Utbildningsplan
En sammanställning av de riktlinjer som finns för utbildning av spelare i SAIF: s ungdomsverksamhet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING MED SAIF UNGDOMSVERKSAMHET 2
2. LEDARE 2
2.1 LEDSTJÄRNOR 2
3. FÖRÄLDER 2
3.1 FÖRÄLDRARETIK 2
4. UPPFLYTTNING AV SPELARE 2
5. REKRYTERING AV SPELARE 2
6. SPELARUTBILDNING 2
6.1 ÅLDER 6-8 2
6.1.1 TRÄNINGSINNEHÅLL: 2
6.2 ÅLDER 9-10 2
6.2.1 TRÄNINGSINNEHÅLL: 2
6.3 ÅLDER 11-14 2
6.3.1 TRÄNINGSINNEHÅLL 2
6.4 ÅLDER 15-16 2
6.4.1 TRÄNINGSINNEHÅLL 2
7. MÅLVAKTSUTBILDNING 2
7.1 ALLMÄNT 2
7.2 ÅLDER 6-8 2
7.3 ÅLDER 9-12 2
7.4 ÅLDER 13-16 2
8. VINTERTRÄNING 2
9. FOTBOLLSTERMER 2
1. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING MED SAIF UNGDOMSVERKSAMHET
Vi vill bedriva vår fotbollsverksamhet så att den utvecklar människor på ett positivt sätt.
Det gäller såväl fysiskt som psykiskt, socialt och kulturellt. Vi vill fostra spelarna till
ansvarskännande människor som respekterar regler och normer; både på fotbollsplan
och utanför den. Vi tar aktivt ställning mot våld, mobbning, rasism, droger och doping.
Vi vill erbjuda en kvalitativt bra och genomtänkt fotbollsutbildning, tillgänglig för alla.
En utbildning i både individuella färdigheter och lagspel, där individens utveckling är i centrum. Det innebär att lagets resultat i matcher är av underordnad betydelse.
Vår vision är att bli Bodens ledande klubb för utveckling av ungdomsspelare.
En konkret målsättning är att varje år bidra med minst 1-3 länslagsspelare i både flick –och pojklag samt att de kvalificerar sig till spel i föreningens herr- och damlag. Utvärdering ska göras av alla lag efter varje säsong. Ett annat mål är att 80% av ledarna/tränarna har genomgått den utbildning som vi finner önskvärd.
Ungdomsrådet ansvarar för ungdomar upp till 16 år. Deras uppgift är att:
• ha en överblick som möjliggör genomförande av spelarutbildningsplanen.
• Sprida information till tränare och ledare.
• koordinera utbildningsbehov för tränare/ledare.
2. Ledare
SAIF strävar efter att ha bra och välutbildade ledare i ungdomsverksamheten. Rekrytering sker i huvudsak bland föräldrarna och SAIF ser gärna ett fortsatt engagemang även efter att det egna barnet slutat inom ungdomsfotbollen. Vi strävar efter jämn könsfördelning bland ledarna. Varje ledare som rekryteras erbjuds goda utbildningsmöjligheter. Dessa utbildningar bekostas i huvudsak av föreningen. Eftersom ledarskapet är en ideell syssla kan vi inte ställa krav på varje ledares utbildningsnivå. Men vi har ett önskemål att ledarna i respektive åldersgrupp ska ha följande utbildning:
Tränare Lagledare
6-9 år Avspark Avspark
10-11 år Bas 1 Bas 1
12-14 år Bas 2 Bas 2
15-16 år Bas 2 Bas 2
Målet är att ha ett team bestående av minst två tränare och en lagledare per lag, Vi vill behålla föräldrar som tränare och lagledare genom åldersklasserna.
2.1 Ledstjärnor
• Att på ett positivt sätt coacha, uppmuntra och motivera dina spelare under träning och match.
Ledarens beteende påverkar spelarna. Spelarna följer det ledaren gör, inte säger!
• Att skapa bra relationer med motståndare och domare.
Hälsa gästande lag och domare välkomna samt tacka dessa för deras respektive insatser efter matchen. Respektera alltid domarens beslut.
• Att följa SAIF utbildningsplan och laguttagningsprinciper för ungdomsverksamheten.
• Att se matcher som ett träningspass, ett led i spelarens utveckling till seniorspelare.
• Att genom spel på olika platser i laget får spelarna en allsidig fotbollsutbildning.
