Alldeles intill E18, norr om Karolinen i Karlstad finner du Tingvalla Idrottsplats. Anläggningen är hemmaarenan för de högre divisionerna inom Karlstadsfotbollen och Amerikansk fotboll. Den är också Karlstads utomhusarena för friidrott.

Planens mått: 105 x 65 m
Kapacitet: 10.000 åskådare (1.100 sittande)
Underlag: Gräs
Omklädningsrum: 4
Domarrum: JA
Belysning: JA
Publikrekord: 10,421 åskådare (2000-08-21 Carlstad United - Lazio 1-5)


Historik del 1 - "De första åren".
Anno 1913 så började man diskutera den brännande frågan om en permanent idrottsplats för Karlstad stads ungdomar. Var ska den ligga och hur finansierar vi detta, frågorna blev många men något svar fick mötesdeltagarna inte.

År 1914 skänkte Wermlandsbanken 5.000 kronor som en grundplåt till en idrottsplats. På den tiden tränade man på Dalmersgärderna, Wåxnäs, och att träningsplatsen då var den mest intressanta sett ur de aktivas perspektiv. Frågan var, blir det ordningsställande av Dalmers, ja eller nej, frågan blev obesvarad.

1918-19 fick IF Göta i uppdrag att arrangera svenska mästerskapen i i allmän idrott, kruxet var att det i Karlstad inte fanns en riktig idrottsplats värt namnet. Det togs emellertid krafttag på många håll, Karlstads Stadsfullmäktige hade ställt en tomt till förfogande, idrottsplatsen fick namnet Tingvalla.

Arbetsnarkomanen Oscar Starck fick här sitt eldprov, han var inblandad i både idrottsbygget och SM-organisationen, allt gick till sång och musik. De sista spikarna slogs i ögonblicket innan invigningen påbörjades och startskottet för första SM-tävlingen avlossades. Efter den betan fanns det emellertid 16.000 kronor i skulder, men genom Oscars motion i Karlstads Stadsfullmäktige fick man ett anslag på 10.000 kronor till idrottsplatsen och det lättade ju betydligt på bördan. Sedan idrottsplatsen blivit färdig skulle givetvis alla dit och särskilt minns han, att fotbollsspelarna voro envisa att få komma in den första hösten, men han svarade dem , att det kommer ingen dit nu om jag så skall stå i porten och mota dem själv. Detta givetvis med omtanke om gräsplanen.

De två första åren var Oscar intendent för Tingvalla idrottsplats, utan lön självfallet. Den lilla läktaren på Tingvalla döptes till "Starck-läktaren". Orsaken till detta var att det kommit till kännedom att kostnaderna var 3.500 kronor, och att Oscar Starck lagt ut dessa slantar. Långt senare fick han betalt för dessa sina utlägg. Nämnas bör, att Oscar var i Stockholm för att skaffa pengar till idrottsplatsen och fick många vackra ord, men inga slantar!

1922 till 1924 blev synnerligen hårda år, sett ur ekonomisk synvinkel. Sverige har väl knappast någonsin genomgått en sådan kris i modern tid i varje fall. Mängder av storgubbar slog vantarna i bordet. Ackord på 1 till 2 procent var vardagsmat och en gångbar siffra. Wermlandsbanken var nästan på fallrepet, men blev med stor möda rekonstruerat till priset av oerhörda förluster för både små och stora sparare. Att Karlstads stad inte kunde släppa till pengar för idrottsplatsen Tingvallas drift är fullt förståeligt. Ingen kritik från idrottsfolket i detta fall. Ett lån på 5.000 kronor i dåvarande Venersborgsbanken, där direktören var den idrottsintresserade Bertil Österberg. Ett blygsamt kapital som behövdes för att överleva. Omkring år 1930 inlöstes lånet på ett elegant sätt, samma utställare och acceptant men beloppet nu 12.000 kronor.

Källa: James Falkman, Värmlands Idrottshistoriska Sällskap