Betraktelse: Visingsö AIS - Bankeryds SK

Vi åker till en svår bortamatch mot ett lag jag har som dark horse i serien, Visingsö AIS.
Vi och vi förresten, jag är inte med på resan.
Uppgifterna från matchen har jag fått av en sagesman som ser lika objektivt på våra matcher som jag gör.
Dagens trupp är till tolv sextondelar densamma som i matchen mot Bosna. Vi har blivit tvungna att byta ut fyra spelare, sjukdomar, skador och avstängningar. Vi har i seriespel använt 23 spelare, i dag kommer nummer 24 in i truppen.
Tjugofyran har inte spelat A-lagsfotboll seda 22/8 2014, alltså 637 dagar.
Han har gjort två korta inhopp i de senaste U-matcherna.
Välkommen tillbaka nummer nio, Anton Peterson.
Nu kom aldrig Anton in i matchen men får givetvis tillgodoräkna sig den i statistike.
Men det gjorde vi, kom in i matchen alltså.
Vi dominerar större delen av första halvlek och följdriktigt gör vi första målet. Det har då gått 22 minuter och målskytt är Tom Danielsson.
Men så händer det!
Efter att inte släppt in mål under 491 minuter kvitterar VAIS när fyra minuter återstår av halvleken och vår nolla bakåt är historia.
Oavgjort i paus var ett rättvist resultat och gav förhoppningar inför andra halvan
Då faller vi in i någon slags försäsongsdvala och är inte alls på tårna när hemmalaget gör mål i minut 47, 52 och 64. Vi är alltså sänkta på en dryg kvart och slutresultatet skrivs till 4 - 1 för hemmalaget.
VAIS är för oss vad isberget var för Titanic.
Det är en sanning att inga träd får växa till himlen, eller ens snudda den. Så blev det.,
Men vi har vår fina hemmasvit kvar, inga tappade poäng och inga insläppta mål.
Nästa fredag har vi Forsheda IF på besök. Ett lag som vi har revansch att utkräva på för fjolåret. De var ofina nog att vinna båda matcherna.
Jag har ju tidigare nämnt och det syns ju på resultatet också att jag inte var på plats.
Men jag hade hellre varit på plats, eller vilken plats som helst utom den jag var på. Till och med en sjunkande Visingsöfärja.
Vi begravde vår äldre bror.