Ge enskilda spelare chansen att se förändring av position i laget som en
möjlighet till utveckling inför framtida seniorspel före tidigt lagbyggande i ungdomsåren.
• Att komma ihåg att ungdomars utveckling i vissa åldrar kan skilja upp till fem år,
vilket innebär att en sent utvecklad spelare på lång sikt kan ha väl så goda
förutsättningar att lyckas som en tidigt utvecklad spelare.
Träning och matcher i ungdomsåren bör enbart ses som en utbildning inför framtiden.
Skapa möjligheter för alla individer att utvecklas i rätt takt, rätt omgivning och med
rätt stöd.
• Att följa SAIF utbildningsplan och verka för att den förbättras och utvecklas.
Utbildningsplanen är ett levande dokument som ständigt bör utvärderas, ifrågasättas och
revideras. Utbildningsplanen bör ses som ett hjälpmedel och stöd i utvecklingen av barn och
ungdomar samt vid kontakten med föräldrar.
3. Förälder
Som förälder har ni ett stort inflytande över era barn. Ni kan påverka barnets förhållande till idrotten, föreningslivet, ledare och lagkamraterna. Ditt stöd behövs, men det behövs då och då även insikt om föreningens mål och riktlinjer. Det är därför viktigt att ni som förälder läser utbildningsplanen. Du ska även kunna ställa krav på ledare att utbildningsplanen efterlevs men även ha förståelse att det är ledarna som är utsedda av SAIF att leda och utveckla spelarna. SAIF har ett stort informationsansvar och föräldrar/ledare har ett ansvar att ta del av informationen som tillhandahålls.
• SAIF skall informera om mål och riktlinjer för verksamheten.
• SAIF skall stimulera lämpliga föräldrar att bli ledare. SAIF står för utbildningen.
• SAIF skall informera att det är ledarna som har SAIF:s uppdrag att utbilda spelarna och leda lagen samt att eventuella problem ska tas upp med ledarna.
• Vid de tillfällen våra pojkar och flickor åker på turnering bör barnen bo tillsammans med sina lagkamrater och ledare. Föräldrar är gärna välkomna att komma med på cuper etc. men bör då inte bo tillsammans med barnen. Detta för att ungdomarna skall lära sig bo i grupp med lagkamrater, ta ansvar för egna och andras saker och åsikter.
3.1 Föräldraretik
Föräldrar bör också få information hur man bäst stöttar sina barn inom fotbollen. Exempel på detta är följande budord:
• Se till att Ditt barn kommer i god tid till träningar och matcher samt att de alltid har rätt utrustning med till träning och match.
• Lära barnen vikten av rätt hygien efter träning och match.
• Följ så ofta som möjligt ditt barn till träning och match.
• Hjälp föreningen med de tjänster som föreningen ber dig om, t. ex. bilkörning, lotteriverksamhet m.m. Stöd gärna vår verksamhet genom stödmedlemskap i SAIF.
• Låt föreningens utbildade ledare ansvara för barnet under match och träning. Din inblandning kan verka förvirrande för barnet.
• Ta del av information som kommer från föreningen i form av lappar, möten, hemsida m.m.
• Låt barnet och du själv ha roligt med fotbollen i SAIF:s ungdomsavdelning.
• Uppmuntra i med och motgång. Kritisera inte utan ge positiv och konstruktiv (vägledande) kritik.
• Fråga om matchen var spännande och rolig – inte bara om resultaten eller målgörarna.
• Uppmuntra alla spelarna i laget – inte bara Ditt eget barn.
• Tänk på att det är Ditt barn som spelar fotboll – inte Du.
• Se på domaren som en vägledare.
4. Uppflyttning av spelare
För att uppnå vår vision som Bodens ledande klubb för utveckling av ungdomsspelare
skall tränare aktivt uppmuntra och stödja spelare att prova på spel i högre åldersklass. Det är
positivt att låta nivån på spelarens kunnande och fysiska utveckling vara vägledande för i vilken träningsgrupp spelaren skall ingå. Som ett led i individens utveckling åligger det föreningen så väl som de enskilda tränarna, att skapa förutsättningar för att spelaren skall
uppfatta en uppflyttning till högre åldersgrupp som något positivt. Tränaren skall
i alla lägen se till individens utveckling och inget lag är någonsin större än föreningen.
