Det börjar närma sig!
På söndag är det Vasaloppet. Det är först nu jag känner abstinensen. Men jag vet också vad det kostar att åka 90 km. När jag hade Juha Mieto kopian Perre jagandes ett par minuter efter mig i 9 mil svor jag att klarar jag detta så behöver jag aldrig mer bli trött. Tänk vad fort man glömmer! Kenta står på startlinjen på söndag, bra tränad, sugen på att klå oss men med luften fylld av nysnö! Det tror iallafall SMHI. Skidor är ju speciellt med tanke på hur beroende man är av föret för att kunna åka fort. Jag ska givetvis förlja Kenta på SMS.
Jag träffade Storstefan på Erikdalsbadet vid halv tio-då hade han redan våta simbyxor och svettiga löpartights. Vi cyklade lätt en stund och la upp taktiken för langningen i Kalmar. Det kan bli som när min innebandytränare bänkade mig en match. Grabbarna fick då ljummet vatten i flaskorna...
Perre såg vi aldrig till idag-ryktet gick att han hade varit i Södertälje, på natten och var sliten, där någon var sur på den dyra mjölken i affären. Perre är nog den som tränar mest efter vad kroppen säger.
I mars startar både Steve, Perre och Storstefan säsongen. Det blir ett kvitto på formen. Jag tror att alla tre kommer att visa imponerande resultat. Jag spår att Steven tar mitt band i Skövde men att Storstefan nyper det i Täby helgen efter. Sen ställer jag ordningen tillrätta i Abisko i augusti - hoppas jag! Perre gör troligen debut i ett millop i slutet på mars. Där hade Storstefan ifjol mäktiga 38 min. Det börjar närma sig !
Jag tror att Steven är ganska sällskapssjuk på ön. Det skulle nog alla bli på en camp utan resesällskap. Halva grejen är ju att dela träninsgpassen och upplevelserna med någon likasinnad. Så hade jag det på Sicilien förra året. Steven åkte och puttade på Gisse och StorOla åkte bakom och fotograferade.
Ola
