, A o U matcher
År Antal
2006 138
2007 138
2008 131
2009 128
2010 159
2011 133
Totalt 827

kul med statistik :)

mats


Jaha då var det dags för seriepremiär. Jag rullar igång den sjätte säsongen i VAIK. Vi kommer med en hel del hårda, jämna träningsmatcher i bagaget. Men ibland måste man lyfta blicken från matcher, träningar och fotboll. För att förstå hur lyckligt lottad man är att få va med i ett lag eller ett sammansvetsat gäng. Jag gick runt under torsdags träningen och njöt av tillvaron. Fint väder, 23 killar som tränar, ett gäng engagerade ledare och 6-7st trogna supporters som står o tittar. B-J skötte träningen och jag fick bara gå runt och observera. Jädra va bra vi har det och va skönt att ha fotbollen och laget.
Nu blev jag för filosofisk, åter till försäsongen. Tränat sedan Januari med svängande närvaro från en del spelare. Vi har haft en del små skador men tycker truppen är i bra form. Som det ser ut har vi Jens G på långtidsskada. Annars är det helt ok. Vi spelar de som tränar, de som inte tränar eller hör av sig lägger vi åt sidan. Allt är en fråga om engagemang. Men det ser ett lag och ställer om vilka individer som är de som vill ta skutan framåt. I min ledarstrategi kommer aldrig en spelare att vara över laget. Utan laget går i första hand. Självklart måste man lyssna på spelare och ledare men allt till viss gräns. Laget är viktigast!
Vi börjar med 3 bortamatcher för Tunabro ville byta bort sin hemmamatch till hösten. Detta gör att vi får avsluta med tre hemmamatcher, bra eller dåligt? Det sägs alltid att en bra start är viktig, jo det är det, men det kommer mer matcher efter och tre poängs systemet gör att det går fort i placeringar. Vi får hoppas på en bra start och vi får en roligt, utvecklande och vinnande fotbollssäsong. För målsättningen är att vara med o bråka på övre halvan. Jag nåddes precis av en stolt far till Gabbe gofis som berättade att första målet föll mot Kvarnsveden. Falun vann med 3-1 och Gabbe fick göra 1-1 målet. Då blir nog brorsan först ut att hämta tidningen imorgon bitte :)

Några ord på vägen och Fridens liljor på er alla.

”Det bästa med framtiden är att den bara kommer till oss en dag i taget” Abraham Lincoln

”Erfarenhet är det namn, som alla ger sina misstag” Oscar Wilde

”Vi är resultatet av vad vi tänker” Buddha

”Han som inte litar på någon, vet att han själv heller inte är pålitlig.” Berthold Auerbach

