Veckobrev
Så var vi igång med serierna igen och lika så med veckobrevet. Jag ska försöka uppdatera om avslutningen på vårensäsongen inom kort. Läget är dock att Tärnsjö kämpar i första hand om 5:e platsen i sin serie och Våla har fortfarande ledande Rex i sikte även om en serieseger kräver en mycket framgångsrik höstsäsong och lite tur med resultaten i övriga matcher.
Våla tog på söndagkvällen en välförtjänt seger mot Enköping SK med 6-3 men det satt hårt åt. Våla hamnade under tidigt i matchen efter en misslyckad målvaktsutspark. Spelarna visade dock god moral och försökte spela på utan att låta sig nedslås. Och trots att spelet inte riktigt ville komma igång så gav det utdelning. Första målet kom efter en snygg kombination där My Carlsson spelade fram Åsa Wall i ett läge till vänster som hon behärskat utnyttjade. Något senare tog sig Emelie Lindsten runt på högerkanten och slog ett inlägg som turligt smet in direkt vid första stolpen. ESK var dock med hela halvleken och oroade med sina vassa kontringar och mycket riktigt kvitterade de grönklädda också efter att ha stormat fram på högerkanten och slagit ett snyggt inlägg som behärskat styrdes i mål. Trots att halvleken var målmässigt jämn och även spelmässigt jämn kändes det som att Vålatjejerna borde kunna ta ett säkert grepp om matchen -- inte minst eftersom Sara Brandel med stöd främst av Malin Nilsson behärskade mittfältet.
Men så släppte vi i vanlig ordningen ett ganska billigt mål i början av andra halvlek på grund av att flera spelare inte var riktigt på tårna när det gäller. Nu började vi dock skapa flera kvitteringschanser direkt. My slog en retur längs med mållinjen och Åsa föll i straffområdet efter att ha brutit in framför en motståndare men domaren valde att fria. Angelica Gustavsson tog ned ett inlägg mot bortre stolpen på bröstet men lyfte sedan bollen över målet i öppet läge. Det dröjde till 25:e minuten innan Åsa skapade utrymme för skott vars retur Sofie Franzén resolut tryckte in i nätet. Matchen avgjordes sedan inom loppet av två minuter när My först fångade en retur inne i straffområdet och enkelt stötte in bollen i mål och sedan blev frispelad och behärskat rullade in 5-3 målet. ESK hade inte ork att resa sig. Våla kontrollerade matchens sista minuter och lyckades genom Åsa ytterligare öka på ledningen till slutresultatet 6-3.
I andra halvlek spelade vi en mycket bättre fotboll med stor rörlighet och flera platsbyten som både öppnade upp för kvalificerade avslut och tröttade ut motståndarna. My hade en stor del i denna seger både genom att bidra till denna rörlighet med egna löpningar och bra passningar och genom sina två mål när matchen fortfarande stod och vägde. Kan vi bara höja tempot ytterligare i passningspelet och förbättra spelet utan boll ett eller ett par snäpp så ser det bra ut inför nästa match borta mot Alunda.
Tärnsjö åkte på fredagkvällen till Karlholm. På grund av skador och semestertider så var det ett en lite ovanlig sammansättning på laget. Vi hade både spelare som normalt spelar med Våla men som missade senaste matchen (strax efter midsommar) och därför var spelberättigade och två spelar från Tärnsjös framgångsrika 95-lag. Efter en tidig skada på en nyckelspelare så visade det sig att vår trupp var i tunnaste laget. Så trots mål av Linn Nordin (frispark från 40 meter) och Jenny Hedberg (skott från 15 meter) och några missade lägen så vann Karlholm rättvist med 3-2. Nämnas kan att Angelica Gustavsson hoppade in mellan stolparna när ingen av våra ordinarie målvakter kunde delta och hon gjorde det med bravur. Hon var helt chanslös på målen var av två var riktigta projektiler av typen drömträff. Angelica Nordin och Emelie Sundin (båda från 95-laget) gjorde sina första seniormatcher och får båda beröm för sin inställning. Jag skulle inte bli överraskade om vi får se mer av dessa framöver.
