Historik
Slättens IK är en klubb med en anrik historia, klubben bildades nämligen 28 augusti 1926. Då de flesta klubbar äger namn efter sin stad är Slätten ett undantag, ett välkänt sådant. Säg Slättens IK och alla fotbollsintresserade i Bohuslän och Dalsland vet vilket lag och stad du talar om.
I år fyller föreningen 80 år. Allt började i den rivalitet som förr rådde mellan ”stan” och ”Slätta”. Slätten tillhörde på denna tid Lyse socken och ansåg att man precis som staden skulle ha en egen idrottssammanslutning. Föregångare till Slättens IK var en illuster sammanslutning som gick under namnet ”Gauffins Dubbelblandning”. Denna förening hade sin träning förlagd till Grötö, dit man rodde med en snipa, som oftast var fullastad med fotbollsentusiaster. Träningen höll på så långt fram på året, att man många gånger var tvungen att staka sig fram genom isen. Medlemskontingenten var i början 35 öre i veckan.
En plan behövs
En fotbollsklubb behöver självklart en fotbollsplan. Eftersom Slätten behövde en sådan tillsattes en kommitté som skulle försöka arrendera mark hos lantbrukare Theodor Nilsson. Den plats där Slättevallen nu ligger fick man också arrendera på fem år, för att sedan om möjligt inköpa den.
Arbetet med den nya planen tog tid men tack vare invånarna på Slätta kunde planen 1930 färdigställas. Den 28 Juni samma år ägde invigningen rum och i invigningsmatchen möttes SIK och Kamraterna. Tyvärr slutade dagen i moll eftersom Kamraterna gick segrande ur matchen med 6-1. Enligt LP:s utsände stördes spelet något av den ovana planen men ”planen är bra ifråga om måtten och betydligt bredare än Pinnevik, men som lämnar en för svag och oberäknelig studs på bollen och nog också är ganska tungsprungen. En analys som dagens A-lagsspelare förmodligen fortfarande kan ställa upp på.
I LP:s referat får hh. Jansson, hi. Persson och Mellqvist bäst betyg av SIK:arna.
På Slättevallen kom många spännande matcher att spelas. Slätten kom att hävda sig riktigt bra i konkurrensen från ”stadsklubbarna” LFF och Kamraterna. Att fotboll var av stort intresse vittnar publiksiffrorna, rekordet på Slättevallen är förmodligen fortfarande 1200 personer. Denna eminenta publiksiffra uppnåddes i en match mellan SIK och Kamraterna, en match Slätten dessutom vann efter ett sent segermål av ”Sotarn” Fransson.
Seriespel
1930 kom Slätten med i det nationella seriesystemet och deltog i Bohusserien från och med höstomgången. Första seriematchen spelades mot LFF, en match som LFF vann med 3-1. Första seriepoängen kom helgen efter då 1-1 nåddes mot Bovallstrand. Placeringen i den första serien blev blygsam, man slutade nämligen sist.
Det första laget Slätten ställde upp med bestod av följande namn: Eric Alexandersson, Alf Karlsson, Evert Hansson, Valfrid Mellqvist, Gösta Fransson, Olle Bergman, Östen Persson, Hertil Andreasson, Henry Jansson, Osvald Bergman och Hans Pettersson. Lagledare var David Karlsson.
Även året efter hamnade Slätten på sista plats. 1932-33 lyckades Slätten bättre, man placerade sig sjua av 10 lag, på samma poäng som LFF men med sämre målskillnad.
1933-34 döptes serien om till Bohusläns Elitserie, dessutom utökades serien med 1 lag. Av 11 lag blev Slätten sjua, bättre än konkurrenten LFF.
1935 blev den föreslagna sammanslagningen mellan Slätten och Kamraterna ett faktum. Även om sammanslagningen var bra ur sportslig synpunkt var den sämre för Slätten ekonomiskt. 1943 uppstod dock klubben igen under sitt gamla namn Slättens IK och så har det förblivit.