Ingen uppflyttning bör ske innan spelaren fyllt 12 år. Tränarens uppgift omkring denna
åldersklass blir således att aktivt arbeta med att utveckla SAIF:s ungdomar så att de är förberedda för nästa åldersgrupp. Vid uppflyttning skall särskild vikt läggas vid:
• att inte spelaren får känslan av att ha misslyckats om de provar på spel med äldre åldersgrupp och sedan flyttas tillbaka till ordinarie årskull.
• att någon känner sig tvingad till uppflyttning
• att den uppflyttade helt tappar kontakten med ordinarie lag och kompisar
• att uppflyttningen känns rättvis så att inte särbehandling skapar dålig laganda
I praktiken kan detta bäst påbörjas genom:
• Gemensamma träningar
• Återkommande ledarkontakter
• Genomförande av internmatcher med blandade lag
• Genomförande av åldersblandade träningsläger
• Att Ungdomsrådet inventerar och samordnar med ledare och tränare
5. Rekrytering av spelare
Vid all talangrekrytering ska vi se till den enskilde spelarens bästa utvecklingsmöjligheter.
Det innebär att diskussion alltid ska föras tillsammans med moderklubb, spelare och föräldrar för att på så ätt betona spelarens bästa. Någon ärvning får inte förekomma i ungdomsfotbollen
6-14 år. Vill någon, som redan tillhör annan klubb, prova på att träna med SAIF skall kontakt tas med moderklubben och föräldrar för att inga oklarheter skall uppstå.
6. SPELARUTBILDNING
6.1 Ålder 6-8
Träningen ska genomsyras av lek och kärlek till bollen, allt ska vara roligt. Det är viktigt att lära barnen tycka om fotboll. Alla ska spela lika mycket och på olika platser i laget, även som målvakt. Träning kvalificerar för match. Gemenskap och fair play ska betonas. Spelarnas självförtroende/självkänsla får inte vara beroende av matchresultat. Vinst eller förlust spe
lar ingen roll utan det viktiga är att spelaren/laget får veta vad som var bra och mindre bra. Lagen bör inte innehålla fler än 6 avbytare. Vid fler spelare bör ytterligare ett lag anmälas till seriespel. Uppmuntra gärna deltagande i andra idrotter.
Träning sker 1-2 ggr/v under fotbollssäsong. Träningen ska omfatta 60
min. Laget deltar i sammandrag och cuper inom distriktet/regionen.
Träning och match ska karaktäriseras av många bollkontakter (undvik köer), enkla övningar, lek, teknik och smålagsspel. Bollstorlek 3.
6.1.1 TRÄNINGSINNEHÅLL:
• Driva bollen
• Vända med bollen
• Finter och dribblingar
• Passningar (korta)
• Bollmottagning (stoppa boll)
• Skott (få göra mål)
• Frekvensträning
Uppmuntra gärna till egen träning.
T. ex. med hjälp av SvFF:s ”teknikmärket”.
6.2 Ålder 9-10
Trivsel och glädje ska vara viktiga inslag i träningen. Alla momenten ska tränas med båda fötterna. De mest elementära fotbollsreglerna bör gås igenom och exemplifieras. Detta är den gyllene åldern för teknikträning. Smålagsspel och isolerad teknikträning ska dominera träningen. Alla spelar lika mycket och på olika platser i laget, även som målvakt.
Träning kvalificerar för match. Betona vikten av laganda och kamratskap. Spelarnas självförtroende/självkänsla får inte vara beroende av matchresultat. Lagen bör inte innehålla fler än 6 avbytare. Vid fler spelare bör ytterligare ett lag anmälas till seriespel. Uppmuntra andra idrottsformer för att på så sätt främja motoriken.Träning sker 2-3 ggr/v under fotbollssäsong. 1 gång/v under vintern (om gruppen är för liten kan man träna med annat lag i föreningen). Träningen bör omfatta 60-90 min. Laget deltar i sammandrag, 7-mannalag. Deltagande i cuper bör ske inom distriktet/regionen. Träning och match ska karaktäriseras av många bollkontakter (undvik köer), enkla övningar, teknik och smålagsspel. Bollstorlek 3,4.
6.2.1 TRÄNINGSINNEHÅLL:
• Passningsspel med båda fötterna
• Dr iva bollen
• Finter och dribblingar
• Bollmottagning med båda fötterna
• Nickning
• Skott
• Vända med boll
• Frekvensträning
Anfallsspel
• Spelbar
• Spelavstånd
Försvarsspel
• Försvarssida
Uppmuntra gärna till egen träning.