Tankarna på en mittenplacering är väl inte helt borta ännu trots förlusten men vi måste i första hand se till att hålla Film och Månkarbo bakom oss i tabellen. Härnäst åker Tärnsjö till Film för att säkra 6:e platsen i serien.
Inför seriestarten har vi hunnit träna tre veckor vilket är bra. Vi spelade även en träningsmatch, mot Sala, vilket var en liten besvikelse då vi hoppats att i Tärnsjös färger fått spela en triangel som även innefattade Heby. På grund av lite administrativt strul och att Heby trots försök att på kort varsel få ihop sin trupp misslyckats att få fullt lag så blev det alltså match mot Sala. Vi kom till spel med både med spelare som oftast spelar för Våla och spelare som företrädesvis spelar i Tärnsjö. Vi började matchen lite svagt, uppenbarligen ovana vid matchtempot, och släppte tidigt in ett mål. Efter en kvart så började vi komma igång och under en tjugominutersperiod rullade vi boll riktigt bra och skapade chanser och tre mål efter fina kombinationer och bra löpningar. Målen gjordes av Malin Nilsson och Sofie Franzén (2 st). Kort före halvtidsvila reducerar Sala. Andra halvlek håller lägre klass än första då båda lagen luftar flera spelare, värmen gör sig påmind samt ovanan vid matchtempot tar ut sin rätt. Nathalie Hellsing gör dock en vackert 4-2 mål i början av andra halvlek efter förarbete av Åsa Wall och Ida Segelsbo. Sala reducerar sedan på nytt innan vi under matchens sista femton minuter gör ytterligare fyra mål mot ett tröttkört och uppgivet motstånd. Målen gjordes av Malin Nilsson (hennes andra), Åsa Norén och Åsa Wall (2 st).
Veckobrev 21/09
Efter en intensiv vecka så har denna varit lungare vecka med bara en match. Medan Tärnsjö har haft spelledigt så åkte Våla till Skuttunge och tog tre helt nödvändiga poäng.
Fredagseftermiddagen bjöd på mycket regn så Movallen var hal och svårspelad. Trots det tog det inte många minuter innan Våla skapade sin första farlighet och kort därefter kom också ett befriande mål av Malin E. Vi spelade därefter stabilt utan att briljera samtidigt som hemmalaget försvarade sig med mycket folk så det fanns inte så stora ytor att spela på. Det viktiga var att vi höll koncentrationen hela tiden, skapade chanser och att vi inte bjöd på några onödiga öppningar för Skuttunge de få gånger de gulklädda kontrade. I halvtid peppade vi extra för att säkra att vi inte skulle släppa till något i början av andra halvlek och det fick mer än önskat resultat. Sofie tog en öppnade löpning på vänsterkanten och spelade sedan snett inåt där Åsa W. kom släpande. Åsa placerade lugnt bollen i bortre gaveln och Våla hade en tvåmålsledning blott en minut in i andra halvlek. Därefter prioriterade vi ett lite försiktigare spel utan allt för mycket risktagande. Vi samlade mer folk bakom bollen, spelade lite rakare och chansade på att definitivt stänga matchen på kontring. Tyvärr touchade en vålaspelare en av hemmalagets utsparkar med huvudet och en friställd skuttungeforward kunde reducera. Nu lyfte sig hemmalaget lite och skapade några halvchanser samtidigt som vi hade två bollar i ribbans underkant utan att öka på ledningen. Skuttunges mycket duktiga målvakt spelade också långt ute och bröt flera av våra kontringsförsök. Ju närmare slutsignalen vi kom ju mer nervöst blev det (åtminstone från sidan). Därför kändes det oerhört skönt när Angelica i slutminuten fångade upp en boll halvvägs in på motståndarnas planhalva och lyfte bollen kontrollerat över målvakten.
Segern och ett lite tätare försvarsspel ger oss lite stärkt självförtroende och arbetsro inför fortsättningen. Vi har en mycket viktig hemmamatch på måndag i nästa vecka (1/6) mot Ullfors som ligger på samma poäng som oss efter fem omgångar. Då hoppas vi på fint väder och på rejält publikstöd. Dessförinnan ska Tärnsjö ta emot Tierp vilket troligtvis blir en tuff match men om vi kan upprepa insatsen mot Gimo förra veckan så ska vi kunna ställa till med en överraskning.
