Från en bollkalles perspektiv....

Tre sjuåriga fotbollskillars bollkallepremiär:
"Hur många domare är där?"
"Han (domaren) som är i mitten är chef"
"Skulle jag bli domare, skulle jag blivit chefen"
"Linda - spelarna säger fula ord - en sa: fucking bollen" "Du ska inte säga vad de sa - då lär du dig att säga så"
"Du, en blå tacklade en orange så här med armbågen och då, då slog den orangea honom"
"Några flickor skrek håll käften till andra i publiken som skrek tillbaka"
"Jag fick låna linjedomarens gula kort - jag visade det för publiken"
"Efter matchen ska jag få hålla linjemannens flagga"
"Får vi verkligen var sitt kexchoklad gratis?"
"Vi vet vad linjedomaren heter"
"Får vi trixa med bollen?"
"När är matchen slut?"
"Min pappa brukar gå utan tröja när han klipper gräset" (det var varmt och de blev tillsagda att de kunde ta av tröjorna under västen)
"Många skriker verkligen fula ord"
"Jag trodde domaren bara låtsas skriva när han skriver på sina gula och röda kort"

Ibland är det helt enkelt bättre att fokusera på bollkallarna
P12-coachen :)

Linda Bondesson