DECIMERAT MIK FÖLL I PREMIÄREN

Äntligen seriepremiär! Efter månader av hård träning i bistra förhållanden var det så dags att se om våra förberedelser varit goda nog. Vi begav oss till Sörbyvallen för att ta oss an en av favoriterna till seriesegern, Sturehov. En väldigt tuff uppgift under vilka omständigheter som helst, och med några skador och en influensaepedemi som härjar i laget skulle det inte bli lättare. Vi lyckades få ihop 14 spelare och så var det bara att ta tjuren vid hornen och börja jobba, och som vi jobbade. Sturehov tar över komandot från början med ett ganska stort övertag i bollinnehav men utan att skapa några riktigt farliga chanser. Försvarsspelet som vi varit så nöjda med under försäsongen satt som det skulle. Vi är kompakta och svårforcerade och tvinga ofta Sturehov att backa och börja om från egen backlinje. När vi vinner boll ställer vi om med högsta fart och går till motattack. I den 18:e matchminuten vinner vi en hörna efter en sådan omställning och det var dags för stora stygga Torsten att presentera sig. Theo slår en fin hörna som Torsten, relativt omarkerad, kan nicka i mål. Halvleken forsätter ungefär på samma vis, Sturehov har bollen och vi kontrar. Det känns som vi har ganska bra koll men i matchminut 38 är det Sturehovs tur att få en hörna, och ungefär lika lätt som vi kunde knoppa in vår hörna så knoppar Sturehov in sin. Kvitterat 1-1 och det skulle stå sig halvleken ut. Den andra halvleken inleder vi rejält svajigt och Sturehov har flera skapliga chanser att ta ledningen men en storspelande Hugo i kassen, och vid något tillfälle stolpen, hindrar Sturehov från att ta ledningen. Våra killar jobbar på hårt och håller bolluslingen hela tiden på fel sida våra målstolpar men till sist skulle våra värdar ändå få utdelning. En missriktad och oturlig hemmåtpassning skulle bli det som fällde avgörandet. I matchminut 63 grinar sig oturen olustigt i våra ansikten när en felriktad hemåtpassning retfullt rullar förbi Hugo och in i vårt eget mål. Sista tio minutrarna lyfter vi upp fler spelare offensivt och lyckas skapa några halvbra lägen att kvittera, men vi når inte ända fram den här gången och Sturehov tar med sig alla tre poäng i premiären till vårt stora förtret. Vi visar ändå en stark moral matchen igenom och alla gör sitt bästa. Torskar man ändå så får man väl bara lyfta på hatten och gratulera Sturehov till en smakstart på säsongen. Vi är, trots förlusten, inte allt för bekymrade då jag tycker att vår prestation är klart godkänd och vi visar att vår breda trupp också håller en god kvalité. Vi saknar nästan ett halvt lag men kan ändå gå ut och ge storfavoriten Sturehov en tuff fight. Sedan är det naturligtvis smärtsamt att förlora på ett självmål men sånt har hänt i långt mycket större sammanhang än division fyra Örebro, så jag är inte särskilt bekymrad över det heller om jag ska vara ärlig. Vi studsar tillbaka och siktar på att ge Bosna en riktig omgång nästa fredag istället, värre är det inte. Vi var naturligtvis inte ensamma om att ha premiär idag, detsamma gällde för vår anonyma, men ytterst kunniga, hästjury. Jag vet inte om det var premiärnerver eller vad det kan ha varit men en mer splittrad hästjury var det länge sedan jag såg, Deras hästar landade på inte mindre än sex olika spelare, men som ni vet... bara tre kan vinna. 3 hästar till Theo som ständigt hotade i vansinningt snabba och kontrollerade kontringar. Slog även en fin hörna som Torsten nickade in. 2 hästar till Torsten. Planens äldsta spelare visade att just gammal är äldst när han rutinerat, krafftfullt och oerhört vackert nickade in vårt ledningsmål. 1 häst till Hugo för en rad fina räddningar. Frilägesräddningen i slutet av matchen kommer att sitta kvar på näthinnan länge. Utöver dessa herrar landade juryröster även på Sammi, Mackan och Oliver, men inte tillräckligt många för att nå en pallplats. På bilden: Theo plågar sin motståndare med en av många lyckade finter och vändningar under matchen. Nu ska vi träna bra under kommande vecka, bli friska och skadefria, och ge järnet mot Bosna på fredag. En, på grund av resultatet lite deppad, men tack vare prestationen hoppfull och relativt tillfreds, Coach Andersson A/B-lag Herrar 0kommentarer

