Målfest fick avsluta serien säsongen 2009/2010

Inför matchen mot Härryda visste vi två saker. Att det var säsongens sista match som vi ville avsluta på ett snyggt sätt, samt att Härryda garanterat skulle vara bättre än när vi mötte dem hemma. Manskapet bestod denna lördag (ganska ovanlig speldag) av alla de som brukar vara med, förutom Jacob som hade snö som underlag. Vi bestämde inför matchen att målvakterna skulle starta tvärt om (för första gången i år), dvs Patrik in i första halvlek och Daniel i andra, samt att vi skulle spela snabbt, med snabba avkast och mycket rörelse.

Matchen börjar dock bra för Härryda som kan ta ledningen med 2-0 innan Jonte kan spräcka MIKs nolla. Vi börjar nu få bra fart under fötterna och detta visar sig i målprotkollet när Patrik också får stopp på bollarna bakåt. Vi är inte jättebra i försvarsspelet men håller iaf en hyfsad nivå till en början. Härryda har riktigt stora och långa spelare, med stor skottstyrka, i laget i denna match, vilket blir en utmaning för vårt försvarsspel. MIKs nio första mål görs av Jonte och Glader som får bra utdelning i vårt snabba spel och vi går ifrån till 5-9 och snart 9-15 när även Tobbe och Patrik B. hittar rätt framåt. Vi får många enkla kontringar under denna period vilket resulterar i enkla sköna mål framåt. Vi bjuder dock in Härryda sista tio minuterna av halvleken, vilket inte var speciellt smart. De har en V9 som kommer med full fart och skjuter riktigt hårt, vilket ofta betyder mål. Härryda biter sig fast och i takt med att vi tappar lite fart, släpper enklare mål bakåt och blir lite mer passiva får vi se att halvtidsresultatet skrivs till 17-20. Många mål framåt, men också alldeles för många insläppta bakåt.

Peter Berg som är huvudcoach denna kväll då Julle dessvärre hamnat på sjukhuset med sin far, eldar och ger oss liv igen. Vi vet att om vi spelar som vi kan är vi det bättre laget, men det gäller också att vi får ordning på vårt försvarsspel. Domarna är nog de sämsta vi haft denna säsongen. Blåsa kan de, men det finns ingen kontinuitet i domsluten, så man vet aldrig riktigt vad som händer efter man hört signalen från visselpipan.

Härryda gör även de två första målen i andra halvlek och tavlan (som måste varit från 50-60-talet) visar 19-20. Här växer vi och gör fyra raka mål och det är MIK som har taktpinnen igen. Det visar sig dock att vi kommer ha svårt att vara 6 utespelare på banan denna halvlek, och allt eftersom utvisningarna blir fler kommer också Härryda närmre. Från 20-25 blir det 26-28 och sedan 31-31. Under denna period spelar även Härrydas målvakt riktigt bra, och vi har ganska svårt att få in bollarna. Matchen står här och väger, och bakåt har vi inte riktigt fått någon ordning (lite slappa samtidigt som Härryda öser på). Peter gör ett taktiskt byte, där Daniel får sätta sig på bänken igen och Patrik komma in igen och försöka stoppa bollarna från att nå nätet i målet. Vi möblerar om lite på nio meter och Calle kan dunka in två raka tunga mål och vi har nu ledningen igen. Vi avslutar matchen snyggt, och tillåter inte Härryda att komma upp jämsides med oss igen, även om matchen är jämnare än den känns. Domarna rör till det igen och vi spelar säkert 10-12 minuter av andra halvlek med en man mindre på banan. Det skall tilläggas att det inte var speciellt fult spel, men självklart var några av utvisningarna berättigade.
Till slut tar vi hem matchen med 36-39 och två sköna poäng i serieavslutningen.

Jo då, två poäng och att ha roligt är viktigt och det var så vi fick det idag. Sämre var försvarsspel och domare, men det är iaf riktigt skönt att göra 39 mål framåt, något sämre att släppa 36. Kanske Härryda grämer sig lite som gör 36 mål på hemmaplan, men ändå inte vinner matchen?
Bra jobbat av Peter på bänken och en härlig säsong, bortsett från den missade seriesegern, är till sin ända.

Halvtid: 17-20
Full tid: 36-39

Målgörare: Jonte 8 (2), Calle 7, Glader 7, Tobbe 6 (1), Johan U. 4, Patrik B. 3, Lennartsson 3, Jonas 1
Räddningar: Daniel 7 (0/1 straffar), Patrik 11 (1/3)
Utvisningsminuter: ca 12-14
Publik: ~25

/Calle