Säsongen 2018 del 1

Dags att summera säsongen som helhet varit en jättebra säsong där vi som vanligt varit starka på hemmaplan.
Vi börjar från början och tar oss tillbaka till vårens matcher i Upplandscupen. Tyckte det var lämpligt att anmäla oss till cupen för att få några matcher mot lite tuffare motstånd innan serien. När vi fick lottningen så kändes det tuffare än vad vi trott innan. Vi lottades mot Östervåla IF (div 3), Månkarbo IF (div3) och Bälinge IF (div 1). Avsikten var inte att vi skulle gå vidare från gruppen men vi var överens om att vi skulle göra vårt bästa och ta det som träningsmatcher. Vi började borta mot Östervåla på en riktigt dålig plan i Heby. Vi fick till slut stryk med 4-2 efter ett sent mål av Östervåla men tyckte vi kom undan med hedern i behåll då det var första gången vi var ute för säsongen. Nästa match var mot Månkarbo på LF-arena och där gjorde vi en bättre match och vann med 3-1 efter att vi satt våra två bonusstraffar. Kvar att möta var alltså Bälinge i sista matchen. Vinst mot de med två mål skulle göra att vi skulle vinna gruppen. Det var lite nervös stämning i omklädningsrummet innan match och jag hjälpte väl inte till att göra det bättre genom att säga att vi får försöka försvara oss så gott det går och inte hänga med huvudet om det rasar in lite bakåt. Matchbilden vi hade sett fram emot var att vi skulle tillbringa det mesta av tiden på egen planhalva och satsa på kontringar. Då vi har en rätt så vass forward så var det en matchbild som vi ändå kunde känna oss tillfreds med. Matchbilden blev inte som vi tänkt oss, vi satte högre press och det mesta av spelet var faktiskt på offensiv planhalva. Och redan efter 6 minuter så var euforin stor i hemmalaget då Fanny Gustavsson presenterade sig och gjorde 1-0. Tyvärr så slappnade vi av lite och gav Bälinge en kontring som de kontrollerat tog vara på och det vara kvitterat minuten senare. Men den unga Fanny var inte klar i målprotokollet än utan gjorde en strålande första halvlek och gjorde både 2-1 och 3-1 innan Per Ericsson blåst i pipan för halvtid. Tidigt i andra halvlek tog vi vår första bonusstraff och ledde mot Bälinge IF med 4-1. Knappt man trodde det var sant. Bälinge var bättre i andra halvlek men det kändes aldrig riktigt farligt och trots att vi missade 2 bonusstraffar och lät bli att ta den sista så vann vi komfortabelt matchen med 4-1 och skulle spela kvartsfinal till hösten.
När så serien skulle börja så var stämningen på topp i laget och premiärmotståndare blev IF VP Uppsala som vi inte spelat mot tidigare. Vi vann matchen med 5-4 efter att släppt in två mål de sista fem minuterna och blev lite spänning till slut. VP Uppsala är det lag i serien som jag personligen tyckte spelade den trevligaste fotbollen och tyckte de var bra mycket bättre än den femteplacering de till slut tog i tabellen. Vi vann efterföljande matcher och det var i 4:e omgången vi skulle möta Östervåla IF 2 på hemmaplan. Efter en usel första halvlek repade vi mod i andra och trots att vi låg under med 5-1 så var vi närma att hämta in hela försprånget. Matchen slutade med en 4-5 förlust och det blev enda hemmaförlusten på de två år jag tränat damerna. Så nog var vi starka på Ringvallens perfekta gräsmatta i år. I övrigt rullade vinsterna på under våren och vi kändes oss starka när tjejerna gick på sommaruppehåll. Vet inte om jag var för snäll under sommaren och när vi kom till första matchen på hösten så stod tjejerna inte riktigt att känna igen. Efter en så ganska usel match av oss borta mot Tierps IF så blev det tyvärr bara oavgjort efter ett sent kvitteringsmål av Tierp. Inte orättvist och det var nog en av våra sämre matcher för året. Desto bättre kändes det matchen efter igen då vi spelade mot Vaksala SK. Tjejerna var mer taggade och det kändes att de var ute efter revansch efter veckan innan. Satt full fart mot Vaksala och radade upp chanser hela tiden. Hade en komfortabel 2-0 ledning efter en halvtimme och man bara undrade hur mycket det skulle sluta i matchen. Men vi satte inte våra lägen och i slutet av halvleken fick de en chans att sticka upp och med en jätteknuff i ryggen på vår sista spelare så lyckades de göra en reducering innan halvtid. I början av andra satte vi åter full fart igen och de kom inte till några chanser alls. Men en 2-1 ledning är allt annat en stabil och med matchens sista spark kvitterade de och det kändes nattsvart.
Resten av hösten blandade vi och gav lite och några bra matcher och några sämre gjorde att vi till slut hamnade på 3:e plats i tabellen, bara ett poäng efter Iron SK på andra plats. Det man grämde sig mest över var poängtappet mot Vaksala på hemmaplan som hade gjort att vi kommit två i tabellen och kunnat avancerat upp till div 4 vilket jag tycker tjejerna hade gjort sig förtjänt av efter en bra säsong.
Apropå en bra säsong så måste jag ändå lyfta fram en av våra unga talanger. Fanny Gustavsson född 2000 gjorde enligt officiella skytteligan hela 50 mål i serien denna säsong.
Det är dubbelt så mycket som den som kom två i skytteligan och ett mål mer än vad hela Iron SK mäktade med tillsammans. Nu var det inte bara Fanny som gjorde mål i Ullfors, Johanna Pettersson gjorde 16 mål vilket också är fantastiskt och vi hade hela 15 olika målskyttar under seriespel.

Patrik Enander