/mats

Ett nytt fotbollsår är på G, men först lite om fjol-året. Vi var nykomlingar i fyran och det var uppåt efter några roliga, kämpiga år i femman. När jag satt i januari ifjol och la upp riktlinjerna hade jag bara erfarenheter av div. 4 som spelare. Och det var ett tag sedan. Men jag minns att vi ökade träningsdosen samt skärpte till inställningen vid träning o match. Jag spelade i Äppelbo och har många fina minnen från den tiden. På den tiden var fyran väldigt uppskriven och fyllde flera sidor i lokalpressen. Som spelare blev det att man åt, sov o arbetade fotboll. Det var en rolig och fin tid när man tänker tillbaka, man skaffade sig vänner för livet.
Nog om detta och åter till fjoråret.
Vi bestämde oss för att öka till 3-4 pass i veckan samt lägga tonvikten vid passningsspel. Våren förflöt bra med blandade resultat i träningsmatcherna. Men någonstans där inne kändes att vi hade något på gång. Vi hade fått några nyförvärv som spetsade vår kompetens. När sedan säsongen drog igång och vi får stryk av Tunabro hemma på Vanåvallen i premiären, kollade jag och Skogis på varandra och sa, välkommen till div. 4!! Vi åker sen till Borlänge och på självaste Tunaborgen kör vi över Islingby och självförtroende får sig en skjuts upp. Vi kan SPELA fotboll. Jag tror den var en nyttig förlust vi fick mot Tunabro, det är vad man kallar ”väckarklocka”.
Vi spelar hela våren som i trans och vinner matcher som vi inte skulle vinna och stundtals spelar vi över vår förmåga. Det är bara att njuta som tränare! Runt uppehållet har vi en svacka men kommer ur den och spelar en gedigen västerdals fotboll med ett bra passningsspel. När vi kommer fram till Avesta matchen, där vi måste vinna för att hota dem inför de sista omgångarna, känner jag en härlig känsla komma på mig. Jag bestämmer för att njuta av denna tid som är kvar av säsongen. Tyvärr får Avesta in 1-1 i slutet av matchen och de kan avsluta säsongen som värdiga vinnare av div 4. Avesta var det absolut bästa laget i fyran 2010. De hade också ödmjuka ledare som det brann i under match och efter slutsignalen räckte fram handen och resonerade, så ska det vara!
Inför sista omgången var vi tvungna att vinna Tunabro borta för att säkra kval. Jag hade sedan ett halvår tillbaka vetat att jag skulle missa matchen eftersom en ”gammal” god vän som jag haft mycket kul med genom fotbollen Roger Eriksson skulle gifta sig och jag hade tagit på mig att vara toastmaster på bröllopet. Jag minns Roger frågade mig om helgen skulle gå bra med fotbollen och vi skojade och sa, ”att då har vi redan avgjort serien!!” Laget åker till Borlänge med gamle Vaikprofilen och härföraren Mats Pastorn Jansson vid rodret. Jag går till Äppelbo Kyrka. Bröllopet flyter på bra och Trude o Roger säger ja. Jag och Trudes bror anländer till festplatsen och förbereder. Jag ser på klockan att de är ute och värmer, jag delar ut tipsfrågor i vimlet på bröllopsfesten. Jag ser att tiden är inne för matchstart. Jag småsmuttar på bålen och går o väntar på sms. Men sin vana trogen drar sig Skogis i det längsta att skicka 1-1 i halvtidsresultat. Jag pustar ut och börjar förbereda mig inför rollen som toastmaster. Roger o Trude har förstås tränat in ett ingångsnummer och jag har till uppgift att öppna dörren där de ska komma in till de förväntningsfulla gästerna. Klockan exakt 16.50 ska detta ske. Som ni förstår är det i samband med att matchen i Borlänge ska ta slut. Jag hör inget från mina rapportörer i Borlänge under hela andra halvlek, typiskt Skogis. Roger och hans Norska fru står i hallen och ska snygga till sig innan inträdet. Mobilen på ljudlöst i fickan är helt lugn. Roger nickar och säger nu kör vi. Jag tar tag i handtaget då mobilen plötsligt darrar o far. Jag tar en snabb titt, Pastorn står det!! Svarar snabbt, Pastorn skriker Vi vann!! Vi vann!! Jag lägger på öppnar dörren och Roger o Trude strålar när de dansar in. Det ögonblicket glömmer jag aldrig!!
Kvalet blir roliga matcher hemma mot Ljusne borta mot Skutskär. Sedan matchen mot Brynäs som jag kunde skriva en hel bok om. Men det gör jag inte för det var min bittraste förlust någonsin.
Det jag tar med mig efter kvalet och säsongen är träningarna i slutet av säsongen och alla roliga minnen från matcher o fester. Vi spelade 6 matcher under säsongen som är viktiga och direkt avgörande. Säter borta, Avesta borta, Tunabro borta och tre kvalmatcher.
Tittar vi på dessa, 3 vinster 2 oavgjorda och en förlust gör vi ett fantastiskt nykomlings år.
Det absolut bästa minnet från fjolåret är sista träningen före Brynäs matchen på Leksands konstgräs. Den var ruggig!! Då var ni bra!! Den bär jag med mig länge.