1954 kunde SIK notera sin dittills bästa placering genom en finfin tredjeplats, efter Svane och IFK Uddevalla. Framgångarna varade inte så länge, fem år senare fick SIK respass ur serien. Under några år åkte klubben nu berg-och-dalbana mellan division 5 och 6. Under tiden började klubben dock föryngra och 1962 togs steget tillbaka till Bohusserien genom 14 raka segrar och en förkrossande målskillnad, 46-9.
1962 blev det förutom serieseger även mästerskap i lilla DM. 1963 kom Pär Svensson in som ny tränare och med detta tillkom hård fysisk träning. Många unga spelare slussades nu in i A-laget utan att någon större framgång nåddes. Efter detta höjdes på nytt röster om en sammanslagning, något som Slättens medlemmar dock röstade ned med siffrorna 40-0.
Nära division tre
1965 blev ett framgångsrikt år för Slättens IK. Seriesegern bärgades med 31 poäng, nio fler än Stenungsund. Året toppades med seger i stora DM efter segrar mot Kungshamn, Skärhamn, IFK Uddevalla och Lane. I två säsonger hade SIK ett intakt lag och 1966 och 1967 var klubben nära att avancera till den tidens div 3 (dagens division 2). Många av de duktiga spelarna på 60-talets mitt hade under 1950-talet tränats av Ulf Lundgren, Bengt-Erik Bertilsson och Stig Bengtsson.
En andraplats i div. 4 knep det laget som bestod av: Berth Carlsson, Leif Lycke, Kenneth Fredriksson, Jan-Ola Tholin, Kaj- och Bernt Olsson, Kurt Bergman, Kla-Uno Manula, Tommy Sernemo, Bert Karlsson, Lars-Eric Persson, Ingemar Lantz, Karl-Inge Gustavsson, Ulf Lundgren och Jan-Eric Jansson. Slättens framgångar ledde till högre publiksiffror, 1967 hade SIK i snitt ca 300 åskådare per match.
Inte bara fotboll
Även om Slätten idag enbart handlar om fotboll har det inte alltid varit så. På 30-talet hade klubben t.ex. flera duktiga gångare. Kurt Zetterholm var en av de namn som dominerade SIK-gången.
Ett år spelade klubben handboll med en andraplats i Uddevallaserien som följd (klubben kom bl.a. före LHK). Ingemar Lantz och Bengt Larsson var några av de spelare som var med i Slätten men som senare blev LHK:are. Handbollsspelet varade bara i ett år eftersom spelarmaterialet inte räckte till, det var nämligen ishockeystart inom räckhåll. En rink behövdes och detta var tvunget att ordnas på ideell väg. Många tusen timmar lades ner på rinkbygget vars sarg kläddes med ”PLM-lämmar”. Tre gånger försökte man att inviga rinken men varje gång blev det regn. Till sist blev det frost och detta ”firades” med brakförlust mot Odin från Uddevalla, 0-18. Slättenhockeyn kämpade vidare och hade flera lag med i olika serier innan man 1967 lade ner ishockeyn eftersom kostnaderna var för stora.
Bandy spelade Slätten en kort tid sedan Slättevallen på vintern blev isbana, även i bordtennis har Slätten haft representationslag.
Klubbhuset
En sammlingspunkt för klubben har sedan 60-talet klubbhuset kommit att bli. På 60-talet satte klubben in en ”stödtrupp” som byggde huset. All inneverksamhet koncentrerades dit och inte minst damsektionen kom att använda klubbhuset mycket. Här tillverkade och sålde man handarbeten vilket gav klubben ett viktigt ekonomiskt stöd. Idag är klubbhuset fortfarande klubbens samlingspunkt. Här samlas t.ex. A-laget inför och efter träningar och matcher.
