Vrångö IF - Skogens IF 2 - 8 (1 - 3)
Äntligen var det dags att spela den match där vi kunde avgöra serien på riktigt. 15 spelare var vi som åkte ut till Vrångö för att spela hem serien. Kombinationen gräsmatch och ö-match har inte riktigt varit vår starka sida de senaste säsongerna men den här gången skulle vi bara vinna.
Stämningen i det minimala omklädningsrummet inför match var spänd men ändå glädjefylld. Vi hade självklart tagit med oss stereon och den heliga skivan ut till ön så vi kunde köra "ringen" innan match.
Väl ute på plan möttes vi av en väldigt blöt och väldigt hal gräsmatta och det blev till att spela enkelt i början och minimera misstagen.
Vi tog tag i spelet med en gång och fick en drömstart då Erik Ström redan efter 3 minuter stötte in 1-0-målet på Calles inlägg från vänsterkanten. Glädjen och lättnaden var total!
Efter målet fortsatte vi att föra matchen och det kändes som att det enda som egentligen kunde hota vår ledning var den något oberäkneliga planen, för Vrångö skapade inte speciellt mycket i inledningen.
Efter drygt 20 minuter fick vi en frispark vid mittplan och som vanligt var det Wendt som slog en svepande boll in i straffområdet där Mönell mötte med huvudet och kunde skarva in 2-0 bakom Vrångös tappert kämpande målvakt.
Efter en mängd missade målchanser skulle även 3-0 komma då Skott hittar Ström inne i straffområdet som får fritt spelrum och kan placera upp bollen i högra krysset. Nu kunde vi pusta ut något och det kändes som att det kunde bli en riktigt trevlig resa fram mot seriesegern. Men strax efter vårt mål får Vrångö en hörna efter att deras nummer 8 fått bollen i offsideposition och avslutat via Johan O ut till hörna. Hörnan skarvades ut ur straffområdet där en Vrångöspelare fick tag på den och utan press kunde komma till skott. I samband med att hörnan rensades ut ur straffområdet lyfte vi upp laget och kvar framför mål stod en Vrångöspelare. Skottet gick i mål nere vid Oskars högra stolpe men målet borde kanske dömts bort för offside då en av deras spelare stod precis framför målvakten och skymde sikten, domarn hävdade dock att eftersom han inte stod i skottlinjen så var det helt okej. Men nog tycker jag allt att han påverkade spelet.
Fler mål blev det dock inte i första halvlek, men Vrångö hade fått ett halmstrå att gripa tag i.
Andra halvlek började också med att Vrångö skapade något mer än de gjorde i första halvlek. Bl.a. fick Eskil ett skottläge i straffområdet där Eddie kom flygande och täckte skottet. 3-2 där och det hade kunnat bli lite nervöst. Inledning av andra halvlek präglades också av att vi åter igen sumpade en mängd målchanser. Men efter en kvart lyckades vi till slut få in bollen i mål då Calle slog en hörna från höger som Mönell knoppade in. Det var viktigt att vi fick andra halvleks första mål och det kändes som att Vrångös hopp släcktes med detta mål. Det blev större ytor för oss att spela på och Vrångö orkade inte riktigt ta grovjobbet längre. Detta medförde att vi skapade chanser på löpande band, dock fortsatte vi att bränna lägen. Vissa lägen räddade målvakten, andra var avslut som inte träffade mål, ibland överarbetade vi och trots öppna lägen försökte vi passa till någon annan och chansen rann ut i sanden, eller så var det planen som ställde till det för oss då vi vid ett flertal tillfällen halkade när vi väl skulle ta avslut.
Några mål till skulle dock trilla in. Ström skarvade in 5-1 på Calles inlägg när han gick ner på knä och nickade in bollen. 6-1 gjorde Calle framspelad av Wikström. 7-1 fick sedan Soheil göra, även han framspelad av Wikström. Detta var Soheils första mål i A-laget och han visade upp en viss glädje över detta. Till sist fick Wiken göra vårt åttonde och sista mål då han med ett distinkt skott förpassade bollen förbi målvakten som verkade ha givit upp och stod som en staty när bollen rammade nätet.
Vrångö fick till sist in en reducering men den blev obetydlig för matchens utgång och när domarn blåste av matchen var det både lättnad och glädje som visades upp. Segern firades med skumpa och segersång, äntligen var serien vunnen, och äntligen var vi tillbaka i division 5!
Efter matchen åkte självklart Coach in i duschen innan det var dags för hemfärd och segerfest på Red Lion i Majorna.
Laget:
Oskar
Johan O - Mönell - Sabel - Eddie (K)
Wendt - Mathias
Erik Ö
Skott - Ström - Calle
Bänken: Wikström, Soheil, Anders Z, Coach
Målen:
0-1 Ström (Calle)
0-2 Mönell (Wendt)
0-3 Ström (Skott)
1-4 Mönell (Calle)
1-5 Ström (Calle)
1-6 Calle (Wiken)
1-7 Tjoheil (Wiken)
1-8 Wiken (Skott)