Säsongen 2011 då? Vi tappar några trotjänare men får nya unga injektioner. Sen hoppas vi att killar från pojklagen börjar växa till sig och kan vara med. Vi kommer att spela några fler träningsmatcher än ifjol och åker på weekendläger till Stockholm. Har tränat från januari med mycket varierande uppslutning. I mars kommer vi ha en tränings vecka samt lägret. Då hoppas jag att vi kan rusta oss rejält inför säsongen. Men vi ska vara ödmjuka inför uppgiften och veta att det krävs träning för att vara med i div 4. Vi får inte slå oss på bröstet och tro att nu är vi etablerade. Andra året är alltid svårast.
Men jag får anledning att återkomma före serien med en uppdatering. Då vet jag lite mer vad laget är kapabel till. Håll er uppdaterade på hemsidan.


Några ord på vägen.

Allt varar blott en dag, både det prisade och den som prisar.
”Marcus Aurelius”

Det största förtroende en människa kan ge en annan är självförtroende
”Stig Johansson”

Nederlag ska upp i ljuset, inte grävas ned. Det är på det sättet man blir människa
”Askel Sandemose”

/mats

2010
Uppehåll, och några dagar kvar till hösten drar igång. Jag hade på känn att vi skulle vara med och retas i toppen av serien. Det har rullat på bra och vi har spelat enligt vår plan. Det som jag känner som roligast är denna kärngrupp av pojkar som oavsett ålder har roligt tillsammans. Det finns alltid en tävlan oavsett om vi spelar seriefinal eller om det är en mettävling i Äppelbo. Griniga, tjuriga över småsaker som inte blir som tänkt, men alltid efter 5 minuter eller kanske 1dygn ibland. Är humöret med leende och smågnabbande tillbaka. Det är en bra styrka i ett lag, att man kan åka ihop så grästorvor eller myrdynga ryker. Och efteråt skratta o skämta åt det.
Vi har lyckats bygga upp en vinnarkultur där vi inte ger oss hur det än blir. Vi kan ligga under och kvittera o vända matchen. Vi kan få stryk för nästa match spela den bästa för säsongen.
Detta tror jag att en stor del är att flertalet ansvarsfulla spelare törs säga som man tycker och vi tar upp problemen och löser dom. Det är vår styrka som lag.

Hösten då? Vi kommer att få två tuffa startveckor där vi spelar 4 matcher på 9dagar. Där ligger nog nyckeln hur hösten kommer att se ut. Vi måste vara ödmjuka och inse att ska vi nå vårsäsongen resultat måste vi till ett hängivet fokus på varje match och enormt kämpar hjärta. Vi ska definitivt inte slå oss på bröstet och känna oss nöjda. Vi kan fortsätta retas i div 4!!

Kom ner på Vallen och heja fram oss, eller följ med på våra bortamatcher. Vi Har några trogna som kommer med termos picknick korg. Fortsätt så!!


Ord på vägen

”Man bör böja sig i stoftet när man begått ett fel – men man bör inte bli kvar där”
François René


/mats



Seriepremiär på arbetarnas dag? Passar handsken för Vansbrolaget. Vi har förberett oss väl inför premiären. Alla är på topp och Vitte har följt varje träning denna vecka. Tyvärr har Jensa en liten sak i ändan  vilket gör att han inte är tillgänglig för dagen match.
Men Aspelin o lusan blev klara, måste erkänna att det kändes tungt med övergångarna. Men de ville väl bråka lite för visa lite vem som bestämmer. Hursom helst är de klara och resten skiter jag i.

