Matchreferat
Matchen inleddes med två handikapp-straffar för Lidingö för att kompensera för divisionsskillnaden. Tina Kindvall slog den första utanför men Elin Flyborg satte sin, så matchen startade 1-0 till Lidingö.
Enskede öppnade mycket starkt och pressade på kraftigt, särskilt i Lidingös högra hörn. Enskedes första skott på mål kom i 3:e minuten. I 11:e minuten kom det andra, på en frispark.
Lidingö försvarade och försvarade sig, men kom inte över på Enskedes planhalva. Först i 13:e minuten var Lidingö nästan nere vid Enskedes 1/3-del. Men sedan började matchen bli mera jämn och i 16:e minuten kom Lidingös första målchans genom en lobb från Elin som gick i Enskedes stolpe.
Efter en snabb kontring från Enskede tippade Lidingö ut bollen till Enskedes och matchens första hörna. Men Lidingö tryckte upp Enskede bättre i banan och i 19:e minuten kom Elin runt nere i Enskedes högra hörn igen.
Enskede fick iväg sitt tredje skott på mål först i 26:e minuten. Det säger en del om hur jämn matchen var. Två minuter senare fick Enskede en hörna. Det började märkas att Enskede var stressade av motståndet och fler och fler passningar gick fel och ut över sidlinjen. I 34:e minuten kom Enskedes första snygga anfall, med en del väggspel. Men det hela slutade i ett synnerligen lamt skott mitt på Johanna Frost i Lidingös mål.
Två minuter senare var Elin nere i Enskedes högra hörn igen, dribblar sig fram mot mål och får till en hörna. I nästa läge drar hon iväg ett skott mot mål.
I nåt skede runt 30:e-35:e minuten stabiliserade sig matchen och blev väldigt jämn. Enskede fick dock fortfarande mer uträttat och avslutade första halvleken med en hörna, ett anfall där en enskedespelare kom ensam med Johanna, men som ånyo slutade i ett lamt skott, samt till sist en riktig rökare som gick strax över Lidingös mål.
Andra halvlek fortsatte lika jämnt och Enskede framstod fortfarande som lätt stressade. Det blev en hel del tjong-bollar från Enskedes försvar, över mittfältet och upp till anfallet, sånt som vi andra tycker tillhör division 4. Enskedespelarna var dock individuellt mycket duktiga och skillnaden mellan lagen syntes tydligt i bollmottagningarna, där Enskede definitivt var ett strå vassare.
Så inleds en riktig press från Lidingö med en andra målchans i 51:a minuten, när Elin är nere i motståndarnas högra hörn igen, ett skott strax över målet tre minuter senare, en tredje målchans på ett ribbskott, återigen från Elin, ytterligare två minuter senare, två-tre målchanser till, i en väldig röra framför Enskedes mål, en hörna och ett skott på mål tre minuter senare. Enskede ska skatta sig mycket lyckliga att ingen av dessa målchanser blev ett mål. Därför var det absolut inte rättvist att Enskede lyckades kvittera till 1-1 i 65:e minuten. Förspelet till kvitteringen var att en lidingöback blev avspelad bollen som sedan slogs in nere vid Johannas vänstra stolprot.
Luften gick på intet sätt ur Lidingö, men den enorma pressen upphörde. Under ett lite lugnare skede kunde vi reflektera över den diskussion som förs om hur fysisk damfotbollen egentligen är. I denna match kunde vi konstatera att Enskede spelade nästan lika rent som Lidingö. Enskede fick ta till armarna lite mer. Och inget av lagen kom närmare ett gult kort än en enskedespelare som hade lite svårt att hantera de egna motgångarna och därför fick en tillsägelse av domaren.
Enskede fick iväg två skott på mål i 71:a minuten, men sedan återtog Lidingö en del av initiativet genom ett kanonskott av Andrea Linder som målvakten fick tippa ut till hörna i 79:e minuten, en jätte-målchans i 81:a minuten när Lidingö tryckte på och högerbacken Elena Öhman, som f.ö. var bäst på planen, hade fritt skottläge men inte fick iväg ett tillräckligt hårt skott och ett bra skott på mål. Då funderade vi på om Enskede inte orkade mer.
Sedan slutade matchen med två skott på mål av Enskede och lagets enda (!) målchans, en lidingöhörna och ett friläge för Elin, som vi som stod vid sidan av inte alls tyckte var den offside som den assisterande domaren ansåg att det var.
1-1 kändes inte rättvist. Det hade varit mycket bättre med 2-1. Enskede hade förvisso nio skott på mål mot Lidingös tre, men båda lagen hade tre hörnor och Lidingö hade fem feta målchanser mot Enskedes enda – förutom målet, och det är ju målen som räknas i fotboll.
Så blev det straffar igen, tredje Victoria Cup-matchen i rad för Lidingö. Det blev en märklig straffläggning för båda målvakterna räddade de två första straffarna och släppte in den tredje, så efter tredje straffen stod det fortfarande bara 2-2. Sedan satte Enskede sin fjärde straff och tog Lidingös och då stod det 2-3 och Johanna var tvungen att ta Enskedes femte straff för att det skulle finnas hopp om att nå 3-3 och sudden-straffar, men det gick inte och matchen slutade 4-2.
Skitkul match att titta på!
Tack Enskede och lycka till mot Älta! Det bör bli final mot Hammarby.
