En match att minnas....
Som gammal södrait är det inte svårt att tända till när det handlar om att möta Huskvarna. Så fort man ser vapenvallen ser man G-man framför sig och hjärtrytmen ökar betänkligt och adrenalin-nivån gör att det är svårt att sitta still.
Att sen matchbollarna var rosa gjorde inte det hela bättre, helt otroligt, rosa matchbollar....
Hur eller hur var det några upprörda tränare, antagligen beroende på ovan, som hetsade upp sig över att en del spelare lyckats glömma både skor och benskydd. Det sista materialet levererades någon minut in på matchen. Upprördheten sjönk dock ganska betänkligt när någon frågade efter sjukväskan och alla tre tränarna började flacka med blicken och titta under lugg på varandra. Den hade vi visst glömt....
Matchen började piggt med bra fart från bägge håll. HFF har ju en ruskigt giftig madam som är både snabb, teknisk och stark. Hon for fram som en torped i vårt försvar och stod emot alla justa tilltag. Fröken Plym tröttnade redan i 11:e minuten och bjöd på en rejäl lufttur. Domaren gillade dock inte att hon öppnat eget Liseberg så HFF får straff(helt korrekt). Straffen tar via Amandas fingertoppar i ribban och ut men returen rakas in av straffläggaren, detta trots att tränare Stroemberg skriket "var med på returen" utan andningsuppehåll sista minuten.
Efter detta börjar vi dock spela bländande. Fin rörlighet, spel på 1-2 tillslag, bra passningar och rejäla närkamper. HFF får knappt röra bollen och det är endast via kontringar med, gissa vem, som de skapar något.
Vi har flera "Bajrami" lägen, för er som såg matchen igår, som smiter strax utanför. Myllis får ett kanonläge framifrån, målisen räddar och lyckas dessutom ta sig upp mirakulöst snabbt(i alla fall för en man i medelåldern) och rädda returen. Den sista returen skickar Carro precis över.
Naturligtvis skapas precis då en kontring och japp, vår vän i HFF, lägger elegant in 2:an trots hård uppvaktning av Jennifer "jag älskar välta kor" Sturedahl.
Första halvlek är ändå en av de mest välspelade vi gjort, riktigt bra fotboll och det är mycket blandade känslor i halvlek att vi trots detta ligger under med 2-0.
Andra halvlek har precis börjat när en lagom uppretad Hanna S trampar igång från mitten och ser ut att hamna ur vinkel men lyckas reducera. Kanske enda missen från HFF:s i övrigt utmärkte målis. Nu trampar vi på igen och har samma fina spel som i första, riktigt, riktigt bra. Jossan och Carro styr mitten totalt faktiskt.
Men precis som innan är det en ny långboll som landar hos fenomenet och denna gång är det Ebba som tröttnar på trippandet och det är ny straff och mål. Tyvärr gör HFF ytterligar ett strax efter på inlägg från....
Stor eloge till hela laget som trots detta inte viker ner sig utan fortsätter jobba. Det ger också utdelning då vi rullar upp försvaret igen och Carro får utrymme för vänstersläggan och vi reducerar. Lite kul att det utbreder viss panik hos motståndarna men med lite hjälp av torpeden så gör de två snabba igen på ungefär samma sätt som i första. Måste erkänna att hon är grymt duktig, inte mycket att göra åt faktiskt.
Oavsett resultatet är vi grymt imponerade över spelet. Riktigt fin fotboll och alla ger järnet och verkligen försöker rulla boll. Fortsätter vi utvecklas så här så kommer det bli riktigt kul ! Även motståndare och publik tyckte ni rullade grymt bra. Känns rätt knepigt att få stryk med tennissiffror men ändå varar rätt nöjd.
Sen var det ju det här med att glömma saker också. Efter ilfart hem till EM-kvalet och exakt 26 minuter in på första halvlek kommer tanken: J-vlar Myllis !
Jag lovade, bara tre gånger, att ta med henne hem vilket jag alltså glömt i ivern att komma hem till EM-kvalet.
Vilt sms:ande medans alla möjlig läskiga tankar och bilder far genom det annars tomma hjärnutrymmet. Tänk om ett gäng illvilliga, tungt beväpnade och maskerade Huskvarnabor jagar henne i kärret med avsikt att doppa henne i rumänsk tartarsås. Eller, det kanske mera tänkbara scenariot, att stapplar hemåt med väskan i höjd med ekhagen för att komma hem.
Som tur är hon ju en rådig kvinna så hon hade helt sonika ringt mamma. Vad är ett par benskydd mot en spelare.....
Matchfakta:
11 min 1-0
25 min 2-0
40 min 2-1 Stroemberg ass Windell
45 min 3-1
50 min 4-1
52 min 4-2 Ungurjanovic ass Stroemberg
57 min 5-2
61 min 6-2
(Numret till minnesmottagningen någon ?)
L Skog