Min vapendragare Skogis har ordnat med plan o material. Vilken tur för klubben att ha en sådan ung kille som har viljan och kunnande inom dessa områden. Han gör många timmar på vallen. Skogis är en kille som står för vad han lovat. Säger han ja till att fixa en grej så fixar han det, annars säger han nej. Det är en mycket bra egenskap för då vet man va som gäller. Och inte går och väntar på att det ska fixa sig.
Tobba som är vid min sida på träningar och matcher, han och jag har spelat många år i Äppelbo. Och vi var ett fruktat backpar som inte släppte många över bron. En första träff eller anblick kan Tobba uppfattas som lite stel. Men under finns ett sjuhelvetes humör och stor värme. En kille att lita på helt enkelt. Tobba har också vigt sitt liv åt att klaga på vår svenska när vi skriver på hemsidan. Men är man jurist så är man. 
Bulan som jag de sista fem åren lärt känna är en mystisk man. Han har en mörk hemlighet, han gillar nudlar sent om nätterna.
Bulan är en hårt arbetande vårdbiträde enligt kössy jobbar han MINST 22 timmar i veckan. Han har i år lagt skorna på hyllan och gått in o tagit mer ansvar i klubben, vilket vi välkomnar. Bulan har under dessa fem år brutit benet vid två tillfällen, jag tror ju förstås att han varit övertränad. Skämt o sidor Bulan är en frisk fläkt som jag njuter att tillbringa tid med.
Käz har inte varit med lika mycket som han varit tidigare år. Käz har vi som spion i Borlänge han kan alla Borlänge lag utan o innan. Käz har jag haft förmån att känna i stort sett hela mitt vuxna liv. Då han i mina tidiga fotbollsår kom i min bekantskapskrets och lärde mig om vin kvinnor o sång. Sången var Smoke on the water med Deep Purple. Käz som har sin fasta Vansbro punkt i Bomle är en liten bohem. Han har aldrig förlorat en frågesport och är otroligt allmän kunnig. Under våra glansdagar ute i nattvimlet i Vansbro, var Käz en given party magnet. Vi har nu fått några år på nacken både Käz o ja, så varken Käz eller jag tycker det är värt att satsa allt för att sedan vara dålig en hel dag efter. Men trivs ihop det gör vi, tror jag. Jag vet inte hur Käz säger.

Nej nu ropar Britt, med allt jag måste hinna med innan jag åker till Vansbro för att göra min första div4 match som tränare. Men tar jag med allt som ”farbror Åke” en gång lärde mig tvekar jag inte en sekund att det går bra.

”Människor kan indelas i två grupper, en som går före och uträttar något och en som kommer efter och kritiserar.”

Lucius Annaeus Seneca

/mats







Mars slut och inte ett ord från tränaren hur formen och laget ser ut. Nej det har inte blivit mycket skrivit men bättre sen än aldrig.
Träningen har bestått under januari o februari av kondition och styrka. Vi har kört både i gym och i hallen vid skolan. En nyhet i år är att vi varit på Trä komponenters stora industrilokal och kört löpning inomhus. Ett bra komplement då vi kunnat kört löpning inomhus. Vecka 9 körde vi vår grisvecka med hårdkörning utan boll. Bra tempo o inställning till alla träningar tycker jag.
Laget har varit på två inomhus cuper där vi blandar goda och dåliga insatser. En träningsmatch har det blivit med ett bra resultat.
På torsdag åker vi på ett kortläger till Ängelholm, där passar vi på att se Leksand – Rögle på långfredagen. På hemvägen möter vi Viking Hagfors på konstgräs i Karlstad.

Truppen ser mycket stabil ut, vi har flera killar som lyft sig från ifjol. Roligt att se det gamla gardet som toppar träningsfliten. Nyförvärven smälter bra in i gruppen och det är bara att hoppas att styrelser tar sitt förnuft till fånga och löser problemen som tycks uppstått. Nu står vi inte o faller 1-2 spelare utan vi är 22st utespelare samt 2målvakter som kommer att fajtas om platserna. Detta gör en otrolig bredd samtidigt det kräver en enorm lagmoral. Det är det vi kommer att åka ner till Ängelholm för att pussla ihop.
Vilken utmaning för en tränare!!! Det blir ett roligt år för Vaik Fotboll.

Jag får återkomma innan serien med en uppdatering, lev väl och ta hand om varandra.


Ord på vägen

Hemligheten bakom framgång ligger inte i att göra sitt jobb, utan att upptäcka den som är lämplig att göra det

” Andrew Carnegie”

/mats