Frida och Idas tankar om resan till Allsvenskan

Vi tyckte det var dags att sätta oss ner och samtala lite med Ida Josefsson och Frida Lindberg, som varit med på damlagets resa från division 3 till Allsvenskan.
De är trots sin relativt unga ålder några av veteranerna i damlaget.

Ni har varit med i Hovslätts IK sedan ni började spela innebandy. Hur många år har ni spelat tillsammans?

(Nu behöver Frida och Ida en stund på sig för att tänka tillbaka och minnas när det egentligen började. Vilka de första tränarna var, och hur gamla de möjligen var då)
Slutligen blir svaret: att de spelat tillsammans i 13-14 år, att de förmodligen var 8-9 år när de började spela innebandy.
De berättar att från början handlade det mycket om att ha roligt tillsammans. Allt handlade inte om innebandy. Det växte fram en stark sammanhållning i laget, som sedan fanns med genom åren.
Även om många spelare slutat och kommit till genom åren, så har det alltid funnits en stor stomme som man lyckats behålla och byggt vidare på. Det har nog varit en stark orsak till att vi idag är där vi är, genom att det har funnits en kontinuitet genom åren.

Damlaget vann kvalet i år och tog det efterlängtade steget upp i Allsvenskan, som är den näst högsta nivån. Hur har det varit att kvala?

Damlaget har ju kvalat fyra gånger de senaste åren. Tre för att kvala uppåt, och ett för att hålla oss kvar, i tvåan. Det första kvalet när vi skulle kvala uppåt till den dåvarande 2:an, nuvarande 1:an, var enklare än det kval som gäller att kvala upp till Allsvenskan. Detsamma gäller det ”negativa” kval vi var med i året efter att vi tagit oss upp i tvåan (nuvarande division 1). De båda kvalen genomfördes som en liten serie, i vilken man mötte flera lag och de lag som tog flest poäng, vann kvalet.
På ett sätt blev det lättare med en serie, än att möta ett lag två gånger och att man sedan gick vidare eller åkte ur. Det skapar en större press, än att kvala med en serie. Det är mer intensivt att kvala mot ett lag.
Förra året kvalade vi också upp till Allsvenskan men föll mot IBK Lund elit. Då var det spänt och nervöst, och vi fick inte ut allt av laget. Det var annorlunda detta år. Vi kände oss mer fokuserade och trodde nog mer på oss själva än förra året, vilket visade sig när det gällde som mest. I sista matchen borta mot Partille spelade vi mycket bra. Vanan att kvala hade nog en positiv betydelse också. Vi visste vad som väntade oss.
I detta kval upplevde vi att det var ännu fler som verkligen ville vinna, vi hade samma mål. Det var mycket peppning, även utanför matcherna.

Hur upplever ni utvecklingen i laget?

Som vi nämnt innan har fokus på innebandyn och att alla verkligen vill vinna successivt förstärkts genom åren. Första året i tvåan var dock tufft. Vi förlorade många matcher med uddamålet vilket var mentalt jobbigt. Vi var med i matcherna och spelade många gånger bra men tappade för många matcher i slutet. Idag är vi starka hela vägen in i mål och brukar oftast vinna avslutningarna av matcherna. Upplever nog att vi är bra tränade som helhet. Vi har mycket krafter kvar, när vi ska gå in i tredje perioderna.
Vi har oftast haft en god stämning i laget med en bra lagmoral, men i år har den varit mer tydlig än exempelvis förra året. Det är nog mycket viktigt när det börjar gälla mycket, i de jämna matcherna.
Vi har en relativt hög högsta nivå, som vi dock inte alltid kommer upp i. Vissa matcher de gångna året sjönk vi lite i kvalité, men när det gäller mycket och vi möter bra lag, så har vi en hög högsta nivå och kan spela väldigt bra innebandy. Vi får ett väldigt bra fokus. Vi behöver hitta det lite oftare, vilket vi troligen kommer att få nu i allsvenskan när vi möter betydligt bättre lag, de flesta helgerna. Vi vet att vi kan.

Har ni några kännetecknande, beskrivande ord för läget i och runt laget?

Vi har många spelare som arbetar hårt på planen, och vi har en skön harmoni. Det finns en ömsesidig respekt som ger bra förutsättningar.
Det finns en stor tilltro i laget, men inte bara inom laget, utan även till tränarna. Vi känner också tilltro från föreningen och sportgruppen, som tror på damlaget. Det påverkar mycket och gör att vi kan och vill ta ansvar.
Det är också mycket roligt med en stor damsektion, med många bra juniorer, och spelare som kommer underifrån. Det ger en skön känsla och ger hopp inför framtiden.

Vad säger ni om den kommande säsongen?

Det kommer definitivt vara många fler bättre lag, som kommer bli tuffa att möta. Vi kommer behöva höja oss i varje match. Alla kommer att behöva ta ansvar och göra sitt bästa.
Misstagen måste bli färre. Det kostar mer att göra misstag i Allsvenskan.
Det är roligt att möta många nya lag. Vi tror dock att vi har goda chanser att hålla oss kvar. Vi har mött ett flertal av lagen tidigare och flera av dem har vi spelat jämnt med och även slagit, så vi vet att vi kan göra det. Gör vi bara jobbet ordentligt och ser till att vi är bra förberedda så ska det nog gå bra. Vår förhoppning är att vi skall hålla oss kvar i Allsvenskan, utan att behöva kvala.

Vi tackar Ida och Frida för samtalet och önskar dem lycka till!