DELAD POTT I SÖDERDERBYT

På fredagskvällen var det dags för vår andra och sista kvalmatch till Svenska cupen för den här gången. Vi begav oss till Lugnets IP för att ta oss an vår kära granne Adolfsbergs IK i ett glödhett söderderby. Vi kom till matchen med gott självförtroende och hög svansföring efter att ha plågat Örebro Syrianska ordentligt i förra omgången. Vi har haft en lång period av mycket bra och intensiva träningar, och fler deltagare än på länge på fyscoach Davids elaka konditions och styrkepass, men det är ändå svårt att veta var man står i jämförelse med andra lag. Efter matchen mot Syrianska fick vi bekräftat att vårt försvarsspel och fysiska styrka håller en mycket hög nivå, och nu hoppades vi att vi skulle få lite mer tillfällen att få igång vårt anfallsspel. Trots att vi inte mötts så ofta så har vi ganska bra koll på hur Adolfsberg vill spela, extremt hög press och ett snabbt passningsspel för att luckra upp motståndarnas försvar. Det påminner ganska mycket om det sätt Syrianska försökte spela på mot oss utan större framgång. De fick förlita sig på fasta situationer för att få hål på vårat kompakta försvar och vi visste att vi skulle kunna göra det mycket svårt för ett i jämförelse med Syrianska lite svagare Adolfsberg. Matchen inleder Adolfsberg precis som förväntat, mycket energi både på plan och från Coach Pelgander men några större bekymmer att freda oss har vi egentligen inte. De har betydligt mer bollinnehav än oss men vi får, som vi hoppades på, betydligt mer tid att själva få igång vårt anfallsspel då vi ofta lyckas spela oss ur deras press under kontrollerade former. I den 25:e minuten går vi till anfall och Adolfsberg tvingas ta till ojusta medel för att stoppa oss, och vi tilldöms en frispark i ett högintressant läge en bit utanför straffområdet. När alla förväntar sig ett inlägg av Robin spelar han istället en sidledspassning till Theo som får bollen i sitt favoritläge. Han kan avancera in från höger längs straffområdeslinjen och piskar på sitt typiska sätt in bollen vid målvaktens vänstra stolprot med sin glödheta vänsterdojja. Vackert som tusan faktiskt och 0-1 på Lugnets resultattavla var lika vackert det. Adolfsberg fortsätter mala på men vi reder ut det mesta de kastar mot oss tack vare ett väldigt disciplinerat försvarsspel där samtliga bidrar med att jobba hårt och ligga rätt i sina positioner. Adolfsberg letar allt mer desperat efter sätt att bryta igenom och börjar lyfta lite längre bollar in bakom vår backlinje mot sin vindsnabba ytter vilket skapar en del problem för oss periodvis. En minut in på tilläggstiden av första halvlek tappar vi boll på offensiv planhalva och Adolfsberg kan kontra när vi är som mest sårbara. Flera av våra spelare är ur position och Adolfsberg får helt plötsligt de ytor de har letat efter i 46 minuter och då går det fort. Några desperata försök att bryta anfallet misslyckas och efter lite trassel lyckas de få in bollen bakom Hugo och vi har så att säga fallit på eget grepp. Varför i hela friden går vi till anfall med nästan hela laget i den 46:e minuten och utsätter oss för såna risker? Vi måste helt enkelt lära oss att bli lite mer cyniska när det är läge för det under matcherna. Men trots det snöpliga slutet av halvleken var vi ändå nöjda med insatsen och såg fram emot den andra halvleken med tillförsikt. Adolfsberg gasar på än mer i början av den andra halvleken men vi fortsätter att hålla ihop laget och göra det besvärligt för våra alltmer frustrerade motståndare. De kommer runt på kanterna några gånger men deras inspel i vårt straffområde kan vi rensa undan och kommer de till skott var det alltid en blå-vit kämpe där och blockerade. Några halvtama avslut från distans får de igenom och inget som ställde till några större bekymmer för Hugo i kassen. Vi skapar inte heller några jättelägen inledningsvis och matchen står och väger när Adolfsberg får till ett bra anfall som avslutas med ett rungande skott i Hugos högra stolpe. Närmare än så kommer inte Adolfsberg och deras anfall och presspel blir spretigare ju längre halvleken går och plötsligt hittar vi enorma ytor mellan deras mittfält och backlinje vilket vi kan utnyttja för några riktigt fina lägen till omställningar. Vi lyckas tyvärr inte förvalta lägena som vi skaffar oss, men det ger oss i alla fall två hörnor i rad med bara minuter kvar att spela som blev ganska farliga, men resultatlösa. Matchen slutar 1-1 och skulle sedan avgöras på straffar, eller typ avgöras men ändå inte, eller något åt det hållet. Om vi och Adolfsberg slutar på samma poäng och målskillnad efter deras möte med Syrianska nästa vecka så ska straffsparksläggningen avgöra vem som blir tvåa respektive trea i gruppen. Nu spelar det ju ingen större roll eftersom endast vinnaren av gruppen går vidare så det blev en märkligt avslagen straffsparksläggning. Vi sätter i alla fall alla våra straffar och Hugo nyper en av deras så vi vann matchen, typ. Jag nöjer mig med att konstatera att matchen slutar 1-1 och med det måste vi såklart vara nöjda. Vi spelar trots allt mot ett topplag i division tre som för bara några månader sedan kvalspelade för uppflyttning till division 2. Det har varit en riktigt rolig kvalserie för oss och vi har onekligen växt både som lag och individer av att få mäta oss mot riktigt kvalificerat motstånd, och gjort det med framgång. Vi känner oss starka och trygga i det vi gör och jag hoppas och tror att årets säsong kommer att bli riktigt, riktigt kul. Nu vet vi vad vi kan och vi vet att vi jobbar helt rätt på träningarna vilket jag tror kommer att visa sig i serien i år. Hästjuryn var på plats som vanligt och deras tindrande ögon fastnade lite extra på följande gossar, men med tillägget att hela laget förtjänar beröm och drivor av hästar för en mycket bra insats. 3 hästar till Theo. Tog ett stort ansvar både offensivt och defensivt. Virvelvind på motståndarnas planhalva och belönades med ett snyggt mål efter en superb frisparksvariant. 2 hästar till Edvin "Eddie the eagle". Backgeneral med många tuffa och viktiga brytningar. Stod alltid rätt i defensiven. 1 häst till Joel. Bra passningsspel och alltid spelbar, väldigt bra och säker med bollen. En mycket bra insats. På bilden: Virvelvinden, målskytten och kämpen Theo Shaverdian i en av många offensiva räder. Avslutningsvis kan jag bara konstatera att jag redan älskar säsongen 2024 och jag hoppas känslorna skall bestå ända fram till hösten. Det är bara en dryg månad kvar tills seriespelet drar igång och jag längtar verkligen dit. En, likt en lillebrorsa som precis jäklats med sin storebror, retfullt leende och nöjd, Coach Andersson A/B-lag Herrar 0kommentarer