T. ex. med hjälp av SvFF:s ”teknikmärket”.
.
6.3 Ålder 11-14
Här ska spelarnas tekniska och taktiska färdigheter förbättras ytterligare samt att vi ska få spelarna att tänka fotboll på rätt sätt. Denna ålder är också mycket gynnsam för teknikinlärning. Teknikträningen ska ha mycket stor prioritet. Alla ska ha möjlighet att spela på olika platser i laget. Träning kvalificerar för match. Betona vikten av laganda och kamratskap. Spelarnas självförtroende/självkänsla får inte vara beroende av matchresultat. Lagen bör inte innehålla fler än 6 avbytare. Vid fler spelare bör ytterligare ett lag anmälas till seriespel. 12-åringar kan träna och spela med en äldre ålders grupp. Uppmuntra andra idrottsformer för att på så sätt främja motoriken. Träning sker 2-4 ggr/v under fotbollssäsong. 1-2 ggr/v under vintern(varav 1ggr kan vara alternativ träning). Träningen bör omfatta 60-90 min. Laget deltar i serie, 7-mannalag och 11-mannalag. Deltagande i cuper bör ske inom
distriktet/regionen. Träning och match ska karaktäriseras av teknik-bollbehandling,
spelförståelse i anfallsspel,fotbollssnabbhet med boll, tempoväxling och smålagsspel. Bollstorlek 4,5.
6.3.1 TRÄNINGSINNEHÅLL
• Driva boll, riktningsändring
• Finter och dribblingar
• 1 mot 1 offensivt
• Passningar – passningsspel
• Bollmottagning – vändningar (medtagning)
• Skott
• Nickning
• Tillslagsträning (långa passet)
• Frekvensträning
Anfallsspel
• Spelbar
• Spelavstånd
• Spelbredd
• Speldjup
Försvarsspel
• Försvarssida
• Markering.
• Täckning.
• Press
Uppmuntra gärna till egen träning.
T. ex. med hjälp av SvFF:s ”teknikmärket”.
6.4 Ålder 15-16
Här ökas tempot på träningar och matcher och ställer därmed högrekrav på spelarnas inställning och intresse av att förbättra sig som fotbollsspelare. Spelarnas kreativitet ska särskilt utvecklas. Spelarna ska här på ett bra sätt skolas in i 11-manna fotbollen. De ska få fortsatt ut bildning på olika platser i laget, men med en inriktning på specialisering.
Spelarna ska här också lära sig de vanligaste fotbollstermerna. Betona
laganda och kamratskap. Träning kvalificerar för match. Alla som är uttagna till match ska få spela. Vid DM-matcher / lilla VM spelar alltid bästa laget. Vid denna ålder kan tidigt ut
vecklade spelare med fördel träna och spela med en äldre åldersgrupp.
Tillåt andra idrotter. Träning sker 2-4 ggr/v under utomhussäsong, helst 90 min. Under vin
tern 3 ggr/v inkl. andra aktiviteter (1-2 fotbollsaktiviteter). Laget deltar i
seriespel. Deltagande i cuper kan ske både nationellt och internationellt.
Träning och match ska karaktäriseras av bollbehandling och teknik, spelförståelse i anfallsspel, individuellt försvarsspel, fotbollssnabbhet, tempoväxling, rörlighet och smålagsspel. Bollstorlek 4,5.
Å l d e r 1 5 - 1 6
6.4.1 TRÄNINGSINNEHÅLL
• Driva boll
• Finter och dribblingar
• 1 mot 1 offensivt/defensivt
• Passningar (kort-lång) – passningsspel
• Mottagningar / vändningar (medtagning)
• Skott
• Nickning
• Pressteknik
• Tackling
• Över lappning/över lämning
• Inlägg
• Frekvensträning
Anfallsspel
• Spelbar
• Spelavstånd
• Spelbredd
• Speldjup
• Omställningar
Försvarsspel
• Försvarssida
• Press
• Täckning
• Markering
• Omställning
Övrigt
• Förbränningsträning i spel
• Individuell träning
7. MÅLVAKTSUTBILDNING
7.1 Allmänt
Målvaktens arbetssätt i match skiljer sig avsevärt från övriga spelares, därför erhåller de
också delvis annan träning. Under en viss tid av veckans träning skall målvakterna få speciell målvaktsträning. Denna träning varierar beroende på ålder. Förutom ren bas träning som teknik, koordination, rörlighet, styrka, spänst, snabbhet och kvickhet, kan målvakterna dessutom arbeta med matchsituationer som har givna förutsättningar. Det är nyttigt att målvakter, i samband med dessa övningar får träna att både passa och skjuta, dels för att utveckla spelet med fötterna, och dels för att få en inblick i avslutarens situation.
