Referat: Harrie FF - Vejby IF

Vi har varit igenom detta förr. Match. Borta. Superviktig! En av tre chanser att skapa ett ooootroligt svårt läge för lagen bakom att hämta in. Märktes det på grabbarna? Nja, till viss del. Kanske fanns det någon som var lite extra nervös. Kanske fanns det några som var extra förväntansfulla. En sak som var säker: Alla var fruktansvärt sugna på att komma ut på banan och göra Harries eftermiddag lika tråkig som de senaste decceniet har varit som Arsenalsupporter.

Läget inför dagen? 3 poäng skulle ge oss serieseger ifall Åstorp och Råå delade på poängen, 6 poängs försprång med ca 35 mål + om Åstorp vann och 6 poängs försprång med ca 25 mål + om Råå vann.

Vad hände då?

Jo. Mange och Martin skickade ut följande startelva:

Hugo
Konrad - Ljunggren - Ljung - Martinsson
Fille - Joppe - Zeyn - Möller
Stephan - Mario

Avbytare: Dennis, Jeppe, Adam, Batres, Dansken

Efter en strålande uppvärmning och intensivt benskyddstejpande så var det då dags. Högalids IP, Kävlinge, var skådeplatsen för matchen som ackompanjerades av strålande sol och ett stort gäng Vejby-supportrar som hade trotsat E6ans något kaosartade lördagförmiddag. Matchen spelades på konstgräs av generation "något-tidigare-än-Förslövs" (det vill säga; hårt och snabbrullande). Det visade sig snabbt att Harrie hade siktet inställt på att spela ett lågt försvarsspel, med en fembackslinje som grund. När bollen väl vanns skulle den så snabbt och rakt som möjligt transporteras mot vårt mål. Inledningsvis resulterade detta i ett stort bollinnehav från Oranje, man tackar. Bollinnehavet ledde snabbt fram till första målet för dagen. I den sjätte minuten hittade Zeyn Fille med en djupledsboll. Efter att ha kommit lite ur vinkel valde han att passa bollen snett inåt. Där stod han. Som så många gånger förr. PANG! Mario 1-0. Skottet satt i nättaket. Inga krussiduller. Kanske kom ledningsmålet lite väl snabbt, för efter målet jämnades spelet ut. Även om vi hade fortsatt mycket boll så gick det inte tillräckligt snabbt för att skapa fler chanser. Istället stack Harrie upp med ett par kontringar. Efter att försökt med ett par snabba djupledsbollar så lyckades man tillslut. En perfekt avvägd boll hamnade på fötterna på Harrie-anfallaren som hade smugit in bakom vår backlinje. Hugo kom ut, men det var redan försent. Harriespelaren rundade honom och la in 1-1. 15 minuter hade passerat. Mycket tid kvar. Dock blev resterande del av halvleken ganska trist. Vi försökte hitta igenom Harries täta försvar utan att lyckas. Ett par hörnor mitt i halvleken skapade en del oro hos hemmaförsvaret. Närmst var Ljunggren, vars nick tog i ribban. Precis innan domaren blåste för vila skulle dock Harries målvakt få bekänna färg. Efter en klumpig tackling fick vi läge på frispark precis utanför straffområde. Konne drog till mot målvaktens hörn. Hörnvaktaren lyckades med nöd och näppe få en näve på bollen som träffade både ribban och stolpen innan den gick rakt ut. Ljunggren och Mario störtade fram, men lyckades träffa målvakten igen. Möjligen lite störda av varandra. Fan. Det hade varit skönt att få med sig en ledning in till halvtidsvilan, även om det inte kändes som någon större fara på taket. Halvtidsvila! 1-1 i Kävlinge.

Det som diskuterades i halvtid var inget revolutionerande. Upp med tempot, noggrannare, smartare. Jaja, vi löser det!

Första delen av halvleken blev i stort sett likadan som slutet av första. Vi hade bollen utan att skapa något. Harrie försökte kontra. Möjligtvis att de försökte hålla bollen liiite mer nu, men inget som skrämde. Precis när tempot kändes som lägst bröts dödläget. Efter en kontring tänkte Zeyn att det var en bra idé att skjuta med stjödjebenet (högran, men det fattade ni) från 25-30 meter. Undertecknad tänkte "NEEEEJ, släng inte bort bollen". Tji fick jag. Bollen träffade en olycklig Harrie-back någonstans på underkroppen och ställde målvakten totalt. 1-2!!! 60 minuter spelade. Väldigt tungt för Harrie, som hade slitit bra och var med såhär långt in i matchen. Samtidigt så hade vi, chansmässigt, samlat ihop till en kasse. Och på något sätt så brukar det faktiskt vara lag som har en ambition av att ha ett eget spel som skapar sig den där extra turen ibland... Resterande del av halvleken blev en transportsträcka. Kombinationen av att målet verkade skölja bort all nervositet som tidigare fanns och att vi bytte in ett par fräscha, sugna spelare gjorde att vi kunde kontrollera resten av tillställningen. Under de sista 25 minuterna hade Harrie bollen ungefär lika många gånger som Batres har varit i god tid till träningen i år, två-tre. De lyckades då skapa ett par hörnor som kunde avvärjas. När domaren blåste av var det en märklig känsla. Skulle vi fira seriesegern? Skulle vi klappa om varandra och gratta till de tre poängen, för att sedan börja tänka på nästa helg? Nja, det blev väl något mittemellan. Detta eftersom Åstorp lyckades tvåla till Råå med 2-0 på Bjärshög, vilket innebär att det skiljer sex poäng och 35 mål mellan lagen. Visst, det är inte teoretiskt klart. MEN VISST FAN ÄR DET BRA NÄRA?!!!


Sammanfattningsvis: Starkt att vinna fast vi inte spelar vår bästa fotboll. Fortsatt starka och trygga i vårt eget spel, både framåt och bakåt. Som vanligt släpper vi till lite chanser och med lite extra skärpa hade vi gjort två tre till.

För er som har lite tid över så rekommenderar jag att läsa vad herr Diethelm, Harries tränare, har haft att säga om matcherna mot oss. Jag märker ett visst mönster. Billiga mål. Ja visst herr Diethelm, det kanske känns billigt och slumpartat. Men tillåter man motståndarna ha bollen i 90 så slinker ett och annat tillslut igenom.

https://www.sydsvenskan.se/2017-09-16/billigt-langskott-sankte-harrie-i-fyran

https://www.sydsvenskan.se/2017-05-26/nastan-inte-nara-nog-for-harrie

OCH! Glöm inte! Billes hemma på lördag. NI SKA VA DÄR! Då ska vi försöka göra det helt och hållet, teoretiskt, praktiskt, fullständigt klart. Väl mött kära publik!

Jacob Arvidsson Mittfältare