Inför lördagens säsongsavslutning för B-laget stod oerhört mycket på spel. Madesjö IF:s C-lag var redan innan avslutande omgång klara seriesegrare, men kunde inte avancera till div 4 eftersom det också redan stod klart att Madesjös B-lag skulle få respass ur div 3 och reglerna tillåter inte i dagsläget att två lag från samma förening deltar i div 4. Detta innebar att Vissefjärda som inför dagens match låg på en andraplacering i tabellen och därmed hade stora möjligheter till avancemang. Dock kunde vi med vinst med fler än 2 mål passera Vissefjärda i tabellen och på så sätt avancera till div 4. Förväntningarna inför drabbningen var därför höga då det är sällsynt att få spela matcher som betyder så mycket. Tyvärr blev de till slut förlust med uddamålet och det är bara att gratulera VGoIF till avancemanget!

Matchreferatet som följer blir något förenklat och förkortat mest beroende på att jag ca 10 minuter in i andra halvlek fick avvika från sidlinjen pga huvudskada på Emma Fransson. Eftersom jag fick lämna planen och tillbringa resten av andra halvlek i omklädningsrummet fick resterande lagmedlemmar klara sig utan mig vid kanten och sköta både ev. byten samt linjearbetet helt på egen hand eftersom jag var uppsatt som ensam ledare. Tur för mig att vi har ordentliga och skötsamma tjejer som klarar att fatta egna beslut när det krävs! En eloge också till Lollo och Anna K och ev. någon mer som fick agera linjedomare.

För att återgå till matchen så börjar ett ”taggat” VGoIF matchen strålande och vi får omgående problem att freda vårt mål och vårt nykomponerade mittbackspar (AS & HG) sätts direkt under press. I stort har VGoIF ett massivt övertag första 10 minuterna och det ser ut som att merparten av våra spelare är antingen tagna av stundens allvar eller helt enkelt inte riktigt vakna. Undantaget är Felicia K och Maria S. Felicia som på sin vänsterbacksposition vinner de flesta dueller och även mäktar med att anfalla. Maria fattar kloka beslut även om det ibland går lite långsamt för att det skall få full effekt i anfallsspelet.

Halvleken fortsätter i samma stil med fysiskt spel från VGoIF som vinner de flesta bollar och dueller. Vi har svårt att bedriva ett anfallsspel och när vi väl får upp bollen på våra anfallare så lyckas de inte få fast bollen i anfall utan VGoIF kan omedelbart återerövra bollen och gå till anfall. Det böljande spelet gör det svårt för mittfältet att hitta sina positioner och därmed blir backlinjen också passiva. Så länge VGoif inte lyckas spela bollen förbi eller över vår backlinje klarar vi oss rätt så bra, men så fort motståndarlaget lyckas i sina djupledsintentioner har vi stora problem att hinna med. Problemen bottnar snarast i en oförmåga att läsa spelet i tid och vi hamnar därmed på efterkälken när VGoIF sätter fart framåt.

Trots att vi inte äger spelet fullt ut är det likväl vi som lite ologiskt tar ledningen genom en fast situation. Amanda S (tror jag?) slår en frispark som letar sig in o målvaktens bortre hörn. Efter ledningsmålet har vi en något bättre period anfallsmässigt med ett par fina inlägg från Elin Gustavsson och ett par skott utifrån samt en fin nick på hörna av Amanda S som smiter utanför stolpen.

Försvarsmässigt fortsätter vi dock att göra massor av tekniska misstag vilket bidrar till att VGoIF hinner med och kan nyttja sitt fina närkampsspel över hela planen. Det som är lite smått frustrerande att se är också hur vi agerar efter att vi har gjort individuella misstag!? Att vi istället för att ta hemjobbet och försöka vinna tillbaka bollen i många fall hänger med huvudet och går eller joggar tillbaka och lämnar över ansvaret till andra. Det vinner vi då rakt inga matcher på….