Det är viktigt att målvakterna får träna tillsammans med lagets övriga spelare.
Vid spelträningen som består av spelmoment, små lags spel och spel, lär de sig att bedöma och värdera realistiska matchsituationer.
7.2 Ålder 6-8
Under denna period bedrivs ingen målvakts träning för enskilda spelare. Vid några träningstillfällen ska däremot en viss del av träningsinnehållet innehålla målvaktsträning för samtliga spelare. Många av övningarna är lämpliga som uppvärmning och uppmjukning. Alla bör också få prova på målvaktsspelet i match.
Moment att lära:
1. Utgångsställningen.
2. Skopan.
3. Greppteknik när bollen kommer längst marken.
4. Greppteknik när bollen kommer i midjehöjd.
7.3 Ålder 9-12
Nu bör intresserade spelare få speciell målvaktsträning en gång/vecka. Det kan vara flera i ett lag som deltar i denna träning. Samma spelare bör dock inte agera målvakt hela tiden. För att främja den totala utvecklingen är det nyttigt, att de fortfarande får prova på olika platser i laget under såväl träning som match.
Nya moment att lära sig:
1. Greppteknik när bollen kommer i ansiktshöjd.
2. Utkast längst marken.
3. Helvolleyutspark.
4. Greppteknik när bollen kommer i brösthöjd.
5. Greppteknik vid bollar med upphopp.
6. Boxteknik med två händer.
7. Fallteknik när bollen kommer längst marken nära målvakten.
8. Fallteknik när bollen kommer längst marken långt från målvakten.
9. Utkast i luften.
10. Inlägg mot ytan rakt framför målet.
11. Genomspelning där målvakten når bollen före motståndaren.
12. Sidledsförflyttning.
7.4 Ålder 13-16
Under denna period börjar spelarna välja om de vill vara målvakter eller utespelare.
Målvakterna bör, förutom ren specialträning, även få spelmomentsträning tillsammans med de övriga spelarna. För att ytterligare förbättra spelsinnet och spelet med fötterna, krävs dessutom att de ibland tränar som utespelare. Målvaktsträningen bör även innehålla kombinerade övningar dvs. i samma övning tränas mer än ett moment.
Nya moment att lära:
1. Greppteknik när bollen kommer över och förbi målvakten.
2. Greppteknik när bollen kommer längst marken ”skopan fram”.
3. Boxteknik med en hand.
4. Fallteknik när bollen kommer i luften.
5. Halvvolleyutspark.
6. Inspark.
7. Mottagning med låret och bröstet vid tillbaka spel.
8. Inlägg mot ytan vid främre och bakre stolpen.
9. Genomspelning där motståndaren når bollen 3-5 meter före målvakten.
10. Hörna.
11. Målvaktens positionsspel.
12. Styrkegymnastik.
13. Spänst.
14. Rörlighet.
l på och
8. VINTERTRÄNING
För de spelare som ej spelar annan vinteridrott bör fotbollsträning erbjudas, i mån av tillgång av träningsmöjligheter som inomhushall.
Träningen ska vara inriktad på teknik. Man ska utveckla spelarnas tekniska kunskap som man fått under föregående säsong. Träningen bör vara 60-120 min per gång.