MIK FÖLL EFTER HEROISK INSATS

På onsdagskvällen var det äntligen dags att inleda 2024 års tävlingssäsong. För motståndet stod, som vanligt kan man säga när det gäller kval till Svenska Cupen, Örebro Syrianska. Med bara en träningsmatch i benen och det mot ett betydligt svagare motstånd skulle vi nu ta oss an division ett laget Syrianska, snacka om kontraster. Vi visste såklart att kvällen skulle bli jobbig för våra grabbar men med en näst intill intakt spelartrupp från förra året och inga större skadebekymmer kände vi oss ändå trygga i att våra tuffa träningar i vinter, toppade med fystränare Davids elaka löpträningar, har gett oss de bästa förutsättningar vi kan få för att plåga även ett lag som Syrianska. Matchen inleder Syrianska i ett rasande tempo och med en extremt hög och aggressiv press. Vi hade det scenariot på känn då ett på segrar törstande Syrianska sannolikt ville döda matchen så snabbt som möjligt. Inför matchen pratade vi om att visst är det ett bra lag men med vårt sätt att sätta igång spelet och positionera oss så finns det ytor även mot kvalificerat motstånd, de är ju fortfarande bara 11 spelare, precis som vi. Den stora skillnaden är såklart att de där ytorna som visar sig stängs väldigt mycket snabbare än vi är vana vid. Vi sa till varandra att vi ändå måste våga spela vårt spel så långt det var möjligt. Men, det är en sak att flytta magneter på en taktiktavla och en helt annan att verkställa det ute på plan. Vi fick helt enkelt inte den tid vi behövde för att hitta ytorna och inledningen av matchen var tuff. Men som alla vet så är vi defensivt skickliga och vi satte försvarsspelet näst intill perfekt, visst skapade de lägen men de flesta lägena blev det aldrig några avslut av. Ett smått frustrerat Syrianska fick istället förlita sig på fasta situationer. Deras hörnor blev alltid farliga och det var också på en hörna de spräckte vår målnolla, men de fick vänta till matchminut 25 innan de lyckades. Hörnan lyckas vi nicka undan men bollen hamnar utanför straffområdet där en Syrianskaspelare avslutade snyggt med ett direktskott intill stolpen. En liten miss i markeringen och så blir man hårt straffad mot sånt här motstånd. Vi hänger ändå inte med huvudena utan kämpar vidare och lyckas periodvis skapa ett visst tryck mot Syrianskas mål, första halvek ger oss två riktigt fina målchanser men båda gångerna räddar Syrianskas duktiga målvakt. 0-1 underläget står sig halvleken ut och vi är väldigt nöjda med grabbarnas energi och kampvilja där ute. Det gjordes en förändring i halvlek för att försöka skapa ett lite större djupledshot men i övrigt fick grabbarna fortsätta som vi inlett. Ork fanns det kvar och en järnvilja att försöka komma ikapp. Den andra halvleken ser ungefär likadan ut som den första, Syrianska har mycket boll men vi ligger väldigt bra i våra försvarspositioner och tack vare ett heroiskt hemjobb från samtliga spelare lyckas vi avvärja de kontringar vi åkte på när vi pressade på för ett kvitteringsmål. Vi kände oss starka och känslan var att vi skulle kunna ställa till det ordentligt för storfavoriten, men så var det det där med fasta situationer. I den 80 matchminuten var det dags igen. Hörna, nickskarv och vid borte stolpen dyker en motståndare upp som kan peta in bollen i öppet mål. Vid deras hörnor och frisparkar märkte man verkligen skillnaden mellan divisionerna, Syrianska var väldigt skickliga på det momentet och vi hade stora problem att freda oss, främst på hörnor. Man får ingen andra chans mot elitlag, som