I veckan hann vi förutom träningarna också träffas lite extra och grilla vilket kändes som ett välkommet avbrott i fokuseringen på fotboll och resultat. Dessutom kom två spelare, en från Tärnsjö och en från Våla, som hållit upp en tid ned och tränade för första gången denna säsong. Det kändes också positivt. Truppen behöver breddas med ytterligare några spelare och rutin är aldrig fel.
Veckobrev 20/09
Förra veckan blev resultatmässigt tung. Östervåla åkte först ur Upplandscupen och sedan förlorade både Våla och Tärnsjö sina seriematcher mot respektive serieledare. Nu får vi slicka såren och ta nya tag.
Våla tog emot serieledande Rex på fredagkvällen utan ett par, tre spelare ur vår ordinare startelva. Efter en lite trevande inledning så tog Rex ledningen på en i flera avseenden onödig hörna. Vi kvitterade dock kort där efter när Rex bjöd igen och gjorde självmål på Mys vänsterhörna. Sedan bjöd halvleken på bra spel med två lag som verkligen försökte hålla bollen inom laget och efter backen. Det var därför extra glädjande att vi kunde ta ledningen efter ett mycket snyggt anfall med flera öppnande passningar som avslutades med att Åsa nickade in ett inlägg från höger. I halvtid kändes det bra. Vi hade spelat varierat och bra utan att ge bort för många lägen till motståndarna. Tråkigt nog tycks vi ha suttit kvar i omklädningsrummet när andra halvlek började och släppte till kvitteringen efter blott 30 sekunder. Sedan förorsakades en onödig straff som resulterade i ytterligare ett baklänges mål. Och när sedan ett skott utifrån gick in i bortre gaveln i 10:e minuten så hade vi helt tappat matchen. Vi orkade inte mentalt att komma tillbaks i matchen samtidigt som Rex ställde om och spelade smart vilket resulterade i ytterligare två mål efter snabba anfall mot ett tröttkört vålalag. Vi ska dock komma ihåg att vi gjorde en helt okey första halvlek och bara en riktigt dålig halvlek.
Tärnsjö mötte likaleds serieledarna -- Gimos u-lag. Vi ställde upp med i stort sett bara spelare födda 1993 och 1994 och i längden orkade vi inte hålla emot trots ett tappart försvarsspel de första 60 minuterna. Gimo tog visserligen ledningen i första halvlek när vi kort efter ett byte inte riktigt fått ordning på positionerna i försvaret men vi kvitterade ca 10 minuter in i andra halvlek när vi kom i ett av ganska få samlade anfall. Det var ett inlägg från höger som så småningom hamnade hos Ida S en bit utanför straffområdet och hon lossade sin allt vassare kanon och gjorde därmed sitt tredje mål för säsongen. När det sedan var en halvtimme kvar kom dock några enskilda misstag som vi inte har råd med mot ett så bra lag som Gimo och plötsligt stod det 1-3 vilket sedan blev till 1-4 innan matchen var slut. Det visade sig som väntat vara klasskillnad mellan lagen och resultatet var rättvist men tärnsjötjejerna gjorde en riktig kämpainsats och ska trots förlusten inte vara alltför besvikna.
Dessförinnan hade de spelare som har sin licens i Östervåla åkt till Vattholma för att spela cupmatch. Vi spelade bra en kvart i första halvlek och det räckte för att ta ledningen med 2-0 efter mål av Sofie och My. I början av andra halvlek släppte vi dock direkt in en reducering efter misstag i försvaret och när Vattholma sedan efter ca 25 minuter tog sin straff så var det utjämnat. Vi hade dittills inte spelat speciellt bra och blev allt mer stressade av både resultatet och av Vattholmaspelarna som jagade ivrigt. Under ordinariet matchtids sista 20 minuter gjorde både Vattholma och vi ytterligare två mål -- det sista i allra sista minuten av matchen. I den följande förlängningen så släppte vi igen ett baklängesmål i första spelminuten och sedan drog vi på oss en straff som resulterade i 6-4 till hemmalaget. När vi sedan flyttade upp blev det lägen för kontring och innan vi lyckades reducera så ökade hemmalaget ledningen först till 7-4 och sedan till 8-5 innan Angelica avslutade målskyttet i denna målrika match. Den enda som riktigt orkade kämpa hela matchen var Åsa W. som också var den som gjorde vårt tredje, fjärde och femte mål. Förutom en kvart i första halvlek spelade vi verkligen långt under vår förmåga i denna match och jag tycker vi försöker glömma den så fort som möjligt. Tråkigt bara att inte få mäta krafterna mot ett lag från högre serie.
