Final i Mitt I-cupen i stora Botkyrkahallen. Det är stor finalfest, hundratals åskådare, rökmaskiner och spelarna springer in i strålkastarljus i en annars nedsläckt hall. Jubel, nerver och förväntningar. På andra sidan står Täby, ett lag vi aldrig vunnit mot. Vi har talat om att ha det roligt och spela vårt eget spel, och det känns från början som att tjejerna är mentalt i balans. Flera av de som annars brukar bli mest nervösa gör idag en riktigt bra match.
Matchen blir en riktig rysare. Lagen byter chanser med varandra och båda lagens målvakter storspelar och håller ner siffrorna. Täby tar ledningen med 1-0, men vi är starka idag och kommer igen och kvitterar strax därefter. Bitvis fungerar vårt spel ganska bra, men vi når inte upp till det fantastiska spel vi kan och har presterat på sistone (t ex i semifinalen). Ändå står vi upp bra mot Täby idag och gör en riktigt bra finalmatch. 1-1 står sig matchen ut och då vidtar sudden death i max fem minuter. Oavgjort där, och det skulle bli straffar (något vi gärna vill undvika). Även i sudden är båda lagen giftiga, och just som vi börjar fokusera på den stundande straffläggningen prickar Jossan in ett kanonskott i bortre burgaveln och matchen är över.
Vild glädje, "tv-puckshög" av spelare och nu känns allt fantastiskt.
Det var vår tur att vinna den här gången! För första gången har tjejerna fått tävla på lika villkor med sina starka medtävlare (Täby, Bele, Ackers, Vendelsö m fl) och äntligen fick de bevisa att de är minst lika duktiga som något annat lag i landet!