man kan få i division fyra. En erfarenhet vi tar med oss och som vi lärde oss mycket av från den här matchen. I matchminut 86 var det dags igen. Hörna och nickmål till 0-3. Det hann bli en kasse till, i den 89:e minuten orkar vi inte jobba tillbaka på en kontring och ett lågt inlägg kan relativt ostört bredsidas i mål. Matchen slutar tyvärr med en 0-4 förlust, men vilken härlig genomkörare grabbarna fick och vi ledare fick ett stort kvitto på att försvarsspelet sitter som det ska. Det kommer att bli svårt att göra mål på MIK i år, det är helt säkert. Hästjuryn hade också säsongspremiär och jag måste säga att de verkar också ha bibehållit formen från förra året för jag tycker deras val var synnerligen väl valda. 3 hästar till Eddie the eagle. "Edde var ett monster i backlinjen och står för ett antal makalösa brytningar och är en jätte i luftduellerna" 2 hästar till Kapten Felix. "Första halvleks bästa spelare. Han stängde igen sin högerkant med bravur, rejäl i duellspelet och en klippa i det egna straffområdet" 1 häst till Sammi. "Kämpar och sliter matchen igenom och lyckas få fast bollen på motståndarnas planhalva, skapar mycket åt laget och ger aldrig upp" Vår duktiga fotograf Jennie säsongsdebuterade också och ni kan se hennes bilder på hemsidan, och på bilden jag valt ut från dem ser vi kraftpaketet Sammi efter en vunnen duell på väg mot motståndarnas mål. Nu ska vi återhämta slitna kroppar och träna bra för nästa vecka är det allvar på riktigt. Då väntar grannen Adolfsberg på en omgång Mariebergskt stål. Fredag 1/3 19:15 på Lugnet, det är en match man inte vill missa. Vi ses där! En stolt, Coach Andersson A/B-lag Herrar 0kommentarer

DANA KUHI MÄSTARE I SKINKLIGAN 2023!

Skinkligan 2023 är avgjord och finalen blev precis så dramatisk och spännande som vi hade förutspått. Dana lyckades med nöd och näppe hålla undan och ta hem segern, vilket sett över hela turneringen känns rättvist och logiskt. Dana har med undantag för någon enstaka omgång hela tiden lett sina lag till fina poängskördar och det betalade sig ikväll. Bakom Dana hände det desto mer i tabellen. Theo kom in i finalen som tvåa och hade segern inom räckhåll men en jobbig finalomgång för Theo och hans lagkamrater slutade med en neslig resa utförs och han slutade på fjärde plats. Istället var det Jonas "Stortå" Thorslund som krigade till sig andraplatsen och det var en imponerande kväll för team Stortå. När finalen började var Stortå hela 13 poäng bakom Dana och när stridsdammet lagt sig skiljde det bara 2 poäng dem emellan. En storartad insats av Stortå men det fanns en herre till som gick ruskigt bra ikväll. Sammi tog sig hela vägen från 6:e till 3:e plats och knep därmed tredjeplatsen i en av världens mest prestigefyllda turneringar. Det har som vanligt varit en rolig Skinkliga där skratt och svordommar avlöser varandra lika ofta som bländande spelkombinationer och helt absurda misstag. Det är Skinklogan helt enkelt. Jag vill tacka alla grabbarna för en fin avslutning på det här året och självklart gratulera våra vinnare. Ett stort och varmt tack riktar vi också till vår generösa sponsor ICA Parken med Erik Thörnblad i spetsen för de fina priserna till våra vinnare. På bilden: Årets segrare i Skinkligan och Theo Shaverdian som ikväll mottog priset som årets skyttekung i Mariebergs IK då han inte kunde närvara på årets fotbollsgala i november. Nu önskar vi er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Coach Andersson A/B-lag Herrar 0kommentarer

Visa fler nyheter