Förlust i Grytan i Tranemo!

Bortamatch i "grytan" i Tranemo, vi som varit där ett antal gånger och mött byns grönsvarta stolthets A-lag vet att det kan vara bra hets där nere, speciellt på fredagskvällarna, men denna Söndag var det desto lugnare. Så dött att vi trodde det inte skulle bli någon innebandymatch då det var igenbommat överallt och jag började minnas en artikel skriven av Herrljungasonen Alessandro Johansson där han berättade om kontrasten att spela div 1 och vänta på en vaktmästare i Tranemo en kall vinterdag som skulle låsa upp kontra möta Visby IBK inför 1000 personer. Vi slapp dock ringa vaktmästaren för det kom en trevlig innebandykille och öppnade när vi vandrat runt hela hallen och knackade på bakdörren.

Match sedan då, 2 återbud så kvar var 10 tappra gulklädda spelare och 1 målvakt, perfekt för då blir det mycket speltid upplyste spelande coach David vilket givetvis gladde alla, man vill ju spela mkt.

Planen var att försöka äga boll och tråka ut Tranemo som var fler än 3 hela femmor och det sista vi ville var att hamna i för högt tempo och ta slut för tidigt.

Matchen hann knappt börja innan en rightad hemmaforward gör ett avslut som vilken SSL målvakt som helst skulle släppa in, stenhårt dragskott precis över foten på bortre burgaveln, där man skall skjuta helt klart. Inget direkt att kunna göra på det målet men sen regnade några skott till in tyvärr och vi fick underläge 4-0 på tavlan och dessutom en spelare på botbänken med ett personligt 10 minutersstraff, uppförsbacke värre kan man väl säga.

Period 2 och vi får gå på 9 man, avdelning ännu mer speltid för en 45 årig spelande tränare som är allt annat än vältränad men bara att bita ihop, andra perioden ser ungefär likadan ut spelmässigt, hemmalaget bombar oss med skott deras melodi, skjut hellre än passa och varför inte, det är en bra taktik, vi gulklädda kämpar på och skapar några goa lägen, Jönsson träffar kryssribban med ett kanonskott men mål får vi in när Fritz får en krosspass från Jönsson och reduceringen betyder 5-1 och ger lite hopp om att kunna störa hemmalaget lite för spelmässigt var vi ändå rätt okej med. Direkt efter får vi chans att spela powerplay, det blir lite hopplock och svårt för oss att få in något direkt bra lir men kort efter Tranemo blir fulltaligt gör de mål igen och det rinner på lite till 9-1 och vi förlorar period 2 med 5-1.

3:e perioden och det blir återigen rulla på 9 spelare när William har ont i foten och efter en tejpning springa som han hade slalompjäxor va det väl ingen höjdare att spela så det är dumt att riskera någon värre skada så han vilade.

Bara bita ihop och kriga sista perioden, skjuta mer som Tranemo gjorde var en bra idé som nämndes i omklädningsrummet, lite mer skott blev det och en ramträff och sedan ett mål av Anton C som dunkade upp bollen fint i nättaket fint framspelad av Ludvig. Anton kände att jag kör en "Arshavin" och visade tydligt ett schhh mot motståndarpubliken, kanske inte rätta läget när man ligger under med hela 12-1 direkt kan jag tycka men har man känslan så har man. :) Lite vågat ska sägas när man redan haft en 2 plus 10 i matchen, hade domarna haft ögonen på honom kunde det resulterat i ett matchstraff men det klarade sig denna gången.

Matchen slutar 13-2 och det var en rätt så orättvis hemmaseger skulle man ju kunna säga, men då hade nog ingen trott på det va? Nä, segern var glasklar, Tranemo det klart bättre laget, vi får hem och träna, träna på att komma till avslut, vi var i denna matchen inte bortspelade som Varamatchen utan spelet med boll var rätt så bra, men vi måste komma snabbare till skott och bli duktigare på att blocka skott helt enkelt.

Bra domare i matchen som hade bra dialog med spelarna.

Matchens bästa spelare i gula laget går till Enok Wessbo som har blivit en defensiv gigant, täckte flest skott i laget, bröt flest passningar och spelade otroligt mogen, att se en sådan utveckling sedan vi drog igång i Augusti gör en tränare mkt glad.

Nästa söndag match i Borås, förhoppningsvis gör vi lite flera mål och släpper lite mindre.

Tack för idag

David

David Karlsson