Dag 4. Ja, som rubriken och bilden visar har jag idag besökt den by där Jesus hängde för ett tag sedan. Var det verkligen här som han sprang runt i sina Pampers, byggde sin första "sandkaka", lekte cowboys och indianer och delade upp i två lag (han kanske körde själv mot byket)? Nej, så var det nog inte! Men Nazaret heter dock platsen jag passerade på min cykel. Ca 5 min efter att jag tagit denna bild blir jag i slutet av nerförsbacken passerad av en med rakade ben och på en tri-cykel (rakade ben och trihoj = riktig triathlet). Han passerade dock så beskedligt att det tändes en eld inom mig. När han var ca 15 meter framför mig så bestämde jag mig för att trampa ikapp honom. Nu var vi ute på platten. Jag kom rätt snabbt upp i hans rygg och draftade behagligt samtidigt som han tog vinden. Efter ca 5 min njutfull drafting så kom vi till en rondell. Han vände huvudet bakåt, såg mig, men gjorde ingen antydan till besvikelse. Stort! Han skulle till vänster och jag höger. Nu fick jag mitt straff för uppkäftigheten. Asfalten förbyttes till den där grusiga som finns lite här och var. Om vi hade sådan asfalt hemma skulle Vägverkschefen få sin tårta och presenter och tacktal snabbare än jag forcerade i medvinden i går. Efter ca 5 km kriminell asfalt kom så den brantaste backen jag fått nöjet att klättra i hittills, med en längd på ca 1,5 km. Jag hade nu varit ute i ca tre timmar, varmaste dagen, bränd på armar och ben, trött och lite sur. Väl på krönet såg jag den sista byn jag skulle passera innan jag skulle få rulla nerför i ca 8 km. Det tog 3,5 tim det varv jag valt för dagen. Tidsmässigt det längsta men också det tuffaste. Upp och ner, upp och ner samt väldigt mycket kriminell asfalt. Jag var en bit norrut, där jag tidigare inte varit. När jag kom hem kastade jag in cykeln, bytte till löparskor och körde en cross på 20 min. Sedan belönade jag mig med en proteindrink, cola, kaffe och en Snickers innan jag krönte allt med den efterlängtade snusen.

Dagen hade annars börjat med uppstigning som vanligt 06.50. Lite pyssel och sedan simpasset vid 08.00. Idag hade jag redan innan bestämt mig för 130 längder och så blev det. Nytt för morgonen var att ett 10-tal små hemska barn gjorde mig sällskap samtidigt som deras morgontrötta föräldrar hängde runt bassängen. Jag var den förste i bassängen och sedan fylldes det på. Jag låg och körde mina längder ca 1,5 m från kanten, fram och åter. Bassängen är ca 20 x 20. En rejäl historia på ca 400 kvm. En människa motsvarar ca 1,2 kvm i yta. Var befann sig barnen i denna jättebassäng? I princip befann sig alla där jag simmade. Dom flöt med sina ringar framför mig, dom hoppade i framför mig, dom dök under mig o.s.v. Vad gjorde snorungarnas föräldrar? Ingenting så klart! Jag tycker relativt illa om andras barn, inte alla, men de flesta. Jag tycker dessutom riktigt, riktigt illa om deras föräldrar. Tycker andra föräldrar illa om mina barn? Ja, sannolikt! Bra då har vi uppnått rättvisa. Jag simmade på och orkade inte diskutera. Barn som anser det ok att uppträda så och med föräldrar som delar uppträdandet är inte mottagliga för diskussioner . Och våld är inte min grej, så det är bara att simma och simmade gjorde jag utan att flytta mig.

Efter dagens crosspass med cykel och löpning bestämde jag mig för att avstå kvällens löppass. Jag har kört nästan fem timmar idag, så det får räcka. Knäveckssmärtan är dock borta. Jag valde att göra något annat i stället, gå ner till strandpromenaden, där nästan allt ligger. Jag hade ett uppdrag, en nagelsax från Apoteket jag sprungit förbi varje kväll. Efter en oändlig promenad på ca 1 km kom jag fram till ett stängt Apotek som föreskrev öppettiderna 09.00-22.00 Monday to Friday. Tjena! Ingen nagelsax, gick in på ett Supermarket och köpte mig en Powerade. Smakade samma och kostade samma som hemma. Nu har jag bränt ca 600 kr här nere. I övrigt att se? Inget! Puerto Del Carmens charm upphör efter att namnet har uttalats. Strandpromenaden kantas av ca 250 000 souvenir-, klädes- och pryttelbutiker. Därtill tillkommer ca 500 restauranger med olika specialiteter, Pizza, hamburgare, kinesiskt och indiskt för att nämna några. De flesta var tomma, men kunde erbjuda den vanliga företeelsen av inkastare. Ingen frågade mig, såg väl hur tråkig och ointresserad jag var och som dessutom dricker ur en Powerade. Jag köpte inga T-shirts till barnen med tryck "Lanzarote". Barnen är ju i fjällen och dessutom kan de själva berätta för intresserade att de varit här, om det nu varit så. Jag köpte inte någon till mig själv heller. En man som passerade mig hade i alla fall införskaffat en käck stråhatt med ett band ovanför brättet som visade texten Lanzarote. Får nog byta den till en pälsmössa när han landar på Arlanda. Hur jag vet att han var svensk? Jo, trots att jag knappt talat svenska sedan i fredags så förstår jag fortfarande enklare stavelser.

Åter på hotellet efter den dryga promenaden intog jag ryggläge fem minuter innan jag gick ner till restaurangen. Måste fylla på depåerna så att jag orkar skriva efter passen.

Kämpa!

Steven (P.S. Skulle jag åka hit på semester? Hoppas inte det! Skulle jag åka hit för fler träningsläger? Absolut! Denna Ö slår Sicilien med sin variation. D.S.)

Tillbaka