I mitten på halvleken utgår Felicia K och ersätter gör Sandra Berg som omgående visar spetskompetens och genom sin kvickhet på egen hand skapar ett friläge men avslutet håller inte lika hög kvalitet och skottet går utanför. Trots en del ljuspunkter anfallsmässigt kvitterar VGoIF inte orättvist vår ledning och lyckas dessvärre också att göra ytterligare ett mål innan halvtidsvilan genom ett anfall på högerkanten. Visserligen gör deras inblandade spelare det riktigt bra, men trots det tar vi inte mindre än fyra felbeslut i försvarsspelet i samma sekvens och gör på så sätt livet enkelt för dem. Avslutet är kliniskt och Isabelle i målet är chanslös.

I halvtidsvilan är det många ”hängande huvud” och en del frustration. Vi pratar om att minimera våra egna misstag, komma lite närmare våra motståndare, försöka få till längre anfall samt att backlinjen måste vara vaksamma på djupledsspelet. Ett par förändringar görs för att eventuellt försöka förändra matchbilden och Emma Fransson inkommer i spel samtidigt som Amanda Sjöblom tar steget upp på mitten. Felicia inkommer på nytt i spel som vänsterback och Sandra Berg flyttas därmed in centralt som mittback.

Andra halvlek är inte mer än 5 minuter gammal när Vissefjärda sätter punkt för tillställningen när de gör sitt tredje mål. Detta efter en misslyckad rensning av oss, som ger VGoIF möjlighet att på nytt lyfta in en hög boll i straffområdet. Där missbedömer först Hanna G bollen och därpå även Sandra B varpå deras forward bugar, tackar, niger och på volley lägger bollen otagbart över Isabelle.

5 minuter senare är olyckan framme och Emma F drabbas av en huvudskada som tvingar både henne och mig av planen och in o omklädningsrummet. Jag hinner med att uppfatta att vi reducerar VGoIF:s ledning med ett mål, men hur det gick till och vem som gjorde det har jag inte en aning om. Innan jag och Emma tar oss in i omklädningsrummet beslutar jag mig brådstörtat för att byta ut Anna K som startade matchen med känningar i knät, alltför att inte riskera något i onödan så här sent på säsongen. Detta innebär att Lollo lojalt får ställa upp som högerback och Anna K får en snabb crashcourse i hur man agerar linjedomare. Har hon dock gener efter sin pappa som lustigt nog befann sig på andra sidan som linjedomare så lär hon även ha löst den uppgiften med bravur. Under tiden påpekar domaren att nr 25 (Emma F) minsann inte kan ligga där alldeles ensam varpå jag snällt försöker poängtera för den "svartklädda" att jag minsann inte har en tvilling och att jag heller inte är klonad och därmed inte kan befinna mig på två ställen samtidigt (jag trodde det var uppenbart) innan jag rusar bort till Emma igen.

Emma Fransson och jag tar oss med hjälp av Peter Fransson (tack för det) av banan och in i omklädningsrummet där hon sedermera hämtas av sin pappa. Senare konstateras det att Emma har drabbats av en lättare hjärnskakning och en del bieffekter som smärta i rygg och nacke. Tack o lov mår Emma när detta skrivs efter omständigheterna bra och vi räknar med en fullt återställd Emma till inomhuscuperna i vinter. Dock vet jag inte om hon får byta tröjnummer efter detta då den uppenbarligen hade blivit synbart illa behandlad med sax av någon vänlig själ :)

Med lite distans till matchen kan jag konstatera att:
• Jag är glad för att Emma F ändå mår ganska bra.
• Vi inte gjorde vår bästa insats för säsongen.
• Vissefjärda vann rättvist sett till de 60 minuter jag hann se.
• Isabelle och Felicia skall ha beröm då de sköter sina uppgifter perfekt.
• Jag som helhet är mycket nöjd med B-lagets säsong sett till förutsättningar och spelarmaterial.