"Sassi" från Söder till väster

Nu är det dags för Sara Sandberg att lämna Sverige och Örebro SK Söder dam.

I kväll gjorde hon sin sista träning med laget innan hon beger sig till Charlotte i North Carolina och gå på UNCC i USA för studier och fotbollsspelande i Charlotte 49:ers (ja, i den ordningen Sara) under fyra år.

Vi minns Sara som en riktig tuffing när hon gjorde sin första träning med damlaget som 14- eller 15-åring. Men hon var målmedveten som få och gjorde även A-lagsdebut samma år. Efter det har det runnit mycket vatten under broarna och nu, fyra år senare lämnar hon oss för det stora äventyret.

Vi ville givetvis veta lite om Saras egna tankar om åren i ÖSK Söder dam.

När flyttades du upp i damtruppen, vilket år? Och hur var det?
Minns inte exakt år, men tror 2012. Det var året efter att vi i äldsta flicklaget flyttade över till ÖSK som jag flyttades upp helt i damtruppen. Kommer ihåg att jag var jättenervös, men att det gjorde mig mer taggad att spela med äldre bättre spelare. Jag har alltid tyckt om utmaningar och de ger mig mer motivation till sporten, och de var just så jag kände med att flytta upp i damtruppen, en ny motiverande utmaning!

Hur har det varit att spela i Söder under dessa år, tankar och funderingar?
Det har verkligen varit jättekul! Det har varit lärorikt och jag har utvecklats enormt mycket både som person och som fotbollsspelare.

Ditt roligaste minne från åren i Söder?
Mitt roligaste minne i ÖSK Söder måste varit när vi vann division 1 år 2014. Den glädjen, gemenskapen och kämpaglöden som vi hade i laget den sista matchen i serien och under kvalmatcherna mot IFK Kalmar var helt underbar!

Du har ju (nästan) alltid spelat anfallare, minns du vilket mål du är mest stolt över att ha gjort!
Mitt favoritmål måste varit i matchen borta mot BK30 förra året (tror jag), när jag drog ett långskott tio meter in på offensiv planhalva i bortre krysset. (Ja det krysset är ju oftast ledigt, reds. anm.)

Till sist, vad tror du om dina kommande år i USA, tankar om din framtid "over there"?
Jag har alltid drömt om att gå på college och jag älskar det engelska språket, så jag har stora förväntningar på mina kommande år. Jag har fått scholarship för fyra år men har själv sagt att jag tar ett år i taget. Trivs jag lika bra som jag tror och hoppas, ska fyra år inte bli något problem!

Vi önskar Sara all lycka i det stora landet västerut, och givetvis, önskar vi henne åter när hon kommer hem, kanske 22 år gammal!!!!!

//ÖSK Söder dam