Veckobrev 19/09
Stort spelövertag under svåra yttre omständigheter var det som gällde gångna helg. Tärnsjö åkte till Månkarbo på lördagen och bärgade säsongens andra trepoängare på en blåsig Tallparken medan Våla åkte till en likaledes blåsig Tegelvallen och fick oavgjort. Se utförligare matchreferat nedan.
I kommande vecka har vi tre viktiga matcher. Östervåla spelar först borta i Upplandscupen mot Vattholma som till vardags spelar i Tärnsjös serie. En seger där och vi kan i höst få mäta våra krafter med lag från högre serier vilket låter verkligt intressant. Sedan tar Våla emot Rex på fredagkvällen. Rex leder just nu den rekordjämna division 4 västra och resultaten på fredag kommer att ge viss vägledning om vilka lag som kommer att hänga på i toppen. Tärnsjö tar emot Gimo U som också har sex poäng men som troligtvis mött bättre motståndare och som är utan poängförlust. Det blir en också en viktig värdemätare inför den fortsatta säsongen. Förhoppningsvis kommer det mycket folk till dessa två hemma matcher.
Med vinden i ryggen dominerade Tärnsjö stort i första halvlek mot Månkarbo utan att riktigt kunna skapa så många vassa chanser. Det var bara när Jeanette bröt in från sin vänsterbacksplats i 16:e minuten som de många rödklädda försvararna inte räckte till. Jeanetts avslut var väl inte den bästa träffen i karriären men fullt tillräckligt för att gå in i bortre burgaveln utom räckhåll för motståndarmålvakten. Månkarbo var sedan mycket nära att kvittera efter att vi missat ett uppspel på högerkanten. Den ensamt framstormande hemmaspelaren sköt dock bollen i stolpen. I andra halvlek var vinden vår värsta motståndare och vi hamnade ofta långt ned och i en sådan situation kvitterade också Månkarbo. Det positiva var dock att Tärnsjöspelarna reste sig och tog tag i spelet efter kvitteringen. Vi skapade allt fler lägen trots motvinden. När sedan vi fick en frispark strax utanför straffområdet något ute till vänster stegade Linda fram och lyfte bollen resolut över muren och strax under ribban -- ett klassmål! Den avslutande kvarten bjöd på mycket bollinnehav för hemmalaget och flera kontringslägen för oss. Trots vassa chanser åt båda håll så stod sig 2-1 till oss tiden ut. Glädjande var både ett bättre passningsspel än tidigare, större självförtroende i bollbehandlingen och framför allt att vi lyckades hålla fokus och humöret uppe trots motståndarnas kvittering.
