Fotbollsintresset i Fritsla har sedan seklet var ungt haft enframskjuten plats i ungdomens fritidssysselsättning. Redan 1903 ochåren närmast därefter uppstod flera mindre klubbar, vilka så småningomsammanslöt sig under namnet Stjärnan, som idkade fotbollsspel.Fotografier från denna tid visar, att det redan då fanns kultur påfotbollsutrustningen. Intresset var mycket stort, och spelarna fickoffra både tid och pengar till att betala fotbollsskor etc. På dentiden var kommunikationerna dåliga varför man fick vandra till fotshela Mark runt för att komma i kontakt med motståndare.

Stjärnan fortsatte sin verksamhet med stor framgång intill åren närmast förravärldskriget, då det blev uppehåll för några år, men gnistan ochambitionen försvann aldrig. Under primitiva planförhållanden samladesman på lediga stunder i en skogsdunge ovanför Wingqvistska fabrikerna,i dagligt tal kallat för "öåkern", för fotbollsspelets dragningskraftså småningom framskapade tanken om en tidsenlig idrottsplats. Efterunderhandlingar med firman Wingqvist uppläts ett stycke avkronohemmanet Hjeltorp och efter denna framgång bildades FritslaIdrottsförening. Närmare bestämt 20 maj 1920.


Den första styrelsen fick följande utseende:

· Ordförande: Erik Skoglund
· Kassör: Maurits Bengtsson
· Sekreterare: Valter Säterborn
· Ledamöter: Johan Andersson, Hjalmar Kopp, John Våxberg och Hilmer Viberg.

Idrottsplats

Under första åren spelades vänskapsmatcher mot föreningar i Mark ochBorås. Utrustningen var från början mycket god, vilket tillgängligaräkningar kan vittna om och var på hela 2378 kr. Utställdes avsyrelsemedlemmarna Erik Skoglund och Maurits Bengtsson med den övrigastyrelsen som borgensmän.

Nu påbörjades arbetet med iordningställandeav idrottsplatsen. Sålunda förtäljer ett kontrakt mellan föreningen ochdirektör Gustav Tengroth att han för ett pris på 1000 kr skulle göraordning idrottsplatsen enligt uppgjord ritning.

Källa: Häftet om Fritsla Idrottsförening 80 år