E-post:
Lösenord:
Logga in
 Håll mig inloggad
Automatiskt inloggad nästa gång du besöker laget.se från denna dator
Waiting

DELA SIDAN

VI-bloggen

Här bloggas det frisk, innehåll blandat...

27 oktober 2014

Sist jag skrev en hälsning satt jag i bussen i Frankrike med landslaget efter vårt sista uppdrag med den dåvarande lagledningen. Idag sitter jag i bussen någonstans mellan Västerås och Göteborg med mitt kära lag VästeråsIrsta. Det ser ljusare ut igen med landslaget, vi har haft vårt första träningsläger med nye tränaren Jan Hagman och nästa läger är redan inplanerat, så den fronten behöver ni inte oroa er för.

Men att jag sitter i buss igen, åker 5½ timme enkel väg för att spela en match på 60 minuter för att sedan åka hem igen samma sträcka, kan tyckas vara galet. Men det tycker inte jag! Jag får umgås med mina närmaste vänner i flera timmar, jag får göra det jag gillar mest (spela handboll) och förhoppningsvis njuta av segern på vägen hem. Något av det roligaste jag vet är att vinna tillsammans med laget, men för att lyckas med det krävs det en hel del. Dels behöver vi vara taktiskt förberedda och medvetna om vad vi skall göra på plan (det har Erik och Jessica stenkoll på!) och också göra det, dels behöver vi något utöver det taktiska: den mentala biten som har en så stor betydelse. Den mentala biten handlar om bland annat positiva tankar och energi, glädje, kroppsspråk och SISU.

Den finska sisun, ett begrepp som innefattar ord som kämpa, vilja, uthållighet, envishet och att aldrig ge upp är något alla alltid kan bidra med, oavsett hur bra eller dålig dag man har på jobbet. Att visa sisu, kämparglöd, smittar lätt till lagkompisen, och när vi alla slänger oss efter bollen, vinner vår försvarsduell, vinner vår anfallsduell är vi en god bit på vägen mot vinst. Att dela den här glädjen tillsammans med ett lag man umgås med mer än sin familj är något jag får rysningar av, och vill göra varje dag.
Den glädjen kan jag uppleva nästan varje dag om vi skapar den goda stämningen på träningen också. Det är fortfarande lika roligt att se lagkompisens reaktion när hon får en tumme-upp av en annan lagkompis, den lilla minen av stolthet och glädje som skiner upp i ansiktet. Om vi därför tillsammans kan skapa en ännu mer positiv träningsmiljö med high fives, tummar upp för bra prestationer, klapp på axeln och uppmuntrande ord kommer vi att ta ytterligare steg i vår utveckling, höja våra prestationer och uppmärksamma dem och därmed även vinna fler matcher.

Det krävs så lite, men ändå så mycket. Med tanke på hur mycket tid vi lägger ner på att träna och spela handboll är det inte mer än rimligt att vi ska tycka det är det roligaste vi vet, och det gör åtminstone jag då jag får dela glädje, rysningar, erfarenheter, samhörighet och sisu med min (handbolls)familj i Västerås.

Ett praktexempel på detta är gårdagens match mot Önnered. VI hade uppförsbacke hela matchen, Ellie fick lämna återbud i bussen p.g.a. sjukdom, Hanna klev av i halvtid då hon kände sig krasslig, så vi hade bara 4 nio-metersspelare att gå runt på. Vi låg under med många bollar, men vi gav aldrig upp. Vi slet för varandra, visade SISU och glädje. Att få se Lina göra comeback (och vilken comeback den bruden gjorde!?!?!!) och Fia stänka in det avgörande målet ger mig fortfarande rysningar såhär dagen efter (kan även avslöja att det fälldes några glädjetårar efter matchen av flera i ÖHK-hallen). Den glädjen och samhörigheten man känner med sitt lag vid situationer som dessa gör att man sitter de 11 timmarna på bussen och njuter av att få spela match och träna tillsammans!

Och glöm inte, ni har möjlighet att dela vår glädje för handboll redan på onsdag 29 oktober kl. 19:15 då vi möter Spårvägens HF i Bombardier Arena!

Ses då!

Kapten Koskinen

Sonja Koskinen

Sonja i finska landslagskläder

NÄSTA MATCH

18:00 12 nov
IK Sävehof
VS
VästeråsIrsta HF
VS

SENASTE MATCHEN

19:15 29 okt
VästeråsIrsta HF
21-20
Spårvägens HF
21-20

SENASTE BILDER OCH VIDEO

Ingen video
Ingen video uppladdad
Logga in och ladda upp ert första klipp