Vålas bortamatch mot Heby liknade inledningsvis Tärnsjös match så tillvida att vi dominerade stort i medvinden. Av och till fungerade passningsspelet riktigt bra men vi skapade inte de absolut vassaste chanserna. Åsa nickade visserligen upprepat i bra lägen men fick tyvärr inte bollen på mål. Sofie framtvingade bryska metoder från hemmalagets försvarare genom sin snabbhet men fick bara domaren med sig i ett av åtminstone två lägen. Malin fångade upp returen från den frispark Sofie ordnat men bollen gick i stolpen. Heby, å sin sida, kontrade i första halvlek med många spelare när de kom åt. I ett sådant läge gav vi lite lättvindigt bort en hörna efter att egentligen redan rett ut situationen. På hörnan hamnade bollen mitt inne framför mål efter en snedträff från en Vålaspelare; och efter en ribbträff och två räddningar på mållinjen lyckades hemmaspelaren få in bollen på fjärde försöket. Förutom att vi varken visade tillräcklig kyla eller rätta aggressiviteten i situationen så kändes detta baklängesmål oerhört orättvist. I halvtid försökte vi peppa oss att fortsätta vårt konstruktiva passningsspel trots motvinden. När väl halvleken kom igång efter en lång paus hade vi dock tappat det mesta. Under de första kvarten av andra halvlek var vi riktigt illa ute ett flertal gånger innan vi fick ordning på vårt spel igen. Och hur vi sedan kom att spela! Med bra bredd och djup och med ordentliga spelavstånd kom vi att rulla upp Heby gång på gång. I några av anfallen som började nere på egen planhalva hade vi fem, sex säkra men vägvinnande passningar innan vi kom till avslut. I detta av dessa anfall hamnade bollen till slut framför fötterna på Angelica som med vanlig aggressivitet tryckte in kvitteringen från nära håll. Trots ett flertal riktigt vassa chanser lyckades vi dock inte få in segerbollen utan fick nöja oss med en poäng i denna bortamatch. Visst kan man gräma sig över missade chanser men jag kände en sådan tillfredsställelse med spelet vi visade upp sista 25 att jag inte kunde känna mig alltför besviken på resultatet -- hur orättvist det än var.
Veckobrev 18/09
3-2 var ett gångbart resultat andra seriehelgen. Både Våla och Tärnsjö kunde vinna sina hemmamatcher knappt men säkert. Spelet var klart bättre än i premiären för båda lagen men vi har fortfarande en bit kvar till toppformen.
Våla tog tidigt ledningen mot Alunda när Åsa W tog vara på en boll i djupled. Repliken lät dock inte vänta på sig. Alunda tog vara på en frispark från höger som stöttes i mål i ett lite passivt försvar. Alunda fick vind i seglen och skapade sedan flera vassa lägen men Lovisa kom ut bra och avstyrde antingen genom att ta bollen eller tvinga fram misstag hos motståndarna. Däremellan etablerade Våla ett visst tryck och när Åsa än en gång gick på genombrott fälldes hon vilket resulterade i säsongens andra straff. Sara B. la in denna lika säkert som den förra. I andra halvlek förlades det mesta spelet på mitten av plan och Vålaspelarna fick matchen dit vi ville. Emellertid skapade Alunda några farligheter vid fasta situationer. Och kvitteringen kom på straff efter en hörna som oturligt träffade Angelicas arm. Nu var det dock Vålas tur att snabbt replikera och det var också Angelica som efter fint förarbete av Malin E. och Sara kunde vinna en närkamp framför Alundas mål och slå in segermålet. Trots ytterligare några farliga fasta situtationer så höll Våla undan ganska lätt. Seriens första seger var därmed bärgad. Lovisa fick priset som bästa Vålaspelare från Stenborgs blommor för sina avgörande ingripanden i mitten av första halvlek och ett i övrigt stabilt spel.
Tärnsjö tog tidigt kommandot i matchen mot Film/D-Ö utan att skapa de riktiga farligheterna. Anfallen blev allt som oftast för korta och för raka och vi sprang gång på gång i bortalagets offsidefällor. Tillslut skapades dock ett läge för Ida S. efter en hörna. Från nästan 20 meter drog hon till med ett närmast otagbart direktskott. Känslan i halvtid var att om vi bara lugnade ner oss lite och höll i bollen bättre så skulle vi ganska enkelt kunna ta hem denna match. När väl halvleken var vi fortsatt bättre på varje plats på plan utan att riktigt kunna ta över och dominera spelet. Utdelningen kom dock när Sanne stal bollen högt upp i plan och gick för avslut vilket fick till följd att hon blev nedriven i straffområdet. Ida fick förtroendet och förvaltade uppdraget på bästa sätt. När sedan vi fick till ett riktigt bra anfall i med drygt 5 minuter kvar -- Nathalie spelade i sidled på mittfältet till Jenny som i sin tur la bollen snett ut mot Emelie E som löpt runt på högerkanten och slog ett inlägg som Nattha nickade i mål -- så kändes segern klar och siffrorna avspeglade matchen. Tyvärr tappade vi dock in koncentration samtidigt som vi blev överraskade av Film/D-Ö:s tappra försök att flytta fram och göra några snabba mål i slutminutrarna. Som tur var hann de bara göra två mål innan domarna blåste av efter 90 minuter. Därmed hade Tärnsjö med sitt unga lag vunnit sin första seger i serien och det mycket rättvist.
