Lyckan - ÅF
Första matchen efter sommaruppehållet är av naturliga skäl en jobbig historia. Som tur är så gäller det för båda lagen.
Lyckan fick börja spela på planhalvan som innebar 20 sekundmeters motvind men behärskade det förvånansvärt väl. Samspelet framåt funkade bra och Crille briljerade med fin speluppfattning och små nätta kroppsfinter som han snappat upp på Fredriksskans. Pelle hade några skottlägen som kunde ha letat sig in och backparet höll hyfsat rent bakåt. Det som ändå slank igenom tog Kenneth hand om med sin vanliga pondus. Det såg alltså helt okej ut. Tio minuter in i matchen kom också ledningsmålet då en ÅF-förvarare fick den briljanta idén att rensa bort ett inlägg rakt upp i det egna nättaket. ÅF hade det tungt medan Lyckan fortsatte att skapa halvchanser framåt. Comebackande Tobbe hade kommit över sin benskada och tog öppnande löpningar på kanten och när Pelle gjorde 2-0 på ett skott från halvdistans så kändes det logiskt.
Känslan inför andra halvlek var att det här grejar vi enkelt. Spelar vi så bra i motvind är det väl bara en transportsträcka i medvinden? Särskilt enkelt blev det dock inte. Lyckan började helt okej men ju längre halvleken led, desto fler chanser skapade ÅF och Kenneth fick jobba i målet. För egen del så kan det ha varit min sämsta halvlek någonsin i Korpen. Istället för att markera EN spelare så sprang jag runt med konstant beslutsångest och markerade lite grann mittemellan två spelare. Det är sällan en god idé i fotboll. ÅF flyttade fram sina positioner och när de gjorde 2-1 blev det lite stressat, så pass stressat att ÅF även kvitterade en stund senare. Som tur var så blev målet bortdömt för hands och Lyckan fick sig en tankeställare.
Efter att Thomas fått 90 kilo ÅF-anfallare på benet så blev det några minuters avbrott och då ebbade den värsta pressen ut. Med några minuter kvar stängde Pelle matchen med ett markskott som gick precis mellan stolpen och målvakten. Däremellan fanns även Tobbe som störde målvakten men var stor nog att låta bollen rulla in utan att ta sistatouchen.
Så vad har vi lärt oss idag? Att det är jävligt skönt att poängen börjar rulla in efter en knackig vårsäsong och då har vi ännu inte spelat halva serien. Sen kan man väl konstatera att Lyckans spetskompetens är fantastiskt hög för att vara korpen division fem. Hur det är med bredden låter jag däremot vara osagt...
Match på tisdag igen. Till dess ska jag projicera positiva bilder på näthinnan där passarna går ända fram till slutadressen. Och kanske ta en sväng i spåret med.