En annan viktig aktivitet för klubben har poängpromenaderna varit, och är så än idag. Det var på 60-talet dessa startade och är som sagt än idag ett populärt söndagsnöje.
Nöjen hjälpte klubben
När SIK startade fick spelarna själva bekosta utgifter i samband med matcher och resor. För att få in pengar så ordnade klubben fester. Man byggde en första dansbana i ”malmens hage”. Man flyttade sedan till dansbanan i Fiskebäck där man hade dansorkestrar som allmänt svarade för musiken. Man hade också dansarrangemang på Gullmarsvallen, i Såsen, i Hoppet, i Folkets Hus och varhelst det gick att få fram en lokal. Man arrangerade tivolin, hade fester i Valbodalen och ordnade under senare år bingo. 1967 hade SIK de stora artisterna i Sverige på lysekilsbesök. Tio artister kostade det året 26 000 kr i gage. 1929 samarbetade SIK och Kamraterna för att bättra på ekonomin. Klubbarna ordnade en resa til en landskamp i Göteborg som gav ett bra överskott.
Idag ordnar klubben inga danser längre men behovet av inkomster består. Numera är Gullmarscupen ett årligt inkommande inslag som föreningen driver med cupgeneralen Glenn Åhman i spetsen. Turneringen har blivit mycket populär och ett år var det fler än 80 deltagande lag. Nästa år är det 20-års jubileum för cupen.
Dagens seriespel
Efter några tunga år under 90-talet är Slätten åter ett lag att räkna med i Bohusserien. Tre år i rad har klubben varit med och nosat på upplyttning till div. 4. I år placerade sig klubben på en tredjeplats, fem poäng bakom 2:an IFK Strömstad. Framförallt är det hemma på Gullmarsvallen laget är svårslaget. Bland årets resultat märks DM-vinster över Skärhamn och Stenshult och utklassningssegrarna mot Henån och seriesegrarna Hogstorp. Värt att nämna kan vara att Slätten hade två spelare i skytteligatoppen. Jonas Larsson hamnade delad etta och Daniel Visone delade två i Bohusseriens skytteliga. Förhoppningsvis kan SIK även nästa år vara med i toppen av serien. Eftersom klubben nu också har börjat får ordning på ungdomslagen andas klubben optimism. Ungdomsfotbollen var ju tidigare ett adelsmärke för klubben, t.ex. de goda årgångarna på 50- och 60-talen. Förhoppningsvis kan klubben behålla sina ungdomsspelare och på så vis, i framtiden, slussa in nya spelare i seniorlaget.
Dåtiden och framtiden
Genom åren har många profiler verkat i klubben. Namn som Holger Nordfelt, Osvald Bergman, Sven Andersson, Algot Hansson, Tom Mellgren, Ulf Lundgren, Lars-Erik Mellgren, Lars-Erik Persson, Kaj Löfgren m.fl. har betytt mycket för SIK:s historia och utveckling. Dessutom får man absolut inte glömma damsektionen som haft en enorm betydelse för klubben, inte minst ekonomiskt. På planen har Slätten haft många profiler som t.ex. Nisse ”Smen”, Ingemar Lantz, Jan-Ola Tholin, Tommy Sernemo, Klas-Uno Manula, Bert Karlsson, Berth ”Slätteskär”, Kenneth Fredriksson, Tommy Karlsson m.fl. Förhoppningsvis har det efter ytterligare 80 år passerat nya stora profiler inom Slättens IK.
Hedermedlemmar
Hedersmedlem är förmodligen en av de absolut finaste utmärkelser en klubb kan ge. Genom åren har Slättens IK utsett fyra hedersmedlemmar, de två senaste utsågs på 80-års jubileumet som gick av stapeln på Hotel Lysekil 28/10-06. Följande fyra personer har genom åren utsetts till hedersmedlemmar i Slättens IK:
Ebba Bergman
Tom Mellgren
Lars-Erik Mellgren
Lars-Erik Persson