Anfallsspel Försvarsspel
Grundförutsättningar i anfallsspel Grundförutsättningar i försvarsspel
• Spelavstånd
är avståndet mellan bollhållaren och övriga medspelare
• Spelbredd
är att utnyttja planens bredd. Avståndet
mellan de yttersta spelarna • Speldjup
är att utnyttja planens längd. Speldjup finns både bakom och framför bollhållaren. Avståndet mellan spelaren
längst fram och längst bak. • Markering
är att befinna sig på försvarssidan om en motspelare och helst så nära att den som markerar kan bryta en felaktigt slagen eller dåligt mottagen passning. I begreppet markering förekommer dessutom två varianter som båda är situationsanpassade och därför blir en bedömningsfråga för den som markerar, nämligen:
• Närmarkering
är att befinna sig så nära en motspelare att den som markerar direkt kan bryta en passning, eller att vinna bollen av motspelaren. Närmarkeringen förutsätter i regel spel med libero
• Avståndsmarkering
är att befinna sig på - och prioritera - försvarssida om en motspelare, men inte så nära att den som markerar utsätter sig själv bli passerad av en eventuell passning till den som markeras
Det finns olika sätt att spela markeringsförsvar:
• Kombinationsmarkering
är en kombination av zon- och man-man- markering. Inom respektive zon markera de försvarande den motståndare som finns där. Om däremot motståndarna byter zon i såkallade svåra lägen när bollen finns nära eget straffområde - fullföljer försvararna sina markeringar oavsett om motståndarna byter zon eller ej
• Man-man markering
innebär att den försvarande markerar en bestämd motståndare, var denne befinner sig på planen. Men när det egna laget har bollen deltar den tidigare försvararen i anfallsspelet.
• Punktmarkering
är en extrem form av man-man markering där försvarsspelaren markerar en förutbestämd motspelare under hela matchen och bara sporadiskt deltar i anfallsspelet.
• Zonmarkering
utgår från en tänkt zonindelning i planens längdriktning. Varje spelare ansvarar för sin zon och ska markera den motståndare som uppträder där. Zonområdet kan variera beroende på motståndarnas positioner. I detta markeringssystem byter försvarsspelarna motståndare om dessa skiftar plats i sidled.
• Press
är när en spelare i det försvarande laget attackerar (pressar) bollhållaren för att förhindra denne att driva eller passa bollen framåt
• Täckning
är när en försvarande spelare väljer att inte markera någon motspelare utan istället bevaka en viss yta av planen. Täckning är vanligare ju längre bort från bollen den försvarande spelaren bifinner sig.
• Understöd
är när en försvarspelare hjälper den medspelare som pressar motståndarnas bollhållare. Om den som pressar blir överspelad ska den som ger understöd direkt kunna ingripa för att erövra bollen.
anfallstermer
• ndra våg
är de spelare som har sina positioner bakom de främre anfallsspelarna och som tar djup vid ett avslutningsförsök, ofta vid inlägg och hörnor
• Avledande löpning/v-löpning
är när en markerad spelare först löper åt ett håll och sedan snabbt ändrar riktning för att bli spelbar
• Avslut
är när ett anfall avslutas med ett målförsök, vanligtvis med skott eller nick
• Crossboll
är en lång passning från den ena kanten av planen till den andra
• Dribbla
är att med bollen under kontroll passera en motspelare
• Driva
boll är att löpa med bollen under kontroll över fri spelyta
• Finta
är att med en kroppsrörelse försöker få motspelaren att tro att denne ska göra en sak men istället gör något annat. Exempel på finter är:
- Balansfint
- Cruyffint
- Hälfint
- Passningsfint
- Skottfint
- Vändningsfint
- Överstegsfint
• Passningsskugga
är området bakom den motspelare som pressar bollhållaren och till vilket bollhållaren inte kan passa
• Skapa yta
är att förflytta sig med eller utan boll för att ge spelutrymme för sig själv eller för sina medspelare • Spelbar
är att placera sig så att bollhållaren får ett passningsalternativ, dvs undvika att hamna i passningsskugga
• Spel på markerad spelare
är när bollhållaren passar till en medspelare trots att denne är markerad av en motspelare
• Understöd i anfallsspel/tillbakaspel
är när en medspelare gör sig spelbar bakom bollhållaren (som är i riktning mot det egna målet) så att bollhållaren kan passa bakåt (jämför speldjup bakåt)
• Uppspel
är att med en eller flera passningar spela bollen inom laget från ett eget försvarsområde till motståndarnas planhalva
• Utmana
är när bollhållaren avsiktligen driver mot (söker upp) en motspelare för att dribbla eller skapa problem för denne
• Väggspel
är när bollhållaren använder en medspelare som vägg för att passera en motspelare
• Vända spelet
är att flytta spelet från en del av planen (ofta ena sidan) med en eller flera passningar för att få bättre spelutrymme på annan del av planen
• Överlappning
är när bollhållaren får hjälp av en medspelare, som från en position bakom bollhållaren löper upp utanför denne som ett passningsalternativ i anfallsriktningen
• Överlämning
är när bollhållaren lämnar över (släpper) bollen till en mötande medspelare för att åstadkomma en för motståndarna överraskande riktningsförändring
9. FOTBOLLSTERMER