Veckobrev 17/09
Premiärerna blev inte riktigt vad vi hoppats på. Våla lyckades visserligen kvittera mot ESK på stopptid och vann därmed en poäng. Tärnsjö började lysande mot Karlholm och dominerade de första 20 minuterna men tappade därefter spelet och förlorade till slut med 5-1.
Uppenbarligen tagna av stundens allvar så spelade Våla passivt och stillastående i en första halvlek som var relativt chansfattig. ESK tog dock vara på ett misstag i vårt försvar så de gick till vila med 1-0 i bagaget. Tidigt i andra halvlek utökade Enköping ledningen till 2-0 vilket faktiskt fick oss att börja slappna av och spela ut. I och med att allt mer av spelet förlades på ESK:s planhalva kunde vi få en ganska billig straff som Sara Brandel förvaltade väl. Något senare kvitterade Angelika efter att bollen spelats in från höger. I det läget kändes det som vi tagit över och gick mot segern. Då tappade vi koncentrationen vid en offsidefrispark och åkte på en kontring som resulterade i nytt underläge. Sedan öste vi på med allt vi hade. Som tur är hade vi det lilla flyt som krävs för att en sådan forcering ska ge resultat. Angelika fick bollen efter ett halvt misslyckat målvaktsingripande och kunde lyfta in bollen i bortre delen av målet. Otroligt skönt med poäng och en positiv känsla inför matchen mot Alunda nu till helgen.
Tärnsjö kom att spela på Skogsvallen i Våla eftersom vi inte fick spela på gräs i Tärnsjö. Trots det var det gott om publik som inledningsvis fick se ett piggt spelande Tärnsjö. Spelet förlades på Karlholms planhalva och Sofie gjorde helt logiskt 1-0 efter 9 minuter. Därefter var det bud på fler Tärnsjömål. Därför kändes kvitteringen i den 19:e minute som orättvis och onödig. Sporrade av målet kom dock Karlholm in i matchen. Vi sattes under hård press och började slå bort bollarna istället för att hålla den inom laget. Fram mot slutet av halvleken släppte vi in ytterligare två mål. I halvlek kändes det ändå som att om vi hittade tillbaks till vårt inledande spel så skulle vi kunna reda upp situationen precis som Våla gjort dagen innan. Tråkigt nog lyckades vi aldrig få tag i bollen och få ordning på positionerna. Karlholm gjorde ytterligare två mål i en halvlek som de dominerade stort. Vi får ta nya tag inför matchen mot Film/D-Ö.
Veckobrev 16/09
Så tog försäsongen 2009 slut i och med att Östervålas damlag idag spelade mot Karlholm i Upplandscupen. Det har gått så fort och varit så intensivt att jag inte hunnit med att hålla denna sida uppdaterad. Jag hoppas det blir bättre framöver.
Idag vann Våla med 6-1 i bortamatchen mot Karlholm. Det som tillslut blev en ganska behaglig resa började lite skakigt när hemmalaget överraskade med ett aggressivt och konstruktivt spel. Det var inte förrän vi fick en vänsterhörna i 8:e minuten som vi skapade vår första målchans som också resulterade när Sara B. mötte Mys hörna med pannan. Karlholm tog kort därefter sin bonusstraff för att komma ikapp men Lovisa väntade ut skytten och hann ned till höger och täckte efter marken. Successivt tog vi sedan över spelet och i halvtid var ställningen 4-0. I andra halvlek fullföljde vi matchen på ett bra sätt. De sex målen gjordes av Åsa W. (3), Sara B. (2) och Angelika.
Igår lördag spelade både Östervåla och Tärnsjö träningsmatcher mot Norrby. Med 26 spelare åkte vi till Varmsätra för att få avsluta träningsmatchandet på gräs. Tärnsjö hamnade under i sin match mot Norrby B efter tre tidiga mål. Vi fick dock ordning på organisationen av laget i andra halvlek och Sofie gjorde två mål i jakten på en kvittering. Tyvärr blev det förlust med 3-2 och därmed bröts den fina sviten av segrar i träningsmatcherna. Våla tog sedan revanch i sin match mot Norrby A. Vi inledde starkt med ett rörligt och snabbt spel utan att få utdelning. Sedan blev det allt trängre på mittfältet och spelkvaliteten sjönk. Det skapades chanser i båda riktningarna och det blev till slut 4-3 till Våla efter mål av Åsa W. (2), Angelika och My.
Tidigare under träningsmatcher:
Fanna U-Östervåla
Hagby-Tärnsjö 1-4 (målgörare: Sofie (3) och Emelie Ls)
Sala-Östervåla 2-3 (målgörare: Angelika, Sofie och Åsa W.)
Östervåla-Heby 4-3 (målgörare: Nathalie, Sofie, Angelika och Åsa W.)
Tärnsjö-Söderfors 2-1 (målgörare: Linnea och Linn)
Veckobrev 4/09
Så tog inomhussäsongen för Tärnsjö F93 slut i söndags med finalen mot Håbo i Futsal-DM. Finalen hade vi siktat på ända sedan vi började träna inomhus för ett par tre månader sedan. Och det var nästintill en bragd att ta sig till finalen eftersom vi började kvalificeringsserien lite ojämnt. Mot slutet av serien fick vi till ett tätt försvarsspel och ett utmärkt målvaktsspel som gav utrymme för snabba omställ och konstruktiva anfall. Vi vann måstematchen borta mot dittills obesegrade Håbo och vände sedan ett hotande nederlag mot Väddö med stort stöd av hemmapubliken. Trots att vi sedan i ett bra genrep slog GUSK F92 var Håbo favoriter i finalen. Den förväntade matchbilden var att Håbo skulle äga mycket boll men tjejerna som var laddade till tusen började matchen mycket starkt. Successivt ökade vi pressen på Håbo utan att skapa några riktigt farliga chanser. Tvärtemot det förväntade scenariot så var det vi som förde matchen de första åtta minuterna. Av övermod tappade vi dock i det defensiva placeringsspelet och lät Håbo kontra in 1-0 på deras första avslut. Besvikelsen över baklängesmålet gjorde oss passiva de följande minuterarna vilket Håbo utnyttjade genom att göra ytterligare ett kontringsmål. Tjejerna tog dock sig samman rejält och försökte ta tillbaks initiativet i matchen. Målet var att ytterligare höja tempot och stressa Håbo till misstag högt upp i banan vilket sånär lyckades. I början av andra halvlek skapade vi en mycket vass dubbelchans att reducera och få Håbo ur balans. Tyvärr hade vi inte marginalerna på vår sida denna sena söndagseftermiddag. Håbo hade fått matchen dit de önskade men var ändå satta under press. I mitten av andra halvlek kände håboledningen sig tvungna att ta timeout för att få mer stabilitet i sitt spel. I efterhand känns detta som det matchavgörande momentet. Samtidigt som vi allt mer försökte flytta fram laget så hittade Håbo tryggheten i sitt spel och deras självförtroende bara ökade. Så småningom hittade också Håbo luckor i vår press som gav dem möjlighet att göra både ett tredje och ett fjärde mål. Först därefter gav vårt aggressiva spel utdelning när vi forcerade in ett reduceringsmål. Även om tjejerna sedan gjorde allt för att komma närmare så resulterade det bara i ytterligare ett baklängesmål. När slutsignalen gick stod det klart att vi visserligen nått finalen men att vi inte räckt ända fram. Vi fick åka hem med en silvermedalj och erfarenheten av att spela en viktig och tuff match. Förhoppningsvis kan vi dra nytta av finalförlusten nästa år då vi siktar på att kvalificera oss till Futsal-SM. Vi måste bland annat lära oss hantera besvikelser under pågående match. Dessförinnan ligger dock en lång utomhussäsong som vi nu börjar förbereda oss för i vår gemensamma träningstrupp för Östervåla och Tärnsjö damlag. Nu gäller det att ställa om siktet.